till stånd; den andra synes oss, när alla omständigheter afses, i det hela nästan bäst uppnås genom det förslag, hvarpå vi här fästat uppmärksamhet. Den insända artikeln följer här nedan: j f I l I I Veckotidningen Bore har uti 4 6 och 7 för den ! A och 44 Februari framhållit några de sundaste reS flexioner, såväl öfver den af Kongl. Maj:t gillade I; broritningen i linie med Stora Nygatan, som öfver 1 ett sednare förslag af hr öfverste-löjtnanten Ericsson, t och Aftonbladet har i J4 38 för den 435 dennes ut4 talat högst värderika betänkligheter emot den af be1 mälde hr Ericsson projekterade dels fyllning och dels I öfverhvälfning, med en så kallad kulvert, af Ridf darholmskanalen ända ifrån Riddarholmsbron till k norra mynningen. Dessa frågor äro dock allt för o vigtiga att icke beledsagas af ytterligare bevis för ö olämpligheten af det nya och opåkallade förslaget, h som i verkställigheten skulle leda till följande resultat: 1:0. Att bilda en krokväg, som i flere fall blefve i betydligt längre än efter den gillade planen. ä 2:0. Att fordra Riddarholmskanalens igenfyllning S norr om bron med bibehållande af ett hvalf under hela den 420 alnar länga och 40 alnar breda kanalen. 3:0. Att påkalla en uppfyllning af nära 3 alnar 8 högre än nu Strömsborg ligger, och till. jemnhöjd g med brobanan, eller minst 435 fot öfver vattenytan, hvilket skulle föranleda den dervarande paviljongens t rifning och lemna föga utrymme öfrigt, sedan vägen s med vändplan blifvit derstädes ordnad. 4:0. Att förstöra båtfarten, som från Kungsholmen, Carlberg och Clara-trakten är bildad med landningsställe invid Riddarholmsbron; blifvande passagen under bron för roddfarten obegagnelig och den högst behöfliga hamnen förstörd både nu och för framtiden. 5:0o. Att vålla en serdeles otreflig anblick, då man från Riddarholmsplanen ser kanalen söder om bron öppen, men på norra sidan igenfylld ut till Mälarestranden och med ett bröstvärn af den gamla bron utan motstycke eller bröstvärn å andra sidan. Vi fråge om detta icke. skall komma att väcka förargelse? Annu mer skall denna begrafning af brons norra sida förvåna, då man finner, att bron utgör ett monument, som med följande inskrift på dess qvarstående polerade granit-bröstvärn underrättar fornforskaren och konstvännen om grunden för brons tillvarelse: 0 GUSTAVO II. O. R. k Ex ITInNERE ITALICO n SALVO ET SuSPITE PATRIE REDDITO le Hunc POnNTEM SECTO LAPIDE CONSTRUCTUM li FORTUNE REDUCE ET LETITLE PUBLICE ö DicarUsT CivEs HOLMENSES d Dp. HI Avc. MDCCLXXXIV. p Och det skall såra både inoch utländningens känsla att fiena ett monument öfver en konstbeskyddande konung af menniskohand halfförstördt, efter 65 år, med samtycke af samma auktoritet och b samma borgerskap, som reste minnesmärket. och som gifvit så många lysande, i häfderna förvarade prof 1 af trohet och kärlek för sina konungar. d 6:0. Att, enligt hr Ericssons egen uppgift, hans projekt fordrar 353,000 rdr bko mer än det redan gillade; en uppoffring redan alltför stor för en plan af så olämplig beskaffenhet; men tager man sig före en nogare vidräkning, så skall man finna att 80,000 rdr bko skola näppeligen förslå. 7:0 Att dessutom för realiserandet af projektet, Strömsborg måste inköpas för, måhända, 20,000 rdr bko, och att den å Riddarholmen nyligen ordnade kongl. fatburen antingen förändras eller förflyttas för 3 å 40,000 rdr bko. Man kan tryggt sägg, att det nya förslaget skulle inleda till en kostnad af 100,000 rdr bko mera än det redan antagna. 8:0o Alt de stora inkomster, som af parkanläggningen på Strömsborg så lifligt förespeglas, torde blifva ganska måttliga, hvilket kan slutas deraf, att strömparterren vid Norrbro, som har flera gånger större omfång, och ojemförligt bättre läge, gifvit till en början 700 rdr med stor täflan och slutligen uppgått till 4400 rdr bko. Månne Strömsborg kan gifva lX fjerdedelen? så vida icke stora summor uppoffras å8 anläggningen. Ordnandet af denna holme torde derfc före förnämligast tillhöra den enskilda omtankan;4 äfvensom, på sätt styrelsen för vägoch vattenbyggnader ganska riktigt föreslagit, kommunikationen n kunde beredas genom en lägre gångbro ifrån en afk den stora brons peerer till Strömsborg, hvilket skulle h n Y nm öka den stora brons uppbörd, utan att med en öfver holmen anlagd körväg minska dess område. 9:0 Att bropenningarne naturligtvis icke kunna blifva större på en krokig väg än på en ginare och Ht: rak. Såsom ett exempel må anföras: att Kungsholms4 och Claraboer, som ämna sig till slottet, Stortorget k. eller Myntplanen, gå hellre Norrbro än vika till-Jai baba på en vinkel öfver Strömsborg; ginge bron b deremot rakt fram till Riddarhusgränden så skulle lfö man icke tveka om genvägen, ty den låge för ögat åskädligt inbjudande, och hvarom man i förväg kan lg öfvertyga sig, om man, stående vid franska kyrkan gi eller längre bort på Stora Nygatan, vänder ögat åtjte Riddarhusgränden och Tegelbacken. Den som kom-lig mer ifrån Myntgatan, Storkyrkobrinken eller Stora bi Nygatan och ämnar sig till Clara eller Kungsholmen, fi finner ingen bättre genväg än den raka bron från Riddarhusgränden. Vi äro ganska öfvertygade, att,lti om den nya bron icke slutar. emot Riddarhusgrän-jmw den, båtfarten skall fortgå, åtminstone om somma-b ren, då den trötte vandraren heldre ger sin slantv för rodden, än för en lika afgift öfver krokvägsbron.o 40:0 De farhågor man låtit påskina för den gil-)s lade brons bestånd, hafva genom styrelsens öfver if vägoch vattenbyggnader sakkunniga yttranden re-Imn dan blifvit undanröjda, och kunna endast framka-lu stas af personer, för hvilka större brobyggnadsföre-h tag äro främmande; ty ehuru vattendjupet i bro-ld linien är betydligt, så är det dock icke ovanligt, n och arbetet kunde utföras med något mindreijn kostnad än den beräknade, om den pröfvade erfa-jle renheten begagnas för utförandet. st 41:0 Att af storm eller ström i drift kommandej fc fartyg kunna skada den långa bron är en villfarelse, lst ty man har kända förvaringsmedel att begagna. k 12:0 Man har ändteligen velat framställa förmå-d nen af 2:ne kortare broar i stället för en längre, och uppgifvit den bestå deruti, att vid trängsel medlg vagnar eller skenande hästar, en reträtt funnes pål4a holmen emellan begge broarne. I detta afseende a presenterar just den långa bron vida bättre reträt-)fc ter, nemligen: Hvarje peer har 2:ne utbyggnaderd eller planer, som, försedde med säten, lemna hvilo-— ställen för promenerande och dessa hviloplatser, 2:ne lg på hvar 43:dje aln, måste vara ovilkorligt bättre än lo 9:ne på hvar 450:de aln, isynnerhet om man behöfver d undvika skenande hästar. äl 43:0. Att broar stundom fordra betydlig längd, !m kommer af den naturliga orsaken att behöfya sam-jH manbinda vidt åtskiljda stränder. Att,som hr öfv.-re löjtn. Ericsson föreslår, afskära en sådan bro ochlhj leda den vinkelformigt öfver en naturlig eller konst-n. gjord stödjepunkt, är ny oreda i skön konst och !si hvad för konstkännare måste synas barrockt; ochd vi säga med Polhem: det vore att afskära enm mans friska ben för alt nyttja träben. Det vetelm vi, att länga linier i byggnadskonst äro storartade ri — stympas de, så blifva de afartade. Höjden afenn hra heraor till stor del nå strändarnar I AR Isa I AR