till stånd; den andra synes oss, när alla om-
ständigheter afses, i det hela nästan bäst uppnås
genom det förslag, hvarpå vi här fästat upp-
märksamhet.
Den insända artikeln följer här nedan:
j
f
I
l
I
I
Veckotidningen Bore har uti 4 6 och 7 för den !
A och 44 Februari framhållit några de sundaste re- S
flexioner, såväl öfver den af Kongl. Maj:t gillade I;
broritningen i linie med Stora Nygatan, som öfver 1
ett sednare förslag af hr öfverste-löjtnanten Ericsson, t
och Aftonbladet har i J4 38 för den 435 dennes ut- 4
talat högst värderika betänkligheter emot den af be- 1
mälde hr Ericsson projekterade dels fyllning och dels I
öfverhvälfning, med en så kallad kulvert, af Rid- f
darholmskanalen ända ifrån Riddarholmsbron till k
norra mynningen. Dessa frågor äro dock allt för o
vigtiga att icke beledsagas af ytterligare bevis för ö
olämpligheten af det nya och opåkallade förslaget, h
som i verkställigheten skulle leda till följande resultat:
1:0. Att bilda en krokväg, som i flere fall blefve i
betydligt längre än efter den gillade planen. ä
2:0. Att fordra Riddarholmskanalens igenfyllning S
norr om bron med bibehållande af ett hvalf under
hela den 420 alnar länga och 40 alnar breda kanalen.
3:0. Att påkalla en uppfyllning af nära 3 alnar 8
högre än nu Strömsborg ligger, och till. jemnhöjd g
med brobanan, eller minst 435 fot öfver vattenytan,
hvilket skulle föranleda den dervarande paviljongens t
rifning och lemna föga utrymme öfrigt, sedan vägen s
med vändplan blifvit derstädes ordnad.
4:0. Att förstöra båtfarten, som från Kungshol-
men, Carlberg och Clara-trakten är bildad med land-
ningsställe invid Riddarholmsbron; blifvande passagen
under bron för roddfarten obegagnelig och den högst
behöfliga hamnen förstörd både nu och för framtiden.
5:0o. Att vålla en serdeles otreflig anblick, då
man från Riddarholmsplanen ser kanalen söder om
bron öppen, men på norra sidan igenfylld ut till
Mälarestranden och med ett bröstvärn af den gamla
bron utan motstycke eller bröstvärn å andra sidan.
Vi fråge om detta icke. skall komma att väcka
förargelse? Annu mer skall denna begrafning af
brons norra sida förvåna, då man finner, att bron
utgör ett monument, som med följande inskrift på
dess qvarstående polerade granit-bröstvärn underrät-
tar fornforskaren och konstvännen om grunden för
brons tillvarelse: 0
GUSTAVO II. O. R. k
Ex ITInNERE ITALICO n
SALVO ET SuSPITE PATRIE REDDITO le
Hunc POnNTEM SECTO LAPIDE CONSTRUCTUM li
FORTUNE REDUCE ET LETITLE PUBLICE ö
DicarUsT CivEs HOLMENSES d
Dp. HI Avc. MDCCLXXXIV. - p
Och det skall såra både in- och utländningens
känsla att fiena ett monument öfver en konstbe-
skyddande konung af menniskohand halfförstördt,
efter 65 år, med samtycke af samma auktoritet och b
samma borgerskap, som reste minnesmärket. och som
gifvit så många lysande, i häfderna förvarade prof 1
af trohet och kärlek för sina konungar. d
6:0. Att, enligt hr Ericssons egen uppgift, hans
projekt fordrar 353,000 rdr bko mer än det redan
gillade; en uppoffring redan alltför stor för en plan
af så olämplig beskaffenhet; men tager man sig före
en nogare vidräkning, så skall man finna att 80,000
rdr bko skola näppeligen förslå.
7:0 Att dessutom för realiserandet af projektet,
Strömsborg måste inköpas för, måhända, 20,000 rdr
bko, och att den å Riddarholmen nyligen ordnade
kongl. fatburen antingen förändras eller förflyttas för
3 å 40,000 rdr bko. Man kan tryggt sägg, att det
nya förslaget skulle inleda till en kostnad af 100,000
rdr bko mera än det redan antagna.
8:0o Alt de stora inkomster, som af parkanlägg-
ningen på Strömsborg så lifligt förespeglas, torde
blifva ganska måttliga, hvilket kan slutas deraf, att
strömparterren vid Norrbro, som har flera gånger
större omfång, och ojemförligt bättre läge, gifvit till
en början 700 rdr med stor täflan och slutligen upp-
gått till 4400 rdr bko. Månne Strömsborg kan gifva lX
fjerdedelen? så vida icke stora summor uppoffras å8
anläggningen. Ordnandet af denna holme torde der- fc
före förnämligast tillhöra den enskilda omtankan;4
äfvensom, på sätt styrelsen för väg- och vattenbygg-
nader ganska riktigt föreslagit, kommunikationen n
kunde beredas genom en lägre gångbro ifrån en afk
den stora brons peerer till Strömsborg, hvilket skulle h
n
Y
nm
öka den stora brons uppbörd, utan att med en öfver
holmen anlagd körväg minska dess område.
9:0 Att bropenningarne naturligtvis icke kunna
blifva större på en krokig väg än på en ginare och Ht:
rak. Såsom ett exempel må anföras: att Kungsholms- 4
och Claraboer, som ämna sig till slottet, Stortorget k.
eller Myntplanen, gå hellre Norrbro än vika till-Jai
baba på en vinkel öfver Strömsborg; ginge bron b
deremot rakt fram till Riddarhusgränden så skulle lfö
man icke tveka om genvägen, ty den låge för ögat
åskädligt inbjudande, och hvarom man i förväg kan lg
öfvertyga sig, om man, stående vid franska kyrkan gi
eller längre bort på Stora Nygatan, vänder ögat åtjte
Riddarhusgränden och Tegelbacken. Den som kom-lig
mer ifrån Myntgatan, Storkyrkobrinken eller Stora bi
Nygatan och ämnar sig till Clara eller Kungsholmen, fi
finner ingen bättre genväg än den raka bron från
Riddarhusgränden. Vi äro ganska öfvertygade, att,lti
om den nya bron icke slutar. emot Riddarhusgrän-jmw
den, båtfarten skall fortgå, åtminstone om somma-b
ren, då den trötte vandraren heldre ger sin slantv
för rodden, än för en lika afgift öfver krokvägsbron.o
40:0 De farhågor man låtit påskina för den gil-)s
lade brons bestånd, hafva genom styrelsens öfver if
väg- och vattenbyggnader sakkunniga yttranden re-Imn
dan blifvit undanröjda, och kunna endast framka-lu
stas af personer, för hvilka större brobyggnadsföre-h
tag äro främmande; ty ehuru vattendjupet i bro-ld
linien är betydligt, så är det dock icke ovanligt, n
och arbetet kunde utföras med något mindreijn
kostnad än den beräknade, om den pröfvade erfa-jle
renheten begagnas för utförandet. st
41:0 Att af storm eller ström i drift kommandej fc
fartyg kunna skada den långa bron är en villfarelse, lst
ty man har kända förvaringsmedel att begagna. k
12:0 Man har ändteligen velat framställa förmå-d
nen af 2:ne kortare broar i stället för en längre, och
uppgifvit den bestå deruti, att vid trängsel medlg
vagnar eller skenande hästar, en reträtt funnes pål4a
holmen emellan begge broarne. I detta afseende a
presenterar just den långa bron vida bättre reträt-)fc
ter, nemligen: Hvarje peer har 2:ne utbyggnaderd
eller planer, som, försedde med säten, lemna hvilo-—
ställen för promenerande och dessa hviloplatser, 2:ne lg
på hvar 43:dje aln, måste vara ovilkorligt bättre än lo
9:ne på hvar 450:de aln, isynnerhet om man behöfver d
undvika skenande hästar. äl
43:0. Att broar stundom fordra betydlig längd, !m
kommer af den naturliga orsaken att behöfya sam-jH
manbinda vidt åtskiljda stränder. Att,som hr öfv.-re
löjtn. Ericsson föreslår, afskära en sådan bro ochlhj
leda den vinkelformigt öfver en naturlig eller konst-n.
gjord stödjepunkt, är ny oreda i skön konst och !si
hvad för konstkännare måste synas barrockt; ochd
vi säga med Polhem: det vore att afskära enm
mans friska ben för alt nyttja träben. Det vetelm
vi, att länga linier i byggnadskonst äro storartade ri
— stympas de, så blifva de afartade. Höjden afenn
hra heraor till stor del nå strändarnar
I AR Isa I AR