1 VI NALLI 115 VA VVE EL AR AVI LUTAUL YVUELE ARV afrest till: Nymphenburg. ÖSTERRIKE. Den förut omnämnde, af regeringen beslutade åtgärden att utassignera elt belopp af 23 millioner floriner i 3 procents statskassaanvisningar, bekräftas nu genom offentlig kungörelse af den 11:tle dennes, och kommer utlemnaåndet, af anvisningarna alt börja den 12:te. I Ryktet om civiloch militärguvernören Weldens alskedande synes ej bekräfta sig. Krigsteatern i Ungern. Rörande dei går omnämnde blodscenerna 1 Weisskirchen meddelas nu uti en korrrespondensartikel från Ungern en utförlig berättelse: Staden ville kapitulera och afsände derföre en deputation till den serviska ströfkår, som kringrändt densamma, under den serviske generalen Todorowitchs. Staden ville erlägga en krigsskatt af 50.000 f1., samt aflemna sitt artilleri till fienden, mot vilkor att servierna icke inträngde i staden. Todorowitsceh hade redan blifvit underrättad derom, att alla servier i Weisskirchen skulle blifvit ihjelslagna och frågade derföre deputationen: Hvem bland eder, deputerade, är en servier? Tyskarne ryckte på axlarna. Gål svarade Todorowitsch, medl: eder inlåter jag mig ej i några underhandlin-1 ngar,. — Servierna stormade kort derpå Weiss-! kirehen och eröfrade staden. De funno der blott tvenne servier, och på dessa hade man utstungit ögonen. Denna tyskarnes grymhet uppretade servierna att utkräfva en blodig hämnd. Todorowitsch lät nu, såsom det berättas af resande, fängsla 50 af de mot servierna mest fiendtligt sinnade tyskarna och genast hänga dem; den öfriga tyska befolkningen uppställdes i en rad och hvar femte man ned-tk sköts utan all pardon. På detta sätt skola 400 menniskor failit offer för denna ohyggliga partifanatism. DVD AA AM ee -VV — mA mr mm AA in mn SCHWEIZ. Några spekulanter hafva erbjudit kommunen Interlaken i Berner Oberland 70,000 francs årligen för rättigheten att der hålla ett spelhus; men kommunen har nästan enhälligt vägrat tillstånd till en sådan anläggning. -Emöten i Jura anses hafva varit föranledd af flera kommunalråder, hvilka blifvit arresterade. I Bern har en uppmaning utfärdats till bildande af en fri kyrka, i hvilken de oafhängiges parti vill öfva förnuftskristendomen. ITALIEN. Härifrån her man följande öfverraskande men ännu mycket ofullständiga notiser: I Neapel har varit ett upplopp den 29 Jan., hvarom en tidning 1 Livorno berättar: Innan kamrarne skulle öppnas den 4 Febr. var staden i den lifligaste rörelse och trupperna under vapen. När gardeshusarerna uppställdes i slagordning, ropade folket: lefve regimentet! Husarerne svarade: lefve italienska, konstituerande forsamlingen! Regimentet fick dål order att rycka in i sina kaserner, der det! konsignerades. Vid ångbåtens alfgång stängdes bodarne; Neapel var i den största gäsning. Dagen derefter yttrade den ministeriella tidningen Il tempo att oordingarne den 29 icke haft några följder. Staden hade efter de första rörelserna återgått till lugn, utan att hafva den minsta olycka att beklaga. Regeringen vakar och skall undertrycka hvarje försök till oordning. En underhandling med den oroliga hopen vore svaghet, och ministeren skall veta att göra de nationella inrättningirne respekteradep. Tidningen Alba i Florenz har följande version: Årsdagen af den 29 skulle firas med en illumination öfver hela staden. Regeringen, som ville hindra denna opinionsyttring, förbjöd försäljningen af marechaller. Detta förbud åstadkom talrika folkskockningar, som skingrades med gevärsskott. Den officiella tidningen säger att man har skjulit i luften och att ett hällregn har, mer än skjutningen, bidragit att förjaga tumultuanterna. En annan, icke mindre vigtig nyhet är den om en diplomatisk brytning mellan Neapel och Toscana. La Nazione säger att Sig. Plezza, toscanskt sändebud i Neapel, icke blifvit mottagen på hofvet, emedan han haft förolämpande yttranden om konungen. Om nu detta eller något annat är anledningen kan icke bestämdt sägas, men säkert är alt Sig. Plezza den 4 Febr. ankom med årgbåten Virgillo till Ge-) nua efter att hafva nedtagit det diplomatiska! vapnet från sitt hotell i Neapel. Slutligen — och detta är det märkligaste afderykten den italienska pressen satt i omlopp — tillkännagifves i ett bref till en fiorentinertidning, att påfven hade undandragit sig de neapolitanska myndigheternas uppsigt och i hemlighet lemnat Gaöta samt gått ombord på en fransk ångbåt för att begifva sig till Frankrike, efter en timmas konferens mes befälhafvaren på nämnde ångbåt. Underrättelsen synes likväl otrolig, emedan franska regeringen ej på telegrafisk väg erhållit del deraf. Romerska regeringen har förskonat de till döden dömde deltagarne i upploppet den 19 I Jån. från lifsstraffet. — I staden är lugnt och äfven i provinserna, utom i Siena, der efter valen oroligheter förefallit, vid hvilka två eller tre personer omkommit. I Florens skall hafva varit en emöt, som, enligt ett bref till franska tidningen National, Itvingat storhertigen af Toscana att fly till Siena. Folket hade hotat och ropat: död åt storhertigen, nedanför fönstren i palatset Pitti. Piemontesiska sändebudet Martini skali hafva vunnit stort inflytande hos påfven och förklarar, att det är Piemonts fasta föresats att hindra fremmande intervention i Italien. I Krigsrustningarne bedrifvas fortfarande med ifver. Fältlasaretten. sättas i ordning med den i största Omsorg. nt Sicilianska ministtren har blifvit ombytt. Det nya kabinettet kommer att bestå af hr Raeli, finansminister; Marco, inrikes-; Cali, justitie-; Ugdilena, undervisnings-; baron Ca.uu. -. a VE 1 so MMMM An ön mo ra As nictar