FIS ERIRER ARN Efter er explikation af krigsoch sjöministrarna, angående de anumärkta förhållandena i Strasburg och Cherburg, siutades debatten, och omröstning företogs, hvilken utföll såsom i lördagsbladet blifvit nämndt, (ill förmån för general Oudinots förslag, ned 4614 räöcer mat 35359, sedan församlingen förut ned blott 455 mat 403 afgjort, att nämnde förslag skulle an! framför hr Perråes, hyilket var strängare mot mixnisteren. — Ur debatten den 6 anföra vi det nedanstående : Presidenten. Ordet tillhör hr Felix Pyat. F. Pyat. När man försvarar ett sällskap eller en individ, har man alitid det obehaget, att kunna misstänkas för egoism eller personligt intresse. Vore här icke fråga om någon annan än oss, så skulle jag tiga; men frågan är just icke att helt och hållet försvara denna församling, oaktadt hon på sin sida eger rättvisan och förnuftet, och fastän, med hänseende till befogenheten, ingen annan gräns gifves för vårtlä uppdrag, än vårt arbete. Ser man åter på det faktiska, ir vårt arbete icke fullgjordt; skådar man politikens ståndpunkt, så hotas vårt arbete. (3ifall från venstern.) Jag ärnar icke söka bevisa att folket icke bitsändt er för att tillverka lagar på dagsverke eller dussinvis; jag skall endast säga 1 korta och klara ord hvilken syftning och hvilket mål vi finna idet af hr Lanjatnais framställda förslag, eller snarare i Rateaus; ty Lanjuinais är icke annat än hvad man skulle kunna kalla en sansad Rateaw. (Allmän munterhet.) Mot så imda handlingar som deras, måste man nstone svara med oförbehållsamma ord; och det parti, som ofelbart innehar tjenligaste platsen för ögonblicket, när det gäller att tala sanning, är ett af de yttersta i denna församling: det parti, mot hvilket man i början trodde hela den ifrågavarande propositionen föreirädesvis rigtad; det parti, som ännu icke yttrat sig i hufvudfrågan, som ännu icke innehar någon portfölj, och för närvarande icke gör anspråk derpå. (Skratt.) Flera röster. Aha! F. Pyat. Om detta parti hade yttrat sig förut, så skulle dess vänner — dess administrativa — icke uraktlåtit en förebråelse etsamma för frågans skadande genom fjäsk. Således ega vi åtminstone det öppna ordet i behåll, till vår förmån. Med hr Combarel de i.eyvals tillåtelse äro icke vi bland 2 dem, som begära någon hemlig omröstning. (Bullers afbrott ) Röst på högra sidan. Men i går? I går! F. Pyat. Förblanda icke de möjliga med de omöji:ga! Jag törklarar, att mitt parti aldrig påyrkat någon hemlig omröstning. (Nytt afbrott på högra sidan.) Hvad. man helst må säga, så äro icke vi bland dem, som rösta i smyg hvad menniskor beträffar och uppenbart allenast inför Gud. Vi dölja lika litet våra tankar som våra ord, och hv: vig serskildt beträffar, så afskyr jag språk från tribunen, hvilket skulle i diga Taleyrands infall, att språket blifvit be dt åt menniskan, för att dölja sina tankar. (Knot. Det har blifvit allmän regel, att när man vill mörda någon, så omfamnar man honom: att när man vill slagta ett parlamentariskt offer, så utstyr man det med band, som kallas parlamentariska inkonvenanser, men som jag kallar skrymteri. (Munterhet. — På venstern: Ganska bra!) Jag skal! söga hela sanningen i denna fråga. I det förslag, som är underkastadt er pröfning, känna vi — vi på vår sida — hvarken harm eller förtviflan. Oss angår det aldraminst. Republikens räddning ligger i folkets hand; och vi äro utan all fruktan för framtiden. (Allmänt bifall på yttersta venstern.) Hvilka prof vi än hafva att genomgå pål nytt, och om vi än en gång nödgas taga vägen genom orimligheten för att kunna hinna fram till sanningen, så äro vi ändå förvissade om den sista och afgörande segern. (På venstern: Ganska rätt! Den känsia, som närvarande fråga väckt hos! oss, är förvåning. Ja, vi förvånas öfver att se nationalförsamlingen misshandlad af dem, som hon tjenat så väl. Hr konse!jpresidenten har sagt det sjelf; jag anför ordagrant. Den 8 Januari, som icke får förblandas med den 10 — en annan dag — ett annat tal,.... (knot).... den 8 Januari yttrade konseljpresidenten: att nationalförsamlingen hade gjort utmärkta och afgörande tjenster åt ordningen och samhället. Nå väl: detta loftal, som icke här motsades, som till och med applåderades, var i sjelfva verket icke annat än ett liktal. (Munterhet.) Ja, denna församling, som gjort sig så väl förtjent af fäderneslandet: som har, — på sätt hr konseljpresident Odillon Barrot riktigt yttrade — gjort så utmärkta och afgörande tjenster åt ordningen och samhället: som gifvit så mången underpant på sin försonliga anda: som, under loppet af åtta månader, har beslutat Ilagen om belägringstillståndet, lagen om landsförvisningarne ..(knöt)... lagen om tryckfrihetsborgen, lagen om de 45 centimernas skattepåökning, lagen mot folkskockningar, lagen mot sparbankernt , lagen mot klubbarna... låhå! åhål..) — denna församling, hvilken som man finner, beskärt makten alla de vapen, som den skulle kunna vilja pikalla till anarkiens underkufvande, — denn2 församling, som åt myndighetens godtfinnande öfverlåtit tryckfriheten, petitionsrätte: 1, föreningsrätten, ersonalfriheten, kort sagdt alla de friheter, som kunna störa lugnet och besvära stabiliteten; — nåväl, denna församling, som — alltid af kärlek för ordningen. och samhället — har tjenstgjort med så mycken noggranhet och behändighet — för alt nyttja ett lyckligt uttryck af hr Drouin de Lhuys... (skratt och knot)... denna församling, som drifvit försakelsen ända derhän, att framför de verkliga och kända renuhlikanerna