BLANDADE ÄMNEN.
— VIGTIG ANALYS AF BESTÅNDSDELAR I HVE-
TEsÅDOR. Till franska vetenskaps-akademien har
en analys öfver sådornas beståndsdelar nyligen blif-
vit ipsänd af franske kemisten Milon. Han har
funnit att sådorna af hvete, på det sättet siktade,
som vanligen sker när man derifrån vill frånskilja
alla för menniskorna närande ämnen, innehålla föl-
jande beståndsdelar:
Stärkelse, dextrin och stärkelsesåcker 53,0.
Lakritssåcker . . . 4,0.
Vextlim - ss s ss s ss s 14,9.
Vextfett . . 0 0 5,6.
Kryddämne af honungslukt 7.
Salter... uctedele Cr Sr os v OB.
Trädämne . . s ss 97.
Vatten ae ee se ve ve 0 13,9.
400,0.
Man finner häraf att om de 3 eller kanske 4 sist-
nämnda ämnena undantagas, och som innehålla icke
fullt en tredjedel af det hela, så äro de öfriga två tred-
jedelarne af sådornas beståndsdelar allesammans så-
dana, som efter en mängd äldre undersökningar
hufvudsakligen utgöra de för menniskor närande de-
larna i vextämnen; och att isynnerhet den mest nä-
rande af dessa beståndsdelar, nemligen vextlimmet,
träffas till större mängd i hvetesådorna än i hvete-
kornet. — Milon ser häri en, som det tycks, gan-
ska tillfredsställande förklaring öfver resultaterna af
ett fysiaologiskt rön, hvilket för flera år sedan an-
ställdes af den berömde Magendie. Han uppfödde
ett par hundar, af samma kull, med hvetebröd, men
den ene med bröd af siktadt hvetmjöl och den an-
dra af Hvetegröpe, eller sådant som begagnas af ar-
betsklassen i Frankrike. Den förre hunden magrade
oupphörligt och dog på femtionde dygnet; den sed-
nare behöll hull och helsa, och lefver ännu frisk,
och sund.
Det kan, efter dessa upplysningar, icke nekas, att
man misshushållar både med penningar och helsa.
när man såsom bröd endast nyttjar hyitt hyetebröd,
och att det i alla hänseenden skulle vara förmånli-
gare att till degen för detta blanda finmalna sådor.
Milon påstår, att så beredt bröd äfven är smak-
ligare.
Milon har vidare fästat en serskild uppmärksam-
het på den vattenhalt, som spannmålen i allmänhet
innehåller och som till mängden omvexlar högst be-
tydligt under olika år. Genom en beräkning af
vattenhalten i de 420 millioner hekloliter af hvete
och råg, som åtgå till Frankrikes behof hvarje år,
har han funnit, att om denna vattenhalt emvexlar
med 4 :l, procent, så uppkommer cn värdeskilnad
af 72 millioner Francs, hvilken är till konsumen-
ternas förmån, när vattenhalten går 47, proc. un-
der den vanliga, men till deras skada, när den med
samma proc. öfverskjuter den vanliga; emedan för
vattnet måste i sednare fallet anskaffas ett vederlag
i så mycket mera spannmil.
— INSALTNING AF HÖ TILL FÖDA ÅT KREATUR,
En ansedd engelsk agronom har gifvit följande korta
anvisning att insalta hö, så att det blifyer födande
och välsmakligt för kreaturen, hvaraf vi anföra ne-
danstående: Då höet genom regn blifvit under skör-
den förderfvadt, eller blifvit upphemtadt från sum-
piga trakter, så att kreaturen icke vilja äta det, så
beströr man det med 4!), å 2 salt på skeppun-
det. Det blir derigenom både sundt och födande;
Om man genom dåligt väder tvingas att inberga det,
innan det ännu blifvit torrt, så bör man icke för-
summa att salta det; annars tager det tätt hetta.
Det bästa sätt att dervid gå till väga är, att först
lägga ett hvarf hö, på hvilket man strör saltet, och
der ofvanpå ett hvarf halm, lika tjockt som höet;
hvarmed sedan fortsättes på samma sätt. Saltet drar
nu icke blott höets fuktighet till sig, utan äfven
luftens; och om man sedan af detta foder, . såväl
halmen som höct, - bereder hackelse, så förtäres det
med begärlighet af kreaturen. Det gifves intet bättre
medel, att förvara höet och hindra det att taga
hetta. — — (Denna method är äfven i Sverige delvis känd
i några provinser, men torde dock förtjena omnäm-
nas, då nyttan deraf bekräftats äfven i andra länder.)
w—————— ——— mvmevesdantnsae