Ce. Me ARTERNA Ve
RR LR
— Under titel: ,Vettenskaps-akademien och
Almanachorna har följande artikel blifvit in-
änd till Aftonbladet:
I de flesta europeiska länder är utgifvandet af
iImanachor och kalendrar öfverlemnadt åt vetten-
kapliga anstalter. Sålunda besörjes detta åliggande,
våde såsom rättighet och skyldighet, i Frankrike af
Burcau de Longitude, i Sverige af Vettenskapsaka-
lemien 0. s. Vv. Grunden till en sådan anordning
ir uppenbarligen -dens-att-man häri velat finna en
saranti mot misstag och felaktigheter, hvilka i dessa,
ill den stora allmänheten, till dagligt begagnande,
pridda skrifter lätt kunde åstadkomma förvillelse.
Anordningen synes äfven hafva skäl för sig, om det
appgifna ändamålet vunnes; men om deremot fel-
iktigheter förekomma, så blir förhållandet annor-
unda. Låtom oss tillse huru förhållandet är med
Vetenskaps akademiens almanachor.
Hela verlden känner, att dagjemning inträffar två
sånger om året, nemligen i Mars och September;
det är äfven bekant och antydes ock af benämnin-
gen, att dag och natt då skola vara lika länga eller
12 timmar. Huru visar sig nu förhållandet, enligt
almanachan, den 20 Mars och 23 September, på
hvilka dagar dagjemningen innevarande år inträffar?
Den förra dagen är solens uppgång utsatt till kl. 6
och 4 minuter, samt nedgången kl. 6 och 42 minu-
ler; dagens längd skulle då vara 12 timmar och 8
minuter, samt natten följaktligen 44 timmar och 52
minuter, eller 46 minuter kortare än dagen. Samma
olikhet visar sig äfven den 23 September, och häraf
följer, att antingen. inträffar icke dagjemningen på
de utsatta dagarna, eller ock är tiden för solens upp-
och nedgång oriktig.
Man har hittills trott, att, ehuru dagarnes längd
ir olika under olika tider på året, skulle dock för
hvarje serskild dag förmiddagen och eftermiddagen
vara lika långa. Betraktom buru förhållandet är
enligt almanachan, exempelvis den 43 April. Solen
går då upp kl. 4 och. 48 minuter, samt ned kl. 7
och 44 minuter. Förmiddagen blir säledes 7 tim-
mar 42 minuter, och alltså 2 minuter kortare än
eftermiddagen. På samma sätt förekomma för de
lesta andra dagarne olikheter, hvilka stundom äro
vida större.
Vidare vet man, att solen är vid sommarsolstån-
det lika långt norr om dagjemningslinien, som hon
vid vintersolståndet är söder om densamma; hvaraf
följer att dagen i förra fallet är lika lång som nat-
ten i det sednare, och tvärtom natten i det förra
ika lång som daken i det sednare. Hvad innehål-
ler nu almanachan för solståndsdagarne den 24 Juni
och den 24 December? Den förra dagen skall so-
Ien gå upp kl. 2 och 45 minuter, samt ned kl. 9
och 47 minuter; dagens längd blir således 48 tim-
mar och 32 minuter, följaktlisen nattens längd 5
limmar och 28 minuter; deremot finnes uppgången
den 24 December utsatt till kl. 8 och 59 minuter,
samt nedgången till kl. 2 och 58 minuter; dagens
längd blir här 5 timmar och 59 minuter, följaktli-
gen nattens längd 48 timmar 4 minut. I stället
för fullkomlig likhet mellan dagens längd den 24
Juni och nattens den 214 December, stöter man så-
ledes på en olikbet af ända till 34 minuter.
Vid första påseendet kunde man vara frestad att
misstänka, det tryckfel insmugit sig; men att detta
ej kan vara händelsen visas derigenom, att öfverallt
samma uppgifter förekomma i den äfven af Vetten-
skapsakademien utgifna kalendern. -Felen måste så-
ledes ha va en helt annan källa. Hvad särskildt ka-
lendern beträffar, har det fästat uppmärksamheten,
att innevarande är 4849 skulle, enligt den i början
af kalendern införda tidräkning, motsvara år 1265
i Muhamedanernas tidräkning. Nu är det bekant,
att Muhamedanerne börja sin tidräkning från da-
gen för Mubameds flykt från Mecca år 622. Dra-
ges nu detta årtal från 1849, så erhålles 4227, hvil-
ket väl måste vara Muhamedanernes årtal för inne-
varande år, — Alla reflexioner öfver det anförda
iro öfverflödiga.
Måhända skulle insändaren fått sina anmärk-
ningar mest tillfredsställande utredda. om
ban med dem vändt sig till Vetenskapsakade-
miens astronomiska observatorium, der kalen-
dern och almanachorna författas; men då ins.
tilläfventyrs icke sjelf vistas i Stockholm, och
det dessutom kan hända att andra kalkylatö-
rer, än insändaren, råkat på samma betänklig-
heter, utan att nämna derom — eller att hela
uppsatsen möjligen vore en åt A. B. äm-
nad Macferlans-trilla — så har det synts Red.
riktigare att offentliggöra den, och tillägga nå-
sra ord derom genast.
Beträffande således först den, från de upp-
gilna soluppgångarne och solnedgångarne, af
ins. beräknade olikheten i vissa dagars och
nätters längd, så förefinnes den i naturen;
hvarom hvar och en, som äger ett godt pro-