Ce. Me ARTERNA Ve RR LR — Under titel: ,Vettenskaps-akademien och Almanachorna har följande artikel blifvit inänd till Aftonbladet: I de flesta europeiska länder är utgifvandet af iImanachor och kalendrar öfverlemnadt åt vettenkapliga anstalter. Sålunda besörjes detta åliggande, våde såsom rättighet och skyldighet, i Frankrike af Burcau de Longitude, i Sverige af Vettenskapsakalemien 0. s. Vv. Grunden till en sådan anordning ir uppenbarligen -dens-att-man häri velat finna en saranti mot misstag och felaktigheter, hvilka i dessa, ill den stora allmänheten, till dagligt begagnande, pridda skrifter lätt kunde åstadkomma förvillelse. Anordningen synes äfven hafva skäl för sig, om det appgifna ändamålet vunnes; men om deremot feliktigheter förekomma, så blir förhållandet annorunda. Låtom oss tillse huru förhållandet är med Vetenskaps akademiens almanachor. Hela verlden känner, att dagjemning inträffar två sånger om året, nemligen i Mars och September; det är äfven bekant och antydes ock af benämningen, att dag och natt då skola vara lika länga eller 12 timmar. Huru visar sig nu förhållandet, enligt almanachan, den 20 Mars och 23 September, på hvilka dagar dagjemningen innevarande år inträffar? Den förra dagen är solens uppgång utsatt till kl. 6 och 4 minuter, samt nedgången kl. 6 och 42 minuler; dagens längd skulle då vara 12 timmar och 8 minuter, samt natten följaktligen 44 timmar och 52 minuter, eller 46 minuter kortare än dagen. Samma olikhet visar sig äfven den 23 September, och häraf följer, att antingen. inträffar icke dagjemningen på de utsatta dagarna, eller ock är tiden för solens uppoch nedgång oriktig. Man har hittills trott, att, ehuru dagarnes längd ir olika under olika tider på året, skulle dock för hvarje serskild dag förmiddagen och eftermiddagen vara lika långa. Betraktom buru förhållandet är enligt almanachan, exempelvis den 43 April. Solen går då upp kl. 4 och. 48 minuter, samt ned kl. 7 och 44 minuter. Förmiddagen blir säledes 7 timmar 42 minuter, och alltså 2 minuter kortare än eftermiddagen. På samma sätt förekomma för de lesta andra dagarne olikheter, hvilka stundom äro vida större. Vidare vet man, att solen är vid sommarsolståndet lika långt norr om dagjemningslinien, som hon vid vintersolståndet är söder om densamma; hvaraf följer att dagen i förra fallet är lika lång som natten i det sednare, och tvärtom natten i det förra ika lång som daken i det sednare. Hvad innehåller nu almanachan för solståndsdagarne den 24 Juni och den 24 December? Den förra dagen skall soIen gå upp kl. 2 och 45 minuter, samt ned kl. 9 och 47 minuter; dagens längd blir således 48 timmar och 32 minuter, följaktlisen nattens längd 5 limmar och 28 minuter; deremot finnes uppgången den 24 December utsatt till kl. 8 och 59 minuter, samt nedgången till kl. 2 och 58 minuter; dagens längd blir här 5 timmar och 59 minuter, följaktligen nattens längd 48 timmar 4 minut. I stället för fullkomlig likhet mellan dagens längd den 24 Juni och nattens den 214 December, stöter man således på en olikbet af ända till 34 minuter. Vid första påseendet kunde man vara frestad att misstänka, det tryckfel insmugit sig; men att detta ej kan vara händelsen visas derigenom, att öfverallt samma uppgifter förekomma i den äfven af Vettenskapsakademien utgifna kalendern. -Felen måste således ha va en helt annan källa. Hvad särskildt kalendern beträffar, har det fästat uppmärksamheten, att innevarande är 4849 skulle, enligt den i början af kalendern införda tidräkning, motsvara år 1265 i Muhamedanernas tidräkning. Nu är det bekant, att Muhamedanerne börja sin tidräkning från dagen för Mubameds flykt från Mecca år 622. Drages nu detta årtal från 1849, så erhålles 4227, hvilket väl måste vara Muhamedanernes årtal för innevarande år, — Alla reflexioner öfver det anförda iro öfverflödiga. Måhända skulle insändaren fått sina anmärkningar mest tillfredsställande utredda. om ban med dem vändt sig till Vetenskapsakademiens astronomiska observatorium, der kalendern och almanachorna författas; men då ins. tilläfventyrs icke sjelf vistas i Stockholm, och det dessutom kan hända att andra kalkylatörer, än insändaren, råkat på samma betänkligheter, utan att nämna derom — eller att hela uppsatsen möjligen vore en åt A. B. ämnad Macferlans-trilla — så har det synts Red. riktigare att offentliggöra den, och tillägga nåsra ord derom genast. Beträffande således först den, från de uppgilna soluppgångarne och solnedgångarne, af ins. beräknade olikheten i vissa dagars och nätters längd, så förefinnes den i naturen; hvarom hvar och en, som äger ett godt pro