ämne följa nu här nedan.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Hos Rikets Ständer har i betraktande kommit,
hurusom, uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga
angående Törsvarslöse och till allmänt arbete för-?
fallne personer af den 29 Maj 1846, något stad-
gande icke finnes meddeladt, som afser att bereda
nödiga tvångsmedel, hvarigenom sådane försvarslöse
personer, hvilka icke blifvit straffade för stöld eler
inbrott, eller andra grofva förbrytelser, må kunna
allvarligen tillhållas att förskaffa sig tjenst eiler an-
nat stadigt näringsfång. -
Rikets Ständer hafva denna fråga i öfvervägandej:
tagit; och ehuru 3 2 mom, af högstberörde Nå-l1
diga Stadga visserligen antyder, det serskild före-l
skrift kommer att i nåder meddelas, när och huru-
ledes försvarslös, som ej är att hänföra under 6,
mom. 4, men tigger eller visar fortfexande lättia och
liderlighet, må genom annat tvång, än det i förra
mom. af 5 8 omnämnda, eller personens ställande :
under tillsyringsmans husbonderöit, hållas t.ll ord-
ning och afsete vid inrättning inom orten; likvälll
och som, i saknad af en dylik bestämmelse, betärk-:
liga olägenheter redan inträffat, ioch sannolikt än vi-,
dare komma att förspörjas, fafva Rikets Ständer,
till afhjetsande af det sålundr öfverklagade förhål-
landet, intilldess frågan om :erganisation af arbets
inrättningar inom orterne för dylike personers sys-1:
selsättande under nödig tillsyn, kan varda afgjord!
och bestämda föreskrifter i Hetta afseende meddera,
ansett sig böra i underdånighet föreslå ett stad-
gande huru med dylika personer bör förhållas; ech
få alhkså, i följd häraf, hos Eders Kongl. Majä tan-
deröfånigst anhålla, dets ett 2 mom. 5 6 uti divan
åberspade Kongl. Stadga :angående försvarslöst och
till allmänt arbete förfdikre personer måtte :eåhålla
följande förändrade lydelse:
Möfver försvarslös, som icke är att hänföra xznder!
6, mom. 4, men visar lättja och liderfighet, ege
Ailisyningsman enahanda bhusbonderätt, som förra!
mem. sägs; och må en-tylik person, dercest han un-
.derlåter att af erbjudet arbets-tillfälle sig begagna,
-samt efter inför socknerämnden 3:ne serskifda gån-
ger erhållne varningar, sig ej rättar, annas hosj
Konungens Befallningbkafvande, som ege du medi
thonom förfara på sätt ä N 8 föreskrifves;
dels ock att till BG i omförmälde Kouwsl. Stadga
måtte fogas ett tillägg, hvarigenom sammäf kommel
satt erhålla följande iydelse:
Finner Korungens Befallningshafsande ej skäl
-att förlängdt anstänt enligt 6 7 bevilja ,Siler har
-den som äfven erhåRit detta anstånd, föröiäöggandet
ändock icke wuppfyHt; och är ej tittfälle til perso-
nens sysselsättande,ureder nödig tillsyn, Vi arbets-
inrättning, som är seten serskildt tillhörig; varde
den försvarslöse .dörag att användas fill-åimänt ar-
bete på viss tid, irvilken bestämmes sålunda: till
fyra år för dem, som undergått straff förstredje re-
san stöld, eller ock BEfvit för annat brottdömd till
lifstidsarbete å fästrng eller tukthus, eHer att mi-
sta lifvet, men i-det straff af nåd erhållit mildring,
till tre år för dem, som undergått sträff:för andra
resan stöld eller anära resan inbrott, tillebvå år för
andra i 6, mom.74 nämnde försvarslöse; samt till
ett år eller derunder för sådane personer, som uti
g 5, mom. 2 omförnrfälas.
Rikets Ständer Trarmshärda c.
Utdrag af kongl.-styrelsens öfver Fängelser och
Årbetlsinrättningar i Riket protokoll, hål-
let i Stockholm den 8 Januari 49.
Samma dag föredrogs Kongl. Maj:ts nådiga re-
miss af den 24 sistl. September å rikets ständers
underdåniga skrifvelse af den 16 sammarmånad om
ändringar i kongl. stadgan af den 29 Hj A846 rö-
rande försvarslöse .och till allmänt arbete förfallne
personer.
Nämnde underdåniga skrifvelse lästes, ihvarefter
Teferenten hr kanstitedamoten Cederschiöld yttrade:
Efter mitt omdöme äran tvångsarbete rättsenligt an-
:-vändas, ej allenast ;såesm straff för begånget brott,
vatan ock såsom medel att till sedlighet oc arbet-
-samhet återföra den-som genom fortfarande lättja, li-
.-derlighet och tiggefisstörer den ordning -som inom
-samhället bör vara råtiande; och då det för cordnin-
sgens upprätthållandes-fier min åsigt jomväl är af
tpehofyet påkalladt att sett så beskaffadt botemedel
för den liderlige tättiagen, som medelst :bettlande
Dryter emot stadgad ordning, får användas, så anser
jag styrelsen böra i :unrderdånighet tillstytke, att
skongl. stadgan af den :29 Maj 1846 må erhålla ctt
tillägg i den syftning som rikets ständer föregagit.
Men å andra sidan fordrar deremot äfven rättvisan
efter min åsigt ovilkorligen, att tvångsarbete :annor-
Junda än såsom straff för begången förbrytelse al-
drig ålägges någon som :är villig att anvisadt och
inom orten vanligt arbete förrätta. Ty emot .donne
är tvånget lika obehöfligt ssom rättsvidrigt.
Då nu likväl Kongl. Maj:s befallningshafvandediag-
ligon sför bristande såkallatit laga försvar till tvångs-
arbete dömma äfven sådane gersoner, som äro wil-
lige att begagna det arhetstilkälle som dem kunde
erbjudas, samt ett sådant förfarande, ehuru öfverens-
stämmende med föreskriftenne ati högstberörde nåd
diga stadga, likväl efter mitt omdöme innefattar ett
uppenbart våldförande af den frihet, som alla sami
hällets individer synas böra vara lika berättigade att!
få tillgodonjuta, så länge de ställa sig lag och stad-;
gad ordning till behörig efverrätteise samt äro vil-:
lige att hegagna de arbetstillfällen, som dem erbju-:
das; så har jag ansett styrelsen icke böra underlåta
att, med aniedning af rikets ständers förutnämnde
underdåniga framställning, å denna maktpåliggande
frågå i underdånighet fästa Kongl Maj:ts nådiga
uppmärksampet ; äfvensom styrelsen, för att, såvidt
på styrelsen beror, söka bereda den ändring i högst-
berörde nådiga stadga, som i öfverensstämmelse med
hvad jag nu arfört, af rättvisans fordringar högt på-
kallas, bör underdånigst föreslå, dels att mom. 2 i
3 af den kongl. stadgan må utgå, och dels att 6
een SS deruti må erhålla följande lydelse, nem
igen :
S 6. Visar försvarslös fortfarande lättja och be-!
trädes med tiggeri, underlåter att af anvisadt inom
osten vanligt arbete sig begagna, samt, efter inför
soekennämnden erhållge varningar sig ej rättar, då
ege, uppå yrkande af sockennämnd eller tillsynings-
man 4i orten, der den försvarslöse finnes och anträf-
fas, och sedan personen antingen inför konungens
befallningshafvande eller, efter dess förordnande, vid
ortens underdomstol är vorden hörd, konungens be-
fallningshafvande makt att förelägga den försvarslöse
viss lämplig tid att skaffa sig tjenst eller annat laga
försvar vid äfventyr att varda till allmänt arbete
förfallen.
S 8. Finner konungens befallningshafvande ej
skäl att förlängdt anstånd enligt 7 bevilja, eller
har den, som äfven erhållit detta anstånd, föreläg-
gandet ändock icke uppfyllt, och är ej tillfälle till
personens sysselsättande under nödig tillsyn vid ar-
betsinrättning, som är orten särskildt tillhörig; varde
den försvarslöse dömd att användas till a!lmänt ar-
bete på viss tid, hvilken bestämmes sålunda: tilll
fyra år för den, som undergått straff för tredje re-
san stöld, eller ock blifvit för annat brott dömd till
lifstidsarbete å fästning eller tukthus eller att mista
lifyet, men i det straff af nåd erhållit mildring tillj;
tre år för den som undergått straff för andra resan
— an
: