BM Vg Lehn
oss. (Nya afbrott. Flera röster: Åh, bevars! Det
har icke ens varit hotadt.) Nu, då hela Paris gör
rättvisa åt regeringens mått och steg, åt det förut-
seende och den kraft, som bevarat er från en olycka
— ty, veten det, en komplott var å färde. (Långva-
rigt afbrott. Röster till venster: Ja, det är ni! det
är ni! Till höger: Tyst! afbryt icke!)
Ministern: En komplott var uppgjord i de hem-
liga sällskaperna som räknade på förräderi hos mo-
bi!lgardet ; men detta garde har förblifvit troget och
erinrat sig, att det hade republiken och ordningen
att försvara (Mycket bra!). Mer än hundrade per-
soner äro arresterade och i rättvisans händer. Jag
skall icke säga mer; men måste uttrycka min för-
våning och smärta, att här höra ord, som ej kunna
verka till annat än förlängning af oron ute i staden.
En röst: Den finnes icke annat än i er inbill-
ning. I
Ministern: Hvad proklamationen angår, har jag
dermed blott velat lugna befolkningen.
En röst: Och ni har i stället endast uppskrämt
den.
Minislern: Med ett ord, jag vet mig hafva upp-
fyllt en pligt; och hoppas att landet skall gilla det.
Hr Bac: Instämde med hr Sarrans, och sökte
visa, att militärdemonstrationerna hos folket väckt
misstankar af en helt annan art, än den ministern
omtalat; och att det tillhörde församlinge.s värdig-
het att äska en utredning af hemligheten. Hela Pa-
ris hade blifvit förvånadt, att höra appel slås på ga-
torna, som aldrig varit lugnare än den dagen; och
att detta inträffat i samma ögonblick, då den stora
frågan om församlingens åtskiljande skulle afgöras,
då mobilgardet nyss blifvit till en del upplöst, då
ministiren föreslagit klubbarnes tillslutande, och man
med anledning deraf begärt dess försättande i an-
klagelsetillstånd. Det hade väckt oro hos folket, att;
man i detta ögonblick från flera hall fått läsa tidnings-
artiklar, som yrkade på icke blott församlingens åt-
skiljande, utan uldrifvande; att församlingens pa-
lats under sådana omständigheter inneslöts af en
stor krigsstyrka, utan att presidenten på förhand
blifvit underrättad derom, och att inrikesministern
i en proklamation utpekat såsom fiender till ord-
ningen dem, som begärt en anklagelse mot mini-
steren.
Ministern förklarade, att uttrycken i hans prokla-
mation ej haft något afseende på församlingens leda-
möter.
Hr Bac uppläste härefter en tidningsartikel, som
talade om planer till det beståendes omstörtning och
rådde regeringen att använda kanoner. Han yrkade
derföre lifligt på en undersökning, såsom bästa med-
let att få slut på alla ömsesidiga kalomnier.
Bland de ledamöter, som härefter fingo Ordet, voro
hr Guinard, öfverste vid nationalgardets artilleri,
och professor Edgard Quinet, hvilka båda togo
starkt parti mot ministiren. Församlingen öfyvergick
slutligen till dagordningen.
Det upplyses för öfrigt, att bland de arre-
sterade äfven befinner sig en f. d. pär, vid
namn Alton Shee, som varit medlem af en klubb,
misstänkt för en socialistisk komplott. — Af
det förestående finner man således ännu icke
någon lösning på gåtan; det är först de föl-
jande posterna, som kunna medföra upplys-
ning om, huruvida någon komplott verkligen
varit å bane, eller om hela anstalten framkal-
lats af en- blind förskräckelse hos ministrarne.
Den duell, som i gårdagsbladet berättades
hafva egt rum emellan en redaktör af tidningen
Le Corsaire och den bekante Clement Thomas.
en tid chef för nationalgardet, skedde på värja;
men hr Thomas blef dervid icke dödad, utan
endast sårad, liksom hans motståndare.
BELGIEN.
I Gent har den 29 Jan. ett kruthus sprun-!
sit i luften. Nio soldater blefvo sårade och
en dödad. Krutförrådet var ringa, och staden
har ej lidit skada. Man misstänker att en ma-
sasinsförvaltare, som begått underslef, vållat
händelsen för att undgå ansvar.
STORBRITANNIEN.
Styrelsen öfver Ostindiska kompaniet ämnar
nu med allvar sätta i verket de storartade pla-
nerna till jernvägsanläggningar i Ostindien. För
tidens besparande komma de icke att föreläg-
gas parlamentet.
Si. Edvard Bulwer-Lytton har nu öppet be-
känt sig vara författare till ett par större me-
triska verk, New Timon och King Arthur,
hvilka gjorde stort uppseende när de anonymt
utkommo. :
Den 21 Januari rasade åter — liksom för
flera år sedan — ett betydligt stycke af den
s. k. Shakepeares-Cliff på östra kusten af Kent
ned i hafvet. (Namnet är hemtadt ur ett be-
kant ställe i King Lear)). Det stycke af den
tvärbranta kritväggen, som lossnat, beräknas
till 100,000 tons. Raset skedde nära Shak-
speare-tunneln på sydöstra jernvägen.
-Ett par affärer hafva egt rum i Indien mel-
lan brittiska hären under Lord Gougb och
Sikharmeen under Sirdar Schir Singh. Den
förra utgjorde 23,000 man och lyckades, ehuru
med betydlig förlust af officerare, drifva den
5,000 man starka fiendtliga armen tillbaka
öfver Tschenab. Vi skole meddela detaljerna
i ett annat nummer.
TYSKLAND.
Angående den i gårdagens postseriptum om-
nämnda arbetaremöten innehålla berlinerbla-
den följande: Redan den 50 Januari på efter-l
middagen hade grupper af arbetare samlat sigl
vid Oranienburger-thor och Hamburger-thor,l,
som sinsemellan klagade öfver brist på arbete lj
och en tryckande nöd, samt öfverlade om med-l,
len att skaffa sig hjelp. Förmodligen var detl,
med anledning deraf, som den 4 Februari pål;
förmiddagen ett icke obetydligt antal arbetarel.
hade infunnit sig på Königsstrasse framför råd-l.
huset och begärde af magistraten antingen sys-l,
selsättning eller understöd. Det kom så långt
att militär måste reqvireras, för alt skingral,
f
L
massan, Då denna icke rättade sig efter de
uppmaningar, som först gjordes, lät befälhafva-
ren slå några trumhvirflar och arbetarne sking-
rade sig, utan att allvarsammare medel behöfde
hällsordningen emot samma fiender, som anföllo
den under Junidagarna; att dessa menniskor icke
afstått från sina planer; att de framförallt ville
hindra en ordnad och ärlig regering, underhålla
ett tillstånd af ständig oro och anarki, egendo-
mens förstöring och öfverändakastandet af alla
grundsatser, samt bringa en minoritet till väldet;
att de, för att gifva färg åt revolten emot lagar-
na, påstå att regeringen vill förstöra det republi-
kansha statsskicket, hvilket är en föraktlig smä-
l
l
4
j