TEATER-BULLETIN.
(De lyriska spektaklerna på Kongl. teatern ibafy
på de sednare veckorna fått stå tillbaka för hr Jc
lins .pjes: Barnhusharnen eller Verldens än
hvilken redan gifrits tio:gånger för fulla hus oc
hvartili biljetterna fortfara att ega en strykande .a!
gång. Fru Westerdahl, nu tillfrisknad, börjar näset
onsdag med utföraedet af grefvinnan Leenoras roll
denna .gjes. Det har således varit så mycket bättz
tid att förbereda de sångpjeser, hvilka närmast är
ämnade att gifvas. Den Stumma från Porticin,
hvilken opera de flesta af teaterns persoral deltaga
är nu under ny inöfaiag, för att gifyas måndag
den 42 dennes till berefice för dr :Strandberg, hvil
ken dervid såsom fribetshjelten Masanielle har CI
bland sina fevoritroller. Så snart hr Waliss hels
vvunnit erforgerlig stadga, lärer Bon Juan bärefte
skola följa; -emedlertid arbetas äfven på den ny:
-Operetten Zigenerskan (la Gitana), musiken af Balfe
kapellmästare wid italienska operan i London. Afver
4 .denna operett lärer, såsom innpefattende dubbla kö-
rer och erfordragde en talrik personal, samtliga de
aktörer, som ega någon sångförmåga, biträda med
korstämmors: exefrrerande. .
För talscenen sinröfvas Fritänkarne i Genevep,
skådespel i 5 akter, -författadt af Genexaren Mare
Fourpier och för den Kongl. scenen öfversatt af F.
N. Berg. Denna pjes förmodas blifva färdig i nästa
vecka. HufvudpersoBen i detta drama, som gifvits
första gången i Paris på Theåtre de la Porte Saint
Martin den 44 Aug. 4848, är reformatorn Jean Cal-
vin, hvilken dock här uppträder mindre såsom re-
ligionslärare, än som politisk person. Det är af hi-
storien bekant, att denne man under en följd af år
beherrskade staden Geneve och dess område med en
myndighet, som ej blott sträckte sig till invånarnes
samveten, utaB: äfven omfattade statens styrelse och
förvaltning på det hela. Det var ock isynnerhet af
sistnämnde anledning, som Calwin både erfor mänga
vidrigheter i sin lefnad, och för hätskheten mot sina
motståndare, för strängheten i de domar han lät
dem undergå, fått af historieskrifvarne uppbära ett
tadel, hvars rättvisa ej torde kunna förnekas. Under
det reformatorn var allrådande i Genåye, bildade sig
emot honom ett starkt parti af förnäma personer
och bergare. Dessa trotsade äfven i sitt lefnadssätt
Calvins stränga påbud samt höllo dans- och dryckes-
gillen, der lyx och sjelfsväld voro hemmastadde. Cal-
vin gaf detta parti benämningen Libertins, hvilket
ord, som man vet, ej blott betecknar hvad vi förstå
med fritänkäre i religiöst hänseende, utan femväl
personer, som föra en öfverdådig lefnad. Blott den
förra bemärkelsen har genom ordets försvenskning
kunnat återgifvas: Deh händelse, som utgör ämnet
för ifrågavarande skådespel, är den grymma ankla-
gelse och dom, hvarigenom en af Calvins farligaste
motståndare, anabaptisten Servet, blef uppoffrad.
Ehuru denna händelse hufvudsakligen hvilar på hi-
storisk grund, har likväl författaren begagnat den
voetiska friheten för att sammanfläta intrigen och
caraktererna till ett på intresse och effekter rikt
skådespel. Calvins stora värde och höga förtjenster
som religionslärare och hans på den egna fasta öfver-
ygelsen byggda orubbliga nit för de sanningar, dem )
an ansåg sig kallad att göra gällande, äro för öfrigt
ce uti detta skädespel jäfvade.
Under det inöfningen af detta stycke fortgår på l!
len Kongl. teatern, underrättas man genom annons-
bladen, att samma pjes, under benämningen Calvin
Gentve, äfven skail uppföras på Mindre teatern i