VV ee rande frågan om Österrikes förhållande till Tyskland. YDet heter nu: Österrike har beslutat att under inga vilkor afskilja sig från Tysklard, och det ämnar i nödfall med vapenmakt värna sin rätt. För sina tyska stater skall det erkänna den tyska riksförsamlingens beslut, likväl med bevarande af principen, att kronan och folket förena sig derom; för sma icke tyska stater skall det förena sig med Tyskland uti ett offensivt och defensivt förbund, samt en allmän tullförening. Invandringarna till Ungern skulle af regeringen gynnas och beskyddas och de bärutinnan nödiga fördrag ligga redan fullständigt fördiga i lagförslag. Grundrättigheterna med undantag af några punkter, (hvaribland om hemmansklyfring), — skulle äfven i ÖsterTike publiceras, och slutligen stode hela Osterrikes härsmakt till centralstyrelsens fria disposition, utan afseende på de serskilda trupp: kårernas stamförvandtskap, emedan en fördelning ej lätt vore verkställbar vid den mnärvarande organisationen af armåen; ty hvarje landskap lemnar nu företrädesvis bestämda vapenslag: Gallizien cch Ungern det lätta rytteriet; de ty-ka provinserna artilleriet; de böhmiska, det tunga kavalleriet; bergstrakterna, skarpskyttar o. s. Vv: Den Diplomatiska wtländska Tepresenlationen skulle delas uti Österoch Wester-rike; såsom redan blifvit föreslaget vid frågan om konsulatplatsernas besättande. 4 Unt —t RH Uti en skrifvelse från Wien af den 25 he-l: ter det: Knappt hade den hotande öfversvämningen sedan i går börjat falla tillbaka, förr än en fruktansvärd orkan utbröt, och rasade med sådan häftighet att fönster och tak förstördes, ja till och med vagnar kullvräktes på gatorna, hvarvid flera personer skadades och stor förrödelse utöfvades. Orkanen har tagit bort taken och illa skadat Augustineroch Minoniterkyrkan, Rotschildska botellet i Renngasse, ingeniörakademien, Alserkasernen, allmänna lasarettet, fattighuset i Leopoldstadt, Josefstädterteatern, nordbanshotellet, ångqvarnen, Speckerska maschinverkstäderna. Omkring 10 å 12 personer blefvo illa skadade. Om aftonen den 23 omkring kl. half 9 förmärktes, jemte den våldsamma orkanen, en ganska stark jordbäfning. Starka värfningar föregå till förstärkande af den italienska armåen; man uppgifver denna förstärkning till 80,000 man. Wienerblad berätta med mycken förnöjelse, att ehuru äfventyrligt ryktet om Venedigs beskju-: tande från luftbalonger än låter, bekräftar detlsig likväl, och de med bomber i Treviso gjorda: försöken skola äfven hafva lyckats. Det tillkännagifves nu i officiella bladet att galliziska guvernören blifvit utnämnd till sektionschef i inrikesministeren, samt v. presidenten grefve Galuchowski till gallizisk guvernör. Regeringen har från Agram erhållit en förklaring af det kroatiska förparlamentet. Man fordrar: En nationell förvaltning och representation och en ansvarig minister hos centralstyrelsen för att kontrasignera de fattade besluten. Man väntade furst Windisch-Grätz till Wien; fursten har lemnat Pesth för att slippa öfvervara verkställigheten af de blodsdomar han der fastställt. Från Ungern erfar man att generalmajor v. Götz besatt Kremnitz och att Kossuth skall begifvit sig till Marmaros, för att derifrån fortsätta sin flykt. Han skall hafva från Pesth medtagit 768,000 dukater i guld. Den 21 hade fältmarskalken Czorich vid byn Windschacht levererat en häftig drabbning med ungrarne; byn togs med storm och ungrarna förlorade 12 kanoner, 10 mörsare, öfver 500 fångar, 60 döda och 120 sårade. Österrikarne förlorade 2 officerare, 6 soldater på valplatsen och 13 sårade. ITALIEN. Rörande den i går omtalade interventionen från Spaniens sida i Kyrkostatens angelägenheter, och protesterna deremot, har dagens post medfört följande ytterligare underrättelser: Spanien hade föreslagit sardinska regeringen att en kongress skulle sammanträda för att ordna de romerska förhållanderna, hvarvid de politiska frågorna skulle samvetsgrannt afskiljas från den rent religiösa. Giobertis minister har i en not svarat, att det vore omöjligt att behandla så nära sammanhängande frågor hvar för sig. Dessutom skulle ingen af de italienska staterna i närvarande ögonblick medgifva Österrike rält att deltaga i kongressen, och all utländsk inblandning skulle göra romerska folket till den grad missnöjdt, att de af kongressen beslutade åtgärders framgång derigenom skulle äfventyras. Slutligen uttalar Gioberti sig för en gemensam anhållan af samtliga de stiter, som äro interesserade i Pius IX:s sak, att han måtte återvända till Rom för att der utöfva de rättigheter, som konstitutionen tillerkänner honom. Denna gemensamma åtgärd borde företagas utan att man gjorde väsen af den och utan att innebära skenet af något tvång. I samma ordalag hår foskanska kabinettet protesterat mot all utländsk inblandning uti Italiens angelägenheter. Detta oaktadt innehålla de sednast afgångna underrältelserna från Kyrkostaten, att man der väntade en landstigning af 4300 Spaniorer i Civitaveechia. Krigsministern hade för att mota denna fara befallt de militära myndigheterna i Ancona -att tillsända honom alla trupper som kunde undvaras; han ämnade låta dem marchera till Civitavecchia. Man ansåg äfven en österrikisk invasion möjlig, och krigsministern har fördenskull beordrat kommendanterne ialla befästade orter alt företaga värfningar. Från Gaöta berättas att påfven icke skall vilja en utländsk intervention, utan önskar att hans folk må vika för erfarenheten och sitt eget bästa. — Angjartyget Tancredi hade ditfört flere filtkanoner, hvilka försågos med lvetter och a spann. Det provisoriska regeringsutskott 2 ofopo)Å ff an nunvAllamatsan FNL 4 4 et i Rem de Am pPAA mA —-— H— VMma rm m—-— VV mA BR HA TO ÅA AM KR AD br mmm OA LL sv