1:o Enthusiastiska sympathier för Arihetsrö-
relserna på kontinenten, samtjreaktionära
runkningar på betänksamma hufvuden;
jemte allvarsamma funderingar huru allt
detta månde sluta.
2:o Ändtligen hafva vi — väl oss! — äcke
saknat motstycken till Frankfurter-gub-
barne, som i tyska riksförsamlingen sitta
på högra sidan och blifvit alldeles för-
skrämda öfver de demokratiska rörelserna.
Dessa herrar äro lärda män, som i ung-
domen varit så radikala som trots någon,
men som, efter att så der vid pass 40 å
50 år hafva stretat emot konservatismen,
blifvit ett godt stycke efter den unga ra-
dikala tiden, och derför gjort front mot
demokraterna, samt till hälften räckt han-
den åt reaktionen.
Aftonpostens hufvudredaktörer äro en lef-
ande afbild, från hjessan till fotabjellet , af
lessa Frankfurterherrar. De hafva i sina unga
lar varit så ypperligt radikala och demokra-
iska, som trots någon, och kunna omöjligt få
sin hjerna hvarföre man kan hafva orsak att
alla deras närvarande politiska färgnuans för
rå. Faktiskt är emedlertid, att Aftonposten
sifvit Posttidningen och konservatismen : det
na handtaget efter det andra, och i vissa frå-
sor stått på samma linie med nämnde tidning.
Äfven Tiden har emellanåt haft mycken lisa
Sf Aftonpostens uppsatser; den har nemligen
stundom der återfunnit sina älsklingsförfattare,
ch med de sötaste miner i verlden deröfyer
ittalat sin belåtenhet. Mån sådant är ej goda
tecken, och publiken kan omöjligt af alltidetta
lraga annan slutsats, än att Aftonpostens grå-
het snarare är i till-;än aftagande.
Vi sluta härmed vår öfverblick af 1848 års
händelser. Här nedan följer ett kronologiskt
register, der läsaren återfinner på hvilka dagar
le märkligaste händelserna passerat.
1848 ÅRS KRÖNIKA.
Januari.
4. Paris erhåller underrättelse om Abdel Kaders
illfångatagande och ankomst till Toulon.
3. Demonstrationer i Milano mot cigarrökare, på
det att Österrikes inkomster af tobaksmonopolet
måtte minskas.
6. Revolutionära rörelser i Livorno. Förnyande
af oroligheterna i Messina.
8. Staden och området Pontremoli öfverlemnas af
loscanska kommisarien, åt hertigens af Parma kom-
missarier. Deremot afträder Parma åt Modena her-
ligdömet Guastalla.
40. Sir Stratford Canning öfverlemnar åt edsför-
bundsdagens president en promemoria af d. 8:de rö-
rande de åtgärder, som enligt brittiska regeringens
åsigter skulle föra kantonerna till endrägt:
42. Upprör i Palermo.
15. 6000 man från Neapel gå ombord på 9
ångfregatter.
46. Kongl. flottan utanför Palermo; Grefven af
Aquila underhandlar med provisoriska regeringen,
som fordrar 4842 års konstitution, medborgargarde,
tryckfrihet, serskild förvaltning för Sicilien, vice
konung och municipalförvaltning, -
47. Förenta ständerutskottet öppnas i Berlin, för
öfverläggningar rörande strafflagen.
48. Förordningar af Ferdinand i Neapel: 4) utvid-
gas neapolitanska och sicilianska konsultans prerogati-
ver, 2) skiljasdo båda konungarikenas förvaltning, 3
Generalkonsultan kompletteras med extra ledamöter
4) Konungenssbroder grefyen af Aquila nämnes til
vice konung på Sicilien, — Likalydande noter frår
Frankrike, Österrike och Preussen till: presidenten :
Schweiziska Edsförbundsdagen; ingen förändring
rbundsförfattningen har giltighet, om den icke till:
kommer under alla staternas enstämmiga bifall.
49. Protest af konsulerna från Frankrike, Preus-
sen, Storbrittannien, Förenta Staterna, Hannover
Schweitz, Sardinien, Brasilien och Ryssland emo
Palermos bombardering. — Svonska borgarståndet bi:
faller och bondeståndet afslår alla föreslagna grund
lagsförändringar.
90. Konung Christian VIII:s af Danmark död. Fre
drik VIL lofvar fortsättning af de åf hans fader bör.
jade förbättringar i förvaltningen och statens offent
liga förhållanden. ;
21. Svar af markis Spedaletto, på uppdrag af kom.
mittten och folket i Palermo, uppå den kongligs
ståthållarens förslag: vapen skulle icke nedlägga:
förr, än den författning blefve återställd, som 484?
under Storbrittanniens inflytande blifvit uppgjord oct
genom det kongl. dekretet af 44 Dec. 1816 stadfästad
99. Wörtembergska ständernas öppnande. — Kl
stret Novizziado i Palermo stormas af folket.
25. Handelstraktat mellan Örterrike och Modent
— Amnesti i Neapel.
24. Venezuelas kongress i Caraccas, som öfver
lägger om sin flyttning till Porto-Cabello, skingrö
med vapenmakt.
96. Catania i uppror. .
27. Rörelse i Neapel för erhållandet af en författnint
28. Danska regeringens reskript, om införande a
gemensamma ständer för konungariket Danmark och
hertigdömena Slesvig och Holstein. Genom denra
ständerförfattning skall ingenting ändras uti provi
cialständernas förhållande i Danmark eller hertigdt
mena, ingenting uti dessa hertigdömens beståend:
förening, ingenting i Holsteins och Lauenburjs
förhållande till tyska förbundet, liksom isländska o-
delsthingets inrättning blir oförändrad. — Messira
i uppror.
29. Dekret af Ferdinand i Neapel; inom tio dygn
skall ministören framlägga utkast till en författning.
— Messina beskjutet från citadellet.
31. Hospodaren af Walachiet, furst Bibesko, öjp-
nar furstendömets generalförsamling.
Februari.
4. Dekret af Konungen i Neapel: amnestien af
den 23 Jannari utsträckes till alla sedan 4830 h-
till denna dag för politiska förbrytelser tilltalale.
— En utomordentlig nuntius går från påfven till Ca-
stantinopel.
2. Kejserliga vetenskapsakademien i Wien öpp-
nas. — Fred mellan Förenta Staterna och Mexko
afslutad i Guadeloupe-Hidalgo.
3. Presidenten för generalkommitteen i Palerno,
Ruggiero Settimo, förklarar för kaptenen å det åtg-
fartyg, som ditfört från Neapel amnestidekretet (ch
författningsutkastet, att Sicilien icke skall nedlätga
vapen förr än konstitutionen af 4812, som stadä-
stades genom dekretet af 41 Dec. 1816, blifvit a!
ett i Palermo försämladt parlament förändradt eff
närvarande tids fordringar. N
7. I fransyska deputeradekammaren börjar de
batten rörande reformbanketten.
8. Öfverenskommelse mellan generalkommittn
i Palermo och en af regeringen i Neapel befullmik-
tigad skeppskapten om Castellamares öfverlemnaide
emot utlevererande af. krigsfångar från Palerno,
Trapani och Girgenti. Proklamation, af konunjen