töväder och regn, stigit till sådan höjd att den gjort betydlig skada. Man antog såsom bestämdt att fera menniskor dervid omkommit. En stor mängd varor, som icke hunnit undanflyttas från närheten af floden, hafva gått förlorade. Kedjoch mindre broar hafva blifvit förstörda. För messbodarne på ön Schitt befarar man det värsta. ÖSTERRIKE. Wien öfversvämmadt, i följd af islossningen i Donau. Den österrikiska hufvudstaden har varit hemsökt af en ny olycka: en fruktansvärd öfverssvämning af Donau har hotat ställa hela staden under vatten, och de lägre belägna förstäderna Leopoldstadt, Jägerzeile, Rossau m. fl. voro den 16 öfversvämmade af en flera fot hög vattenmassa. Händelsen beskrifves i korthet som följer : Natten till den 16 hade, i följd af ett hastigt inträffadt töväder, isbädden såväl i sjelfva floden, som i kanalerna, lossnat från stränderna och de ofantliga ismassorna derefter satt sig 1 rörelsenedåt floden. Redan förmiddagen den 16 hade en sådan myckenhet isstycken hopat sig i kanalen, att vattnet med förvånande hastighet steg öfver flodbräddarna och öfversvämmade alla lägre belägna delar af staden. Klockan 1 hade floden redan nått flera fots höjd, så att de nedra våningarne af husen samt magasiner och källrar st do under vatten. Flera af den våldsamma strömmen fattade fartyg krossades mellan bro-karen och de påträngande isblocken, och vid kedjebron upptornade sig isen till samma höjd som sjelfva bron. Ögonvittnen försäkra, att faran af den hotande öfversvämningen var lika stor som vid den förskräckliga katastrofen 1830, och farhågan i staden för den kommande natten hade försatt Wien i den pinsammaste belägenhet. Det var en stor lycka i olyckan, att händelsen denna gången inträffade vid dagens inbrytande, emedan eljest många menniskolif blifvit spillda i anseende till den snabbhet, hvarmed det oförmodade vattenflödet tillväxte, isynnerhet som tillkännagifvandet af faran medelst den vanliga signalen vid dylika faror, några kanonskott, på högre befallning uteblef, för att ej allarmera befolkningen under belägringstillståndet. Ännu kl. 4 om eftermiddagen hade vattnet icke fallit och man kunde endast medelst båtar underhålla någon kommunikation i Jägerzeil och Leopoldstadt. En af de större Donaubroarnes hvalf hade blifvit krossadt af isen. Under natten till den 17 hade lyckligtvis vattnet fallit tvenne fot. Faran fortfor likväl ännu att vara hotande, ty vid Ferdinandsoch kedjebron hade ordentliga isberg uppstaplat sig och hela Donau var, så långt ögat nådde, betäckt med stora isblock och snömassor. Allt beror derpå, om dessa ismassor småningom upplösa sig, eller plötsligt sätta sig i rörelse, hvaraf den fruktansvärdaste öfversvämning blefve en oundviklig följd.n Hittills har man, Gudi lof, ännu icke hört af några betydliga olyckshändelser. De mnärmast Donau belägna gatorna af Leopoldstadt och Jägerseil stodo ännu d. 17 delvis under vatten och invånarne måste från bottenvåningarne rädda sig i de högre belägna våningarne. Den stora kavallerikasernen vid Augustenstrasse har måst utrymmas. Taborstrasse kunde blott på sina ställen passeras. Donaustrasse, Lilienbrunnstrasse, den stora och lilla Ankergasse voro alla svårt öfversvämmade, så att man der måste uteslutande färdas i båtar. Man måste genom första våningens fönster inhemta sina lifsförnödenheter. Vid Florisdorf hade de båda broarna blifvit totalt förstörda, så att kommunikationen med Nordbanan öfver Donau var helt och hållet afbruten, och nordbanståget måste, med undantag af post-aftonträngen till Bränn, Prag och Oderberg, inställas. Från Pesth skrifves den 9 Januari att hufvudstaden var förklarad i belägringstillstånd. Första armekåren hade redan afmarcherat, men den andra hade sitt qvarter i Buda-Pesth. Furst Windisch-Grätz bor i kungliga palatset, samt banen Jellachich i oppositionsmannens, grefve Georg Kaorlys palats. General Wrbna är stadsoch fästningskommendant. Emot pressen i allmänhet hade ännu inga åtgärder blifvit vidtagna, blott tidningen Ungarn har blifvit förbjuden. Ett stort antal officerare vid insurgentarmåen qvarblefvo, vid dess aftåg, och hafva öfvergått till de kejserliga fanorna. De af åtskilliga korrespondenter meddelade rykten om general Bems segrar vederläggas nu; generalen skall väl hafva inryckt 1 Gallizien, men blifvit tillbakaslagen. De ungerska generalerne Hrabrowsky och Moga hafva blifvit tillfångatagne, sanft under militärisk eskort afsända till Wien för att ställas under krigsrätt. Grefvarne Ludvig Batthyany och Anthon Szaparg äro slagna i kedjor i Ofens fästning; äfven biskopen Lorovies är i fängelse. Uti fästningen Josefstadt infördes sex arma Wienerstudenter, hvilka under 20 graders köld blifvit transporterade omkring 25 mil, klädda i deras tunna studentuniform, tungt belastade med kedjor. Hela Galizien är försatt i belägringstillstånd i anledning af insurgentchefen general Bems mr Åh — I Jm Jr Jr Jr nn Ar RA ——(fe å -M AMA AA JO AA AO MO AA -—-—— -v AA -— f— ket och NA fö AA nm mA IA i m— mA MM so m— HF PP få —S BG försök att förmå bönderna till allmän resning. . Nyaste underrättelser från Kremsier gifva allt mer och mer vid handen, att en fullkomlig splittring mellan riksdagen och ministeren står nära för dörren. Ministersalongerna stå alldeles toma, och någon annan utväg synes ej återstå, än antingen riksdagens upplösande eller ministerens afgång. Man tviflar mycket .att de af riksdagen antagna grundrättigheterna skola vinna regeringens sanktion. Uti riksdagens session den 11 hölls af deputeraden Sidon ett tal, vid frågan om adelns afskaffande, som emottogs med stort bifall. Bland annat yttrade talaren: Befrien blott furstarne från adelns fjettrar, på det de må omgifva sig med män af folket! Afskären denna svans till furstevärdigheten! Sträfven derhän , att i Osterrike blott finnes ett stånd: AP GA Be Se fa M PM mm mm me 28 mm ee D