större förtroende för whigs än för torypartiet.; De förre yilja låta litet liberalare än de sednare, ochäro likväl kanhända de största syndarne. Talaren ingick härefter i en utförlig framställning af detaljer, som visa en högst. orimlig fördeming i representationsrätten, och hvaraf man inhemtar det märkvärdiga förhållande, att medan halfva antalet af underhusets ledamöter tillsättes af 230,060 valmän, tillsättes det andra halfva antalet af 7 eller 8 gånger så många. Det finnes också 84 köpingar i landet, med mindre än 500 innevånare hvardera, men hvilka tillsammans skicka 434 ledamöter, och den lilla orten Tretford, som har 460 valmiön, skickar 2 ledamöter, eller lika mycket som den stora handelsstaden Liverpool, med meilan 3 och 4 hundra tusen innevånare. Talaren slutade wuuder det mest entusiastiska bifall af åhörarne. — I sammanhang med ofvanstående hemta vi ur en korrespondensartikel följande: Den ide till er genomgripande reform i finansväsendet, som Cobden kastade ut ibland allmänheten i en något rå form och som Mac Gregor redan mer utbildat och fullständigare utvecklat, börjar sedan få fast fot i allmänna opinionen, så att till och med den för alla vindar seglande Times anser nödigt att styra den nya kursen. Man skulle mycket misstaga sig, om man Iege denna nya reform-agitation blott för hvad den vid första ögonblicket synes vara: en sträfvan att införa större ordning och sparsainhet i statshushållningen. Den har tvärtom en fullkomligt politisk karaktär, den är en ny och, i anseende til det argumentum ad hominem den begagnar, mycket energisk protest mot lord Russells och Whigpartiets gränststeori; den är med ett ord ett nytt och stort steg på den bana, som inleddes genom parlamentsreformen och leder till en ombildning af brittiska förfaltningen på rent demokratisk grundval. Alia slags sinekurer, genom hvilka man sammanfogat aristokratien och dess telningar till n kompakt skyddsdam mot folkviljans fordringar, hafva — som bekant är -— redan haft en flerårig strid att bestå. Penna strid har haft mycken framgång, och regeringarne sjelfva hafva i sednare tider sökt befrämja dessa segrar. Alltsammans har dock inskränkt sig till att undanrödja enstaka missbruk, och systemet har förbuifvit oförändradt; Inom hären, flottan, kyrkan och administrationen herrskar ännu partioch fa milje-intressenas allsmäktighet, relationernas ynnest; om det än numera finnas få egentliga sinekurer, så existerar dock det ändamålslösa bruket att en person innehar flera embeten och löner: så hör man dock ofta klagan öfver missförhållandet mellan de högt aflönade platsernas antal i de allmänna verken och de göromål, som åligga embetsmännen : så vet man dock, att ännu som förr mången onödig befordran sker både inom hären och flottan, samt att mången verklig förtjenst dervid blir förbigången — alit till fromma för vissa gynnade klasser, hvilka sedan gammalt ärd vana att begagna staten till sin fromma och hvilkas privilegier biifvit endast till någon del rubbade genom parlamentsreformen. Det är klart, att detta de aristokratiska klassernas privilegiisystem skall lyckas desto lättare att sätta sig i säkerhet och fortplanta sig, i samma mån som statsbudgeten växer och ju svårare det derigenom biir att i detalj kontrollera finansväsendet. Således kan icke en noggrann undersökning af statshushållningen äga rum, med afsigt att göra slut på dessa missbruk, utan att striden mycket snart blir förflyttad in på de ofvannämnda principfrågornas fält, och man kan med temlig visshet förutsätta att partierna skola komma att kärnpa med största ihärdighet, emedan det för aristokratien gäller att förlora eller bibehålla dess reella makt eller inflytande, och för demokraterne att vinma seger åt en ännu alldeles icke eiler åtminstone mycket ofullständigt erkänd princip. Sistlidet år har man mycket lätt qvält chartistoroligheterna i England, emedån, — tack vare statsförfattningen — aktningen för lagen slagit för djup rot hos folket, att icke uppmaningar till den råa styrkans användande måste verka skadligt, äfven för fordringår som till en del äro rättmätiga; man har icke sällan förlidet år i England med egenkär belåtenhet betraktat de oroliga rörelser, som det godtyckliga väldet framtvingat i Tyskland och Frankrike. Men det är icke omöjligt, ett finans-reformagitationen redan detta år förskaffar chartisternas sak, för så vidt den är rättvis, en bättre ställning, och att England å sin sida kommer att gifva kontinenten skådespelet af nya strider om grundlagarne. Att finans-reformpartiet åtminstone icke saknar nödig energi till att föra striden åt denna sida, synes af dess förberedelser till densamma. ss ———A —A OM VAL-AGITATIONEN I PREUSSEN.