HVEM ÄGER RÄTTIGHET ATT FISKA I
SÖDERTELGE KANAL?
.Borgerskapets äldste i Södertelge instämde till
Rådhusrätten derstädes direktionen öfver Södertelge
kanal och slussverk, med yrkande, att kanalbolaget
måtte förklaras sakna all rätt att idka fiske uti
nämnde kanal och slussverk, samt förpligtas ersätta
borgerskapet dess rättegångskostnad. Rådstufvurät-
ten yttrade häröfver uti utslag den 25 Januari 1847:
att, ehuru ostridigt vore, det Södertelge stad afhändt
sig den mark, som för gräfning oah anläggning af
ifrågakomne kanal och slussverk erfordrats; dock,
enär berörde öfverlåtelse, hvilken ägt rum för ett
bestämdt uppgifvet ändamål af en ny segelleds öpp-
nande emellan sjön Mälaren och Saltsjön, icke tillika
kunde anses innefatta rättighet för kanalbolaget
att, emot stadgandet i 20 kap. 7 8 Byggningabalken,
begagna det nya vattenaflopp, som genom kanalen
uppkommit, att der idka fiske, helst sådant fiskande
i kanalen och slussen, såsom å ömse sidor begrän-
sade af stadens urgamla fiskevatten, destomindre må-
ste antagas medföra intrång för staden, som, i an-
nat fall den fisk, hvilken från stadens fiskevatten i
Mälaren-insläpptes i slussen och der upptoges, san-
nolikt skulle till icke obetydlig del kunna fångas
antingen i Mälaren eller sjön Marn, samt i öfrigt
det sätt, hvarpå fisket bedrifves, eller att under de
tider sjöfart ej ägde rum och slussen således borde
hållas stängd, de så kallade slussluckorna öppnades,
uppenbarligen endast för att lemna fisken ingång
från Mälaren i slussen, icke eller kunde betraktas
annorlunda än som en åtgärd att draga fisket från
dess förra djup och läge; förklarades bolaget ej vara
berättigadt att utöfva fiske i nämnde kanal och sluss.
samt ålades ersätta rättegångskostnader m. m.
Hofrätten, dit ofvanbemälde direktion vädjade,
yttrade i dom den 45 Mars 1848: att, då parterne
emellan ostridigt vore, att Södertelge stads innevå-
nare af ålder egt uteslutande rättighet att idka fiske
på de ställen, der Saltsjön och sjön Mälaren numera
förenas genom Södertelge kanal, samt den omstän-
dighet, att stadens innevånare, för beredandet af
durchfart emellan sjöarne, åt kanalbolaget till ka-
nalbyggnaden upplåtit en del af stadens jord, desto
mindre kunde, emot stadens innevånares bestridande,
antagas för kanalbolaget tillika medföra rättighet,
att, på sätt som skett, uti slussbyggnaden i kanalen
uppfånga den fisk, hvilken genom kanalen blifvit
dragen från stadens ofvan eller nedan liggande fiske-
vatten, som en slik rättighet, så vidt visadt vore,
vid stadsjordens upplåtande för omförmälde ändamål
icke varit afsedd, gillades Rådstufvurättens motväd-
jade dom.
Högsta Domstolen har åter genom dom den 49
Dec. 1848 upphäft Rådstufvu- och Hofrätternes be-
slut, på följande skäl: — — — som upplyst är, att
Södertelge stad till det bolag, som, för öppnandet
af en kanal mellan Mälaren och Saltsjön, förbi nämnde
stad, blifvit inrättadt, öfverlåtit stadens rätt till den
del af dess jord, som för berörde ändamål erfordra-
des, och att bolaget sålunda blifvit innehafvare ej
mindre af den mark, hvarå sjelfva kanalen uppta-
vits, än äfven af de densamma omgifvande stränder,
hvaraf följer, att då ej annorlunda blifvit vid öfver-
åtelsen betingadt, den i 3 kap. 4 4 mom. i kgl.
tadgan den 44 Nov. 1766 strand- och jordegare för-
oehållne fiskerätt, bolaget i afseende å kanalen till-
kommer; alitså och då ifrågavarande farled, hvilken
blifvit efter vederbörligt tillstånd af bolaget öppnad,
icke kan, med afseende å ändamålet för dess inrät-
ande, hänföras till sådane vattendrag, deri kungs-
der bör öppen hållas, eller till de i 2:a kap. 7
B. B. och 3 kap. 4 sista mom. i nyss åberopade
tadga omförmälde nya skyrdar och renlar, hvarige-
rom vattnet och fisken dragas ur dess förra djup
ch läge, annan till skada och mehn, pröfvar Kgl.
Maj:t, med ändring af domstolarnes beslut, rättvist
gilla den af borgerskapets äldste i Södertelge förde
alan om förbud för kanalbolaget, att på sätt som
kett idka. omtvistade fiske. Rättegångskostnaden
kulle vid denna sakens utgång qvittas.