HVEM ÄGER RÄTTIGHET ATT FISKA I SÖDERTELGE KANAL? .Borgerskapets äldste i Södertelge instämde till Rådhusrätten derstädes direktionen öfver Södertelge kanal och slussverk, med yrkande, att kanalbolaget måtte förklaras sakna all rätt att idka fiske uti nämnde kanal och slussverk, samt förpligtas ersätta borgerskapet dess rättegångskostnad. Rådstufvurätten yttrade häröfver uti utslag den 25 Januari 1847: att, ehuru ostridigt vore, det Södertelge stad afhändt sig den mark, som för gräfning oah anläggning af ifrågakomne kanal och slussverk erfordrats; dock, enär berörde öfverlåtelse, hvilken ägt rum för ett bestämdt uppgifvet ändamål af en ny segelleds öppnande emellan sjön Mälaren och Saltsjön, icke tillika kunde anses innefatta rättighet för kanalbolaget att, emot stadgandet i 20 kap. 7 8 Byggningabalken, begagna det nya vattenaflopp, som genom kanalen uppkommit, att der idka fiske, helst sådant fiskande i kanalen och slussen, såsom å ömse sidor begränsade af stadens urgamla fiskevatten, destomindre måste antagas medföra intrång för staden, som, i annat fall den fisk, hvilken från stadens fiskevatten i Mälaren-insläpptes i slussen och der upptoges, sannolikt skulle till icke obetydlig del kunna fångas antingen i Mälaren eller sjön Marn, samt i öfrigt det sätt, hvarpå fisket bedrifves, eller att under de tider sjöfart ej ägde rum och slussen således borde hållas stängd, de så kallade slussluckorna öppnades, uppenbarligen endast för att lemna fisken ingång från Mälaren i slussen, icke eller kunde betraktas annorlunda än som en åtgärd att draga fisket från dess förra djup och läge; förklarades bolaget ej vara berättigadt att utöfva fiske i nämnde kanal och sluss. samt ålades ersätta rättegångskostnader m. m. Hofrätten, dit ofvanbemälde direktion vädjade, yttrade i dom den 45 Mars 1848: att, då parterne emellan ostridigt vore, att Södertelge stads innevånare af ålder egt uteslutande rättighet att idka fiske på de ställen, der Saltsjön och sjön Mälaren numera förenas genom Södertelge kanal, samt den omständighet, att stadens innevånare, för beredandet af durchfart emellan sjöarne, åt kanalbolaget till kanalbyggnaden upplåtit en del af stadens jord, desto mindre kunde, emot stadens innevånares bestridande, antagas för kanalbolaget tillika medföra rättighet, att, på sätt som skett, uti slussbyggnaden i kanalen uppfånga den fisk, hvilken genom kanalen blifvit dragen från stadens ofvan eller nedan liggande fiskevatten, som en slik rättighet, så vidt visadt vore, vid stadsjordens upplåtande för omförmälde ändamål icke varit afsedd, gillades Rådstufvurättens motvädjade dom. Högsta Domstolen har åter genom dom den 49 Dec. 1848 upphäft Rådstufvuoch Hofrätternes beslut, på följande skäl: — — — som upplyst är, att Södertelge stad till det bolag, som, för öppnandet af en kanal mellan Mälaren och Saltsjön, förbi nämnde stad, blifvit inrättadt, öfverlåtit stadens rätt till den del af dess jord, som för berörde ändamål erfordrades, och att bolaget sålunda blifvit innehafvare ej mindre af den mark, hvarå sjelfva kanalen upptavits, än äfven af de densamma omgifvande stränder, hvaraf följer, att då ej annorlunda blifvit vid öfveråtelsen betingadt, den i 3 kap. 4 4 mom. i kgl. tadgan den 44 Nov. 1766 strandoch jordegare föroehållne fiskerätt, bolaget i afseende å kanalen tillkommer; alitså och då ifrågavarande farled, hvilken blifvit efter vederbörligt tillstånd af bolaget öppnad, icke kan, med afseende å ändamålet för dess inrätande, hänföras till sådane vattendrag, deri kungsder bör öppen hållas, eller till de i 2:a kap. 7 B. B. och 3 kap. 4 sista mom. i nyss åberopade tadga omförmälde nya skyrdar och renlar, hvarigerom vattnet och fisken dragas ur dess förra djup ch läge, annan till skada och mehn, pröfvar Kgl. Maj:t, med ändring af domstolarnes beslut, rättvist gilla den af borgerskapets äldste i Södertelge förde alan om förbud för kanalbolaget, att på sätt som kett idka. omtvistade fiske. Rättegångskostnaden kulle vid denna sakens utgång qvittas.