lyckönska Tyskland till att en gång se det uttaget.
Det kan ej då blifva utan allmännare efterföljd, och
Sverige skall väl.icke längre kunna fördraga den
abnormitet att sedan fyratio år se i sin grundlag
denna den heligaste af alla menniskans rättigheter
erkänd, utan att dess svåga regeringar och dess de
moniskt splittrade lagstiftning kunnat deraf finna sig
manade att upphäfva gamla förkastliga stadganden
från religions-stridernas sorgliga tider.
Huru välvilliga, huru uppmuntrande äro icke äf-
ven de nya lagbuden, angående alimänna undervis-
ningen. Lärofrihet — undervisningens ryckande ur
ensidig ledning af en enda samhällsklass — dess
meddelande utan betalning åt folkets barn — allt
detta lofvar tyska folket ett snart och afgörande
framsteg på den bildningsbana, som är grundvalen
för allmänt väl och trefnad, och de möjliga olägen-
heterna af en alltför centraliserad inflytelse på lä-
rareklassen afhjelpas då lätt. Vi häfve visserligen
på denna bana börjat göra något för folkets fördel;
men det ser ut, som om vi äfven i denna del, så-
vida den tyska grundlagen kommer till fullt utfö-
rande, skulle få åtskilligt att lära.
Att i fråga om församlingsrätt, föreningsrätt o. s.
v., tyska lagstiftarne hysa bättre begrepp om folkens
sanna behof och fördel, än landshöfdingen och landt-
staten i Calmar, kunde man väl förmoda. Men att
lessa begrepp också bringas till utförande, under en
lid, då tvedrägtens fackla brinner i Tyskland med
ull låga, är ett vackert bevis på tyska lagstiftnin-
sens framsteg.
Ungefär enahanda förhåller det sig med omvård-
naden för domaremaktens sjelfständighet. Men vi
nåste afbryta vår jemförelse, som blott är ämnad
utt fästa en allmännare uppmärksamhet på den be-
lutade nya tyska grundlagen. Tysklands förhållan-
len hafva länge och mäktigt inverkat på vårt få-
lerneslands. Vi måste derföre betrakta de förän-
Iringar, som der göras, med stort interesse. Och
i kunne derföre icke annat än lifligt önska en
ycklig utveckling af de principer, denna nya grund-
ag innehåller, inom de serskilda staterna; helst vi
notse, att många stridiga interessen skola till en
vörjan söka motsätta sig eller afleda all sådan.
SÄNKTES AIRES ETTA