ev 0 TOC SAMAR OM MMA
ningen, eller 3 millioner menniskor, genom en o-
rättvis och fåvitsk lagskipning befinna sig bragte i
torflighet och, hvad ännu tyngre är, uti ett nästan
slafviskt beroende af en vrångvis samhällsmakt, kan
väl då någon billig anledning till oro och missbe-
låtenhet saknas hos den, som eger den ringaste kän-
sla af sitt menskliga värde — sina menskliga be-
hof? — Förgäfves är det, att genom en jemförelse
emellan förr och nu vilja bevisa, att den arbetande
klassens ställning förbättrats, och icke försämrats;
Iden hastigaste blick rundtomkring oss bevisar mot-
satsen; öfver ellt skola vi finna armod, sedeslöshet
loch försoffning, der förut välmåga, sedlighet och
ken Hu
a
SA Av - Sv a
kraft herrskade; och att detta närvarande tillstånd
är en frukt af ett förutgående, torde ej förnekas, så
att, om det närvarande är tröstlöst, har det förut-
gående varit Pärlekslöst och tanklöst! — Vanvår-
dade och vanartade barn äro vanligtvis följder af
föräldrars eller målsmäns hårdhet och brott; men
då staten är målsman för alla samhällets medlem-
mar, är det uti dess institutioner, läror och Icgar,
orsakerna äro att söka till det bedröfliga förhållande
vi nu se. — Skulle åter något närmare bevis be-
höfvas för den arbetande klassens, eller det egent-
liga folkets försämrade och bekymmersamma ställ-
ning, så torde man böra crinra sig, att utgifterna
för rikets fångvård utgöra för närvarande nära 4
million rdr; att fattigskatten utgör nära hälften af
den öfriga kontributionen; att mönstringen med be-
väringsmanskapet år 18535 utvisade, att, redan då, i
somliga län nära hälften af ynglingarne måste kas-
seras såsom oduglige att deltaga uti fosterjordens
försvar, hvarjemte, om man får döma efter de år-
ligen för lagbrott häktade och dömde individernas
4 antal, hvar 0:de person skulle kunna räknas såsom
-- I CP
- se al
Jligtvis i följd f vanvård och elände.s
Tföljande tänkvärda reflexion om några faktiska
en sakfälld brottsling! Det obestridliga härutaf är,
att hvar sextonde person inom hufvudstaden årli-
gen hemfaller till fängelserna, och att i Sverige flera
afrättningar och grofva brott förekomma, än i län-
der med sex gånger större befolkning; — så att
Sverige i detta fall kan, i förhållande till folkmäng-
den, anses för den mest depraverade af ella Europas
stater.
Att detta högst bedröfliga och förödmjukande sam-
hällstillstånd är en följd utaf lagstiftningen, torde
I väl ej förnekas; och att det är herreklassen, som
(egt och ännu cger mer än V,:delar utaf denna lag-
stiftningsrätt, torde äfven vara bekant. Vill man
derjemte ega en säkrare ledning för sitt omdöme öf-
ver denna lagstiftnings närmaste resultater, så torde
Jman påminna sig, att den allmänna beskattningen
på de sednare 40 åren fyrdubblats, att laster och
brott inom samhället ökats uti den förfäragede pro-
gression, att utgifterne för fångvården, som år 4246
utgjorde 40C,325 rdr, och år 4830 blott 65,560, i
år föreslagits att utgå med 800,000 rår bko, obe-
räknadt anslagen till de nya cellfängelserna; att, uti
Stockholm, de fattigas antal, som år 4737 utgjorde
S30 personer, med ett underhåll af 9000 daler, re-
dan är 4C50, enligt tabellkommissionens uppgift, be-
räknades till icke mindre än 45,000 personer, och
de understöd, pensioner och gåfyor af alla slag, som
användes för desse behöfvande, uppskattades minst
till ZB0,000 rdr bko. Huru många de för närva-
rande äro, torde vara omöjligt att bestämma; men
bör någorlunda kunna slutas deraf, att hufvudstaden
uti fattigfonder eger 0 å 44 millioner rdr, och
detta oaktadt tiggarenas antal derstädes beräknas till
19,000 personer; äfvensom det bör anmärkas, att i
Stockholm vissa år de dödes antal öfverstiger de
föddas med 4800 personer, hvaraf de flesta nsatur-
Längre fram i samma artikel finner man
förhållanden i Frankrike, som i åtskilligt upp-
lysa den så mycket omtvistade frågan om de
arbetande klassernas ställning till revolutio-
nerna i det landet:
Frankrike kade, före revolutionen (4789), 400,000
Trika familier, med 4 millioner! individer; C00,069
välmående, med A millioner individer, samt 4 mil-
lioner fattiga, med 20 millioner individer; summa
-15,200,000. familjer, med 96 millioners folkmängd.
Efter revolutionen hade samma land år 433:4 mil-
lion rika familjer, med 5 millioner individer; 4 mil-
lioner välmående, med S0 millioner individer, samt
800,000 fattige, med 4 millioner individer; summa
5,800,000 med 3 milioner innevånare. Den nya
Isakernas ordning frambragte följande förhållande:
MILLA
Handverkaren, som var befriad från sina fjettrar,
uppmanad af sitt eget intresse, samt lockad genom
välstånd och vidare utsigt till lycka, levererade bät-
tre och mera utvidgadt arbete, förtjente mera, och
hans produkter erhöllos till billigare pris. Den större
SR
välmågan bos den arbetande klassen öppnade för
densamma undervisningens, kunskapernas och talan-
gernas skatter; des företag crhöllo den högsta utbild-
ning, dess smak blef mera fullkomnad, dess skicklighet
öfversteg omsider dess egna skönaste förhoppningar.
Läsaren skall troligen uti det här anförda yttrande,
Idå det jemföres med Frankrikes närvarande sam-
hällsförhållanden, finna en stor och nästan oförklar-
Itg motsägelse: i thy att den sednaste statshvälfnin-
Igen derstädes obestridligen härflöt från de arbetande
Toke Pre or
CO ee Mm
h-
- — -- i
SS -- I
klassernas förtyiflade ställning. Vi bedje emellertid
att härvid få erinra, det förenämnde yttrande har
afseende på Frankrikes tillstånd år 41823, och att
sedan dess ett fjerdedels sekel förlupit, hvaraf 48 år
tillhöra den så kallade Juli-monarkiens eller Ludvig
Filips vrängvisa statskonst, hvilken tillintetgjort fruk-
terna af 4789 ärs revolution. Detta historiska factum
är just det säkraste och tydligaste beviset, huru ha-
stigt och förfärligt en ensidig och egoistisk politik
verkar på samhällets alla intressen, förnämligast när
styrelsen, under masken af liberalitet och mennisko-
kärlek, hyllar djupt despotiska och dynastiska afsigter.
Sådan var tendensen af Ludvig Filips hela regerings-
system: det var icke Frankrikes — det var Orle-
anska familjens intressen, som i första hand skulle
upprätthållas och förkofras. Följden deraf blef, att
det allmännas fördel öfver allt måste vika för det
enskiltas ; och då Konungen sjelf derjemte var den
första kapitalisten och procentaren, blef kapitalets
välde äfven det politiska och sociala systemets ute-
slutande föremål. Detta var orsaken till penninge-
männens eller den s. k. bourgeoisiens förtryckande af de
arbetande klasserna, och då detta förtryck nått sin
höjd, äfven till arbetarens väpnade reaktion deremot.
När man derjemte erinrar sig den inskänkta politi-
ska rätten uti Frankrike, äfvensom den religiösa
och sedliga bildningens låga ståndpunkt; då kunna
vi äfven lätt förklara oss orsakerna till den närva-
rande ställningen derstädes, och äfven deraf hämta
en nyttig lärdom med afseende på våra egna för-
hållanden och behofver,.
Hvad säges om följande blick in i ett svenskt
Stattorpar-hushåll:
Föreställom 0ss cn gift stattorpares eller annan
daglönares belägenhet, då vi derjemte antaga, att
han eger 3 å 4 små barn, upptagande modrens
mesta tid, något som ofta inträffar. Denna familj
af 6 personer kan, i vanligaste fallet, icke bereda
sig större arbetsförtjenst, än som förslår till man-
nens nödvändigaste behof af sund och stärkande
kost, hvartill väl 46 sk. om dagen celier 490 rdr bko
o
Tom året måste fordras; en summa, hvars belopp ut-
näctan dan högsta ctat fär An tarnara ALL