ft. ee Se Sn
2 es oe
son yttrat inför bemälte embete och i samtal me
Hallström i ämnet.
nn es
BLANDADE ÄVNEN:
JULKLAPPS-VERS.
Från en man till sin hustru med en hushålls
konto-bok.
Ej det dubbla Italienska
Konto satt, som brukas mest,
Nej det gamla äkta Svenska
Mellan makar är väl bäst.
Kärlek, Tro och Hopp — addera,
Så är första reglen der;
Små-förtret strax subtrahera,
Vanan det så lätt oss lär;
Hvarje fröjd multiplicera
Genom att meddela den;
Och hvar smärta dividera,
Hvad behöfves mera sen?
Om i Debet så vi skrifva,
All den kärlek som vi få,
Och i Credit, hvad vi gifva,
Pröompt.ihop det måste gå.
Utan Sorter, Bråk, med mera,
Vi ett facit skola få,
Som bestämdt bör eclatera,
Att till rest skall Lyckan stå.
Dock — en räkning kän stå åter,
Ett slags Regula de två,
Då af tvenne gifna låter
Sig ett tredje äfven få. —0—
(Najaden.)
————
- KOLERAN I NORDAMERIKA. Från NewYorl
skrifves den 6 December, att koleran hade någre
dagar förut yppat sig vid den en half timmas väg
ifrån staden anlagda karantänsinrättningen; der
hade kommitj med ett paketstkepp ifrån Havre
Bland de landsatta passagerarne voro flera redar
aflidna, och sjukhusen på Staten Island begynte öf
verfyllas. !
Vid farsotens förflyttning denna gången ifrån Eu
ropa till Nordamerika har den vanligen för kole
rans ulbrott antagna karantänstiden af 10 dygr
visat sig otillräcklig. När skeppet lemnade Hayre
befunno sig samtliga passagerarne till utseende fri
ska; men sedan fartyget vårit på oceanen i 15 dygn
anföllos flera personer af farsoten och dogo. Sjuk-
domen utbröt när en kall blåst från Cape Såblc
nådde fartyget. I NewYork var man mycket be:
skymrad öfver de många anlag till farsotens insteg
och spridning, som funnos hos de tusentals emigran-
terna. Större delen bland dessa menniskor säga:
sakna Just eller utvägar att lemna NewYork och
söka sin bergning i det inre af sitt nya fädernes-
land. De sammanhopa sig i källarvåningar och
fuktiga herbergen, lefva utsväfvande så långt till
gången räcker, kläda sig i vämjeligt smutsig drägt
och tyckas vårdslösa äfven de vanligaste omsorgei
Tör helsans bevarande. Detta slags folk måste hop.
tals falla offer för koleran och sprida smittan frår
gata till gata. NewYorks stadsråd hade vid flera
möten diskuterat medlen att skydda staden, mer
man trodde icke att någonting verksamt kunde :i
den vägen uträttas.
— RIKEDOMSFÖRLÄGENHET I NEW SOUTH WALES
Ett engelskt blad allmängör följande bladet medde-
lade utdrag af ett bref från en nybyggare i New
South Wales, till sin i London vistande bror, M. J
Pitts:
Darling Downs, Juli, 1848.
Jag har nyligen låtit slagta en hjord af omkring
1,200 feta får; jag beräknar köttet till 62,000
och talgen till 48,000 IT; men det förra, ehuru till-
räckligt säfvel (meat) för 400 menniskor på ett
år, efter 42, B i veckan för hvar, måste vräkas
bort i brist på afsättning och användning. Folket
säger väl här, att förbannelse skall träffa vår ort
för detta slöseri med Guds gåfvor; men jag kan
icke betrakta saken så, när vi icke äga annan ut-
väg att tillgodogöra våra öfverflödshjordar, än in-
kokning af talgen och dess tillvaratagande som han-
delsvara, såvida vi icke skulle lemna dessa hjorda
åt sitt öde i skogen, d. vV. s. till rof åt våra svåra
fiender, de vilda hundarne. Vi hafva här hvarker
tillräckligt herdar att vakta alla våra får, eller till
räckligt folk för att förtära köttet.
Såsom ett exempel på de skatter, som genom der
fromma vidskepelsens gifmildhet på sina ställen ho.
pats, anföra vi följande förteckning öfver dö i hulf.
vudkyrkan i Loretto, vid början af detta århundrade
befintliga dyrbarheter:
Loretto ligger, som bekant är, nära Adriatiska
hafvet, på dess vestra kust, och har länge varit er
ryktbar vallfartsort, utmärkt för sin undergörande
Mariebild och den heliga hyddan (La Casa Santa)
i hvilken Jungfru Maria skall hafva bott och som
skall vid slutet af 53:e århundradet af en engel flyt-
tats frän Nazareth till Italien och Loretto. La Cass
Santa befinner sig i midten af den korsformiga kyr-
kan, bygd af tegel och utvändigt öfverdragen met
marmor, 30 fot lång, 45 fot bred och 48 hög. Dörr:
och fönster-infattningar äro af tjockt silfverbleck
Främre delen af hyddan upplyses af öfver 40 lam
por af silfver och guld (af 50, 80, 104 och 185 skål
punds vigt) och är afskiljd från den bakre genon
ett galler och starka dörrar, allt af silfver. Särskild
utmärkt är det fönster, genom hvilket engelen Ga
kriel skall hafva inkommit till Maria vid benne:
bebådelse. I bakre delen äro väggarne helt och
hållet öfverdragna med guld- och silfverbleck, oci
öfver spiseln, i hvilken den heliga Jungfrun skal
hafva lagat sin mat, står i on nisch hennes under
görande bild. Denna är af cederträ och håller pi
högra armen Jesusbarnet. Bilden är så öfverlastac
med otaliga diamanter, guldkedjor, ringar och dyr
bara juveler, att färgen på kläderna knappt kan ur
skiljas. Sjelfva nischen är prydd med barn och eng
lar af guld, 20 brinnande stora gyldene lampor oci
andra dyrbarheter af oskattbart värde. Den gyldeni
engeln till höger, som åt Maria framräcker ett hjer
ta, är en skänk af konung Jacob II af England, fö
hvilken han utbadfsig en prins och erhöll den sedar
så kallade pretendenten. — Silfverengeln till venster
al 300 skålpunds vigt, bär ett gyldene barn af 2
skålpund, som -skall antyda Ludvig XIV af Frank
rike, som dock omöjligen vid sin födelse krnnat väg
så mycket. Ibland de i sakristian förvarade dyrbar:
heter; hvilkas värde uppskattas till öfver 9 millioner
utmärka sig följande: den med juveler till ett värde
af 200,000 rdr besatta krona och spira, dem drott-
ning Christina af Sverige hitskänkt; — en med
många, rubiner och diamanter prydd gyldene krona
skänkt af en furstinna Ragotzi; — 2 äkta korall-
en aln höga: — en krona af lanic la
AaranATr