Article Image
ska deputerade efterhand oförmärkt försvinna, och de försvunna förgäfves återkallas af sina fraktioner, tillvexa dagligen österrikarne och deras partigängare. Ingen under således, om! i går, i det nya utskottet för den österrikiska! frågans behandling, bland 15 voterande 4 röstade för ministeren., Den 23 Dec. hade nationalförsamlingen med 453 röster mot 448 antagit Venedeys förslag: att låta trycka och utdela 100,000 exemplar af det tyska folkets grundlag. SCHWEIZ. Staden Bern har beslutit ingå på de tunga vilkor, som nationalförsamlingen stadgat för den stad, som skulle blifva edsförbundets hufvudort, nemligen att denna skulle uppföra, inreda och underhålla alla för verkställande och lagstiftande makten nödiga byggnader. ITALIEN. Såsom i gårdagsbladet kortligen nämndes, har deputeradekammaren i Rom, med 50 röster af 55, utnämnt en regerings-junta, som under påfvens frånvaro och i hans namn skall leda Kyrkostatens verldsliga angelägenheter. De utnämnda trenne ledamöterna äro: senatorerna af Rom och Bologna samt. gonfalonieren (borgmästaren) i Ancona, hvilken sednare dock troddes komma att afsäga sig förtroendet. Den af påfven tillsatta regeringskommissionens president, Castracane, lärer ämna protestera mot juntan. Hela diplomatiska kåren, med undantag af sachsiska och toskanska sändebuden, har afrest till påfven i Gaöta, hvarest nu knappt finnes utrymme för de många utmärkta fremlingar, som strömma dit. Konseiljpresidenten Mamiami har, i en note till alla främmande makter, på grund af deputeradekammarens beslut, protesterat emot general Cavaignacs intervention i de romerska angelägenheterna, den han förklarar stridande mot all folkrätt. Samma dag som juntan utnämndes, ropade folket på gatorna lefve för densamma, men inga oordningar föreföllo. Deputeradekammaren har antagit Mamiamis program till en italiensk konfederation. Påfven sades den 15 komma att hålla ett konsistorium i Gaöta, för att få valda 2 kardinaler och 11 biskopar. I romerska finanserna råder den ytterligaste förlägenhet. Den 9 Dec. fanns ej mer än 45,000 scudi i skattkammaren. Den nya sardinska ministerens sammansättning är nu officielt tillkännagifven. Den består af: abate Vincenzo Gioberli, ministerpresident och utrikes minister; R. Sineo, advokat, inrikes-; riddaren Ettore Sonnaz, krigs ; U. Ratazzi, advokat, justitie-; markisen V. Ricci, finans-; CU. Cadorna, advokat, för allmänna undervisningen; D. Buffa, advokat, för åkerbruk och handel; S. Tecechia, advokat, för allmänna arbeten. i Den nya ministeren anses icke hafva någon majoritet i kammaren att påräkna, och skall derför hafva gjort till vilkor för sitt inträde, att få upplösa kammaren. Dess program säges komma att innefatta: Italiens förening och krig mot Österrike, så fort nödiga rustningar medhunnits. Vid ett samtal mellan konungen af Neapel och engelska sändebudet, Temple, skola ungefärligen följande yttranden blifvit fällda: Vi böra beskydda sicilianerna, sade gesandten; vår ära bjuder det! — Kungen: Jag tackar er för det ni vill beskydda mina undersåtare; jag önskar blott att jag kunde göra drottning Victoria en dylik tjenst.o — Temple: Ja, Sicilien har rätt till vårt beskydd. — Kungen: Helt säkert; men Neapel har en lika rätt. Ni bör icke glömma ena delen af mitt rike för den andra., — Temple: Eders majeståt torde inse nödvändigheten afatt gifva Sicilien infödda trupper och kalla de neapolitanska tillbaka. — Kungen: ,Visserligen, -såvida blott drottning Victoria vill föregå mig med godt exempel, hvad Irland angår; förhållandet mellan Neapel och Sicilien är detsamma, som mellan England och Irland; jag förpligtar mig att steg för steg följa Englands politik mot Irland. — Temple: Det är icke lika förhållanden. — Kungen: Ni har rätt. Det finnes ingen upprorisk här eller sjelfvald regering i Irland. Drottningen kan derföre försvara en sådan åtgärd, som att draga sina trupper derifrån, hvilket tillståndet i Sicilien förbjuder mig, — Temple: Ers majestät bör anställa hr ... på den och den posten. — Kungen: Han är en upprorstiftare. — Temple: An hr ... eller hr ...2v — Kungen: De ärc mina värsta fiender. Vill ni att jag skall nedlägga regeringen? — Detta samtal skall hafva -slutat med att konungen förklarade sig vilja gifva Sicilien konstitutionen af 1812, en serskild administration vald af kronan, och en besättning af schweizare tills en militärmakt af infödda kunde ordnas. t : GREKLAND. Senaten och deputeradekammaren hafva afgifvit sina svar på konungens adress. De innehålla ingenting annat ån vanliga fraser. En ny postkonvention. är afslutad mellan Grekland och Ryssland. FÖRENTA STATERNA. Presidentens Budskap. Kongressen i Förenta Staterna har försam

3 januari 1849, sida 2

Thumbnail