AUG: WOUL
KÄMNERSRÄTTENS UNDERSÖKNING OM
UPPTRÄDENA DEN 18 OCH 19 MARS.
(Forts. fr. A2 300.)
Den 30 November.
Sedan aktor, på Almgrens fråga, sade sig icke
bestrida, att Almgren Törst den ifrågavarande tiden
anländt till brinken, förklarade Almgren sig dermed
nöjd och afstod från flere vittnens hörande i be-
rörde hänseende.
Tilltalade Schortz ingaf derpå till Rätten en skrift
af följande lydelse: .
Till Stockholms stads Kämnersrätts 2:a afdelning!
I anledning af mitt långa häktande såsom delta-
gare i de oroligheter, som den 48 och 49 Mars
tilldrogo sig här i hufvudstaden, och då jag för
någon tid tillbaka har af Kämnersrätten begärt att
emot borgen blifva på fri fot ställd, hvilken begä-
ran dock, på aktors bestridande,
afslagit, oaktadt vederhäftig person härstä
sig och förklarat sig villig att gå i full borgen för
mig, under föregifvande att den del af målet, för
hvilken jag blifvit tilltalad, vore af så gröfre be-
skaffenhet, att min begäran ej kunde beviljas, så
får jag- fästa Kämnersrättens uppmärksamhet på
följande:
Att jag nu redan i 8 månaders tid suttit häk-
tad, hvilken tid jag anser fullt ut motsvara 28 da-
gars fängelse vid vatten och bröd fyra gånger om,
att jag således redan dyrt nog fått umegälla om jag
skulle vara saker till något; att jag ännu ej i alla
de punkter, som jag är tilltalt för, är öfverbevist
om det minsta, hvilket protokollerna kan utvisa
och hvilket hvarje jurist tydligt och klart kan inse,
såvida han har något redigt hufyud och sundt för-
nuft; att Kämnersrätten i sitt beslut mot mig ej
har stödt sig på lag, utan blott på några af aktor
mot mig gjorda lögnaktiga beskyllningar, för hvilka
jag ämnar på aktor å behörig ort yrka laga an-
svar, och på sina egna och godtyckliga principer,
i det att flere af de tilltalade, som dels genom egen
bekännelse, dels genoom flere sammanstämmande
vittnen äro öfvertygade om sin mer eller mindre
delaktighet i samma förbrytelse, redan äro på fri
fot ställda, och att jag således i detta, som i flera
hänseenden anser mig af domstolen olagligt be-
handlad. — På grund af alla dessa omständigheter,
så får jag i dag förnya min begäran, att emot förut
hörd borgen erhålla min lagliga rätt att komma på
fri fot; hvarom icke, så begär jag att få veta på
hvilket lagens rum domstolen stödjer sig på, för
mitt bibehållande i häktet, samt slutligefi att denna
skrift måtte till protokollet bifogas och intagas.
Stockholm den 23 Nov. 1848.
Ludvig Theodor Schortz.n
Efter uppläsandet häraf anhöll aktor att Schortz
måtte tillfrågas, om han med de i skriften omnämnde
lögnaktiga beskyllningar, hvarför han å aktor ville
serskildt yrka ansvar, afsåge aktors uppgift, att
Schortz tillförene undergått bestraffning för fickstöld,
eller om han dermed menade de förbrytelser, för
hvilka han nu vore ställd under tilltal; derpå Sthortz
genmälde, att han med ofvanberörde uttryck åsyf-
tade dels aktors osanna uppgift i förstnämnde afse-
ende, dels ock hans påstående att Schortz vore en
för samhöllet högst vådlig person.
I sammanhang härmed och då Schortz förtfarande
förnekade att han någonsin undergått bestraffning
för brott, blef Schortz på aktors begäran tillhållen
att redogöra för sina hufvudsakligaste lefnadsom-
ständigheter, dervid Schortz hufvudsakligen uppgaf,
att han var född den 2:dra Mars 4820; att han
hade en yngre bror vid namn Georg Wilhelm; att
han vistats hemma hos föräldrarne till år 4834, då
han kom som arbetare till sidenfabrikören Meyers-
son och vistades der till 4837, under hvilken tid
han 48533 första gången begick H. H. Nattvard; att
hån sedermera arbetade hos fadren till 4840, och
derefter hos sidenfabrikören Boström till 1842; att
han derpå åter vistades hos fadren, till dess han
1844 anträdde en resa till Tyskland och Danmark;
att han slutligen 4845 återkom hit, hvarefter han,
ända till dess han nu blef häktad, åter vistats hos
fadren. Han hade endast en gång, såsom inblandad
i stöld, under loppet af år 4843 varit under ran-
sakning på kämnersrättens 3:dje afdelning; men att
han der blifvit från allt ansvar frikänd.
Sistberörde uppgifter befunnos likväl stridande emot
de i denna rätts straffdiarier gjorde anteckningar,
hvilka innehöllo, att sidenväfvarelärlingen Ludvig
Schortz, född den 2 Mars 4820, år 4839 den 28:de
Okt. är vorden dömd för första resan inbrott, att
straffasmed 9 par spö. — Men Schortz, som härpå
gjordes uppmärksam, kunde likväl ej, ehuru han till
en början under synbar förlägenhet förmälde att
detta ej rörde nu ifrågavarande sak, förmås att er-
känna detsamma, utan bestred helt och hållet an-
teckningarnes riktighet, under förmälan att de ej
afsågo honom, hvarefter aktor bestred Schortz ånyo
skriftligen gjorda anhållan att komma på fri fot, så
mycket heldre, som kongl. hofrätten, utan kommu-
nikation med aktor, redan afslagit Schortz besvär
öfver rättens förut derom fattade beslut.
I öfrigt tillkännagaf aktor, att han nu, enligt sitt
åtagande, från öfverståthållareembetet infordrat upp-
lysningar angående proklamationerna, hvaraf största
deten äro hvarandra -alldeles lika, innefattande upp-
maning till 5060 medborgare att samlas på Brun-
kebergstorg, men ö af olika beskaffenhet, hvilka af
åtskilliga polisbetjenter blifvit i hufvudstaden på-
träffade, till ett antal af 22 stycken; och anhöll ak-
tor, att till bestyrkande af att ifrågavarande prokla-
mationer verkligen funnits i staden uppslagne och
kringspridde, få nästa thorsdag höra de personer, af
hvilka proklamationerna påträffats; hvarjemte aktor
da a om