vu SLE — HON nn. CINCUICIUUA VDCIAHUNS ICKE vara
rätt nykter, uppsköts emedlartid målet.
EEE REA
BLANDADE ÄMNER:
— Fredrika Bremer har i förra veckan öf-
ver Malmö begifvit sig till Köpenhamn, der hon lä-
rer komma att tillbringa någon del af vintern.
— ÅITTERÄRT FYND. Nyligen fann man i
den holländska staden Middelburg fyra fragmenter,
nära 800 rader, af ett manuskript till den berömda
forn-fransyska romanen Juan af Bordeaux, hvilken,
som bekant, gaf Wieland ämne till hans mästerliga
dikt Oberon. Handskriften, som är mycket tyd-
lig, härrör ögonskenligen från slutet af fjortonde el-
ler början af femtonde århundradet.
— DET ELEKTRISKA LJUSET Enligt de sed-
naste engelska tidningar hafva talrika förevisningar
skett af den nya uppfinningen att åstadkomma be-
lysning genom kols förbränning med clektricitetens
tillhjelp. Denna uppfinning beskrifves i alla tidnin-
gar såsom i hög grad märkvärdig, och flera perso-
ner hafva tagit ut patenter på serskilda sätt att
åstadkomma ljuset, men hyilka sins emellan hafva
mycken likhet, så att patent-innehafvarne strida om
företrädesrätten till det hufvudsakliga af uppfinnin-
gen. Sednast skedde en förevisning thorsdagen den
7 dennes på Waterloo place i London, som var upp-
fylld af menniskor.- En tidning beskrifver saken
som följer : Så vidt försöket afser att framalstra en
mycket lysande eld, så hade det en komplett fram-
gång. En enda låga, efter hvad det tycktes icke
större än en stjerna såsom man ser den med blotta
ögat, gjorde hela området af Waterloo place så ljust
som om dagen och satte äskådare i tillfälle att läsa
en tidning längst bort i ändan af torget. Effekten
var ytterst egen och pittoresk. Gaslamporna fingo
ett högst ynkligt utseende och deras sken försvann
alldeles för den lysande rivalens. På alla de ställen,
som kunde närmare bestrålas af det elektriska lju-
set, framstod hvarje fris och cornisch med en klar-
het, som vi sällan sett äfven om dagen. Emedlertid
bör tilläggas, att chevalier Le Molk, som gaf denna
föreställning, lika litet som hans medtäflare, herrar
Staete och Petrie, synes hafva vunnit sin önskan att
gifva ljuset en jemn uthållighet. Man såg tvärtom
starka förändringar uti intensitet och färg, vid vissa
mellantider då ett stycke kol hunnit förtäras af den
elektriska strömmen. Uppfinnaren trodde sig likaväl
kunna lofva att anskaffa ett fortfarande ljus för 10
timmar, och hoppas göra uppfinningen mycket an-
vändbar för fyrbåkar och jernvägar, men tänker
ännu icke på att dermed upplysa hus eller gator.
Han synes haft största anledning att vara tillfreds-
ställd med sitt sista försök, enär verkan af det elek-
triska ljusets sken visade sig ej blott på Waterloo
place, utan äfven ett godt stycke nedät Strandgatan.
— NY FÖRBÄTTRING PÅ ELDVAPEN. En herr
C. J. Smith från Birmingham Nar förevisat en upp-
finning, innefattande en stor förbättring i konstruk-
tionen af skjutgevär. Föremålet för denna uppfin-
ning är att undvika förlusten af den tid, som åtgår
att sätta på knallhattar sedan man laddat; och detta
har blifvit verkställdt genom att, vid sidan af låset,
anbringa ett smalt rör, som innehåller ett antal små,
detonerande eller antändningskulor, tillräckliga att
på en dubbelbössa aflossa 36 skott med hvardera
pipan. Mekaniken är sådan, att en af dessa. små
kulor med ofelbar säkerhet framskjutes emot fäng-
hålet hvarje gång som hanen helspännes. Denna
omständighet, tillika med den, att det lyckats upp-
finnaren att förminska fänghålets längd med två tre-
djedelar, förekommer nästan helt och hållet möjlig-
heten att klicka. Samme man har gjort en förbätt-
ring uti den amerikanska pistolen med 6 pipor, be-
stående deri, att hvardera pipan blott genom en
dragning på trycket flyttar sig till sin plats för att
aflossas. I förening med den nyssnämnda uppfin-
ningen och medelst användande af en sexdubbel
laddstock, som tillåter att på en gång ladda alla pi-
porna, visade uppfinnaren att han kunde ladda och
lossa 18 skott på 2 minuter.
— Nära Norwich i England har en fasansfull,
dubbel mordgerning blifvit begången å cen högre
magistratsperson, en s. k. recorder vid namn Jermy
och hans son, på deras landtgods Stanfield: ett hi-
storiskt märkvärdigt ställe, der Amy Robsart, en af
hjeltinnorna i Walter Scotts romaner, föddes. Hr
Jermy hade om aftonen den 4 December efter mörk-
ningen gått ut på yttre gården, då en bättre klädd,
maskerad man rusade emot honom med tvenne pi-
stoler i handen och aflossade den ena emot hans
bröst, så att han genast föll och inom: en kort stund
afled. Omedelbart efter denna gerning rusade miss-
dådaren upp i, huset, med hvars inredning han tyck-
tes vara väl bekant, träffade der på sonen, en ung
man om några och tjugo år, och sköt äfven honom.
Frun i huset och en kammarjangfru, hvilka, för-
skräckta vid dessa skott, skyndade ut ur sina rum,
blefvo äfven båda illa sårade af ett skott hvardera,
som mördaren emot dem aflossade. Derefter flydde
han hastigt. I följd af pigans uppgift, föll misstan-
kan genast på en i grannskapet boende person vid
namn Rush, som är auktionsmäklare och lär befin-
na sig i goda omständigheter, men hade en process
med JSermy, hvilken orsakat hat och bitterhet dem
emellan. Berättelserna om detta mål upptaga, såsom
det är vanligt vid dylika tillfällen i England, mån-
ga spalter i tidningarna. Många bindande omstän-
digheter tyckas visa, alt Rush är skyldig till denna
ohyggliga missgerning.
Angående sakens upptäckande förekomma många
kuriösa omständigheter; om tillfället medgifver, skole
vi en annan dag upptaga något mera deraf.
— ProFeTIa. Vi hafva framför oss, säger
le Pråcurseur dAnvers,, en gammal flammändsk
lunta, med titeln: Het Oprechte Roomsch Catho-
lyck Mondt-Stopperken, tryckt i Antwerpen 4602,
hvarest man (pag. 404) finner en kuriös profetia om
Påfvarre, framsagd af S:t Malachias, erkebiskop i
Armach (Irland), död 4148. Man läser der om den
tvåhundradefemtioåttonde Påfrens regering (just Pius
IX): eene verwoeste religy (en förstörd religion).
Samma profetia karakteriserar Gregorii XVI:s rege-
ring såsom een brandent vier (en kolande bramd).)
Lyckligtvis lofvar profetian åt Pius den niondes ef-
terträdare stillhet och lugn, ända till den tvåhun-
Arada rartäinfarata AK 5 mA