BAlll. Idi NaAUuc RUllaSst IdLlilt otvyCISARUad UCdba Lan ministern för utrikes ärendetna, som icke vidare rört vid dem. Vidkommandede 69 fångarne, som hade anländt till Pauillac, uppgaf ministern, att kaptenen på det spanska fartyget vid ankomsten dit hade anmält för stationsbefälhafvaren hvilka omständigheter tvungit honom att inlöpa derstädes och bedt honom bevaka de 69 personerna. Dessa voro då ännu ombord på den spanska galejan, och således att betrakta likasom de varit på spanskt område. Kaptenen begaf sig sedan till spanska konsuln i Bordeaux, medan de öfriga förblefvo ombord. Inrikesministern hade, vid kunskap om denna händelse, anbefallt prefekten att söka underrättelse om bland dem funnos nägra för politiska brott dömda, eller desertörer ; hvarpå prefekten den 7 Oktober svarade, att de voro hvarken det ena eller det andra, utan att anledning blott förekom att flera ibland dem hade erhållit anbud från de spanska carlisterna i syftningen af att anställa en uppresning. Den händelse hr Jolly vidrört hade tilldragit sig innan prefekten hunnit få svar på detta bref. Ministern påpekade slutligen de stora svårigheter, som regeringens agenter på södra gränoen hade att bålla tillsyn på de spanska flyktingarne, men hvilket icke hindrade, att regeringen hade anbefallt att i denna uppsigt tillvigagå med all den moderation och eftergift för flyktingarne, som vore förenlig med de pligter grannskapsförhållandet nödvändigt pålägger. Ministern framdrog flera exempel, såsom angående sitt uppförande mot Ferdinand Mendoz och Salamanca, till bevis derpå, att visst icke någon obehörig stränghet egde rum cmot de spanska flyktingarne; och om det oaktadt någonting passerat, som kunde ge anledning till klander, så låg felet icke hos regeringen, utan hos ett öfverdrifvet nit hos några dess agenter för ett visst tillfälle, hvilket man ej kunnat förekomma. Resultatet af debatten blef, att main kom öfverens derom, att felet uti Escosuras sak låg i ett förräderi af kommissarien Labritre; men Lr Jolly sjelf fritog ministrarne. Nationalförsamlingen hade för öfrigt varit upptagen af öfverläggningar rörande de kinkiga budgetoch finansfrågorna. I synnerhet tyckes frågan om saltskattens upphäfvande, som provisoriska regeringen beslöt kort efter revolutionen, förorsaka ett svårt bekymmer, i anseende till svårigheten att fylla den lucka, som dess borttagande skulle åstadkomma i statskassan. ITALIEN. Journal des Debats meddelar underrättelser från Neapel af den 17 Nov. Det liberala partiet hade segrat vid parlamentsvalen, oaktadt de blifvit omfattade med så ringa sympati, att af 15,009 valberättigade blott 1,500 deltogo i valförrättningen. Anledningen till denna skenbara likgiltighet är den hos folket stadgade öfvertygelsen, att det ej är i parlamentet som man skall få bugt på konung Ferdinand, och att man följaktligen icke en gång vill göra sig mödan att ens försöka göra sin rätt gällande på denna väg. Så snart konungen erhöll kunskap om resultatet vid valen, lät han genast igenmura fönstren till sitt patats, återställa ballterierna, och förse dem med kanoner, idel kännetecken på ett godt samvete. Underrättelsen om Rossis död hade i Neapel gjort ett djupt intryck; man väntade med feberaktig sinnesstämning vidare underrättelser. Den nu bildade romerska ministeren skall otvifvelaktigt liksom den Toskanska blifva krigiskt sinnad mot Österrike. Kyrkostaten och Toscana, på detta sätt förenade, genom ömsesidiga intressen och politiskt öfverensstämmande styrelser, skola, lägga stora hinder i vägen för Ferdinand af Neapel, att räcka brodershanden åt Radetzky. Sannolikt skola de båda, med förenade krafter, företaga krigsoperationer, till storhertigdömets och påfvens beskydd, ehuru de båda hafva fullt upp att sköta i de länder de hålla under soldaternas gissel. Bourbonen:. har ökat sin armå till 90,000 man, men Sicilien, hufvudstaden och de oafbrutet jäsande provinserna göra ansenliga truppmassor behöfliga för att hålla dem i tygeln. Upproret i Abruzzerna är betydelsefullare, än tidningarna skildra det, och det är icke utan sin stora vigt att Abruzzerna, sedan många år tillbaka, förklarat sig för Rom, men icke för Neapel. Den Tyska centralstyrelsens sändebud, hr Heckscher, hade åter afrest från Neapel, hvars diplomatiska verld ej visste mera om detta sändebuds mission i Neapel, än dess ankomst och afresa. Han hade icke ens kommit så långt med de goda Neapolitanarne, att de tillställt en bankett till hans ära! Uti Livorno skall underrättelsen om Rossiska ministörens fall uppväckt en obeskriflig glädje. Man ringde med alla klockor, den trefärgade fanan uppsattes på kyrktornen och en talrik menniskomassa begaf sig uti ett festligt tåg, med fanor och trumslagare i spetsen, till guvernören Pigli. Denne framträdde och hetsade folket med följande tal: Ministeren Rossi ,var, i anseende till sina politiska grundsatser, icke älskad i Italien. Det låg uti försynens outgrundliga planer, att denne man skulle falla l genom en mans hand, som var en son af den gamla romerska republiken. Måtte himlen vaka öfver hans själ och öfver det arma Italiens frihet! Dessa ord emottogos af folket med oerhördt bifallsjubel. Folket i Turin gjorde den 22 Nov. en uppresning mot ministeren. Vid postens afgång stedo borgargardet, linietrupperna och kavalleriet under vapen. Folket var samladt på den öppna platsen utanför slottet och ropade ursinnigt: ;ned med ministrarne!,Dessa vägrade att taga afsked och beslöto försvara sig. Några offer voro redan fallna för bajonetterna, och en allmän strid befarades. DONAUFURSTENDÖMENA. Sedan ryska armöen ockuperade Bucharest, hafva tillsammans 300 personer blifvit häktade och hållas förvarade i klostret Plumovita. Äfven turkarne hafva arresterat några medlemmar af den högre aristokratien. : Af faderlig välvilja för Moldau och Wallachiet, har kejsar Nikolaus lånat dessa länder 300,000 rubel — att underhålla hans trupper med. a 3IBPOORROBHUN Med en sent i. går på e. m. ankommen post NFEEX Set. POI TJ ESS t-0g