Frågan är; huruvida insändarens beskyllningar äro grundade, eller ej. Vid den kommittee, som den 98 sistl. Augusti sammanträdde för att yttra sig i frågan om de Italienska operasujetternas engagerande vid kongl. teatern, föreslog jag, i egenskap af representant för sångscenen , en förening mellan :båda sångpersonalerna, emedan jag, erkännande de Italienska konstRärernas värde, insåg de artistiskt betydande resultaterne af en sådan förening, och dervid äfven gjorde afseende på den nytta, som skulle tillskyndas de svenske artisterne genom att någon tid sjunga vid sidan af italienare ). Min mening med denna förening) var, att söka vinna en för de Italienska sångarne och för svenska sångscenen, samt derjemte för konsten och allmänheten lika vigtig fördel.4Italienarne skulle neml. vid uppförandet af de till deras egentliga repertoir hörande operor haft tillfälle att från svenska lyriska scenen komplettera sin personal. De svenske sångarne skulle deremot å sin sida ej egt denna rättighet; allt hvad som önskades, var, att de italienske derjemte samfäldt med de svenske sångarne borde gifva sådana större operor af erkändt värde, hvartill hvarken italienskaeler svenska sångpersonalen, hvar för sig, var tillräcklig. Härigenom hade svenska allmänheten erhållit tillfälle att höra Tell, Hugenotterne, Don Juan, Cosi fan tutte, m. fl. värderade operor. Meningen med förslaget var således, 1 få ord sagdt, att använda båda partiernas förenade krafter till ett gemensamt mål, hvaraf både konsten och allmänheten kunnat skörda frukten; italienarne medgafs rättighet att för deras egen repertoir anlita svenskarne, utan reciprocitet till de sednares förmån. I mit ofvan berörde yttrande nämnde jag ock uttryckligen, hvilket aldrig återtagits, men väl ofta upprepats; att endast det italienska språket skulle komma i fråga vid de gemensamma representationerne; också finnes taliensk text till alla ofvannämnde operor ?). Jag öfverlemnar nu åt läsarens rättskänsla att afgöra, huruvida rangstrid, och skråanda egt rum vid mitt yrkande. I stället att begagna ett så gynnande ögonblick, i stället att sålunda använda krafter, hvilkas förening så sällan erbjuder sig, uppgör kongl. teaterstyrelsen ett kontrakt med italienarne,hvilket visserligen förbinder de svenske sångarne: att komplettera den italienska personalen, men utan att med ett ord omnämna någon samfäld verksamhet i den mening, som i det föregående blifvit antydd. Öfver detta kontrakt inhemtades dessutom icke teaterkommitteens utlåtande, hvartill reglementet likväl förpligtade direktionen: Herr baron Hamilton endast meddelade muntligen kommittten en och annan af de, teaterpersonalen mindre beträffande punkterne i det redan på förhand undertecknade kontraktet. Direktionen har således på en gång handlat emot konstens, allmänhetens, de italienska och svenska artisternas intressen, samt begått en uppenbart lagstridig handling. Emedlertid har något motstånd icke mött från någon af den svenska sängpersonalen, hvars biträde till följd af kontraktet blifvit påkalladt. Lucie har efter detsammas afslutande gifvits med biträde af svenske sujetter, bästa förmåga på samma sätt komplettera Lucrezia Borghia, ända till den stund, då det italienska operasällskapet sjelft begärde kontraktets upplösning ). Uti Aftonblådsartikeln (d. 8 Dec.) påstås, att man — förmodligen menas härmed de syenska sångarne — aflägsnat de italienska sujetterne från stora tceaoch man var sysselsätt att efter tern. Ofvanstående uppgifter skola, som jag hoppas,l. hos hvarje opartisk sätta förhållandet i en annanl. dager; de äro faktiska och kunna ej bestridas. ) Nu återstår deremot mitt återlemnande af OthelJos parti, som den förre insändaren i Aftonbladet tycks velat framställa som ett försök å min sida, att (utan afseende på kontraktets föreskrift) söka motverka. italienarne. tid erinras, att hela detta ämne icke är af publik eller officiel natur, utan helt och hållet en privatsak mellan hr Ciaffei och mig. Hr Ciaffei erbjöd mig nemligen i enskild väg nämnde parti, ej emedan -sådant var af behofvet påkalladt, utan för att derigenom visa mig en uppmärksamhet; det skedde till och med långt innan kontraktet var gjordt. Först då direktionen åt mig uppdrager en roll, antager saken egenskap af offentlig; från direktionen har i denna sak deremot ej det ringaste utgått, och hr baron Hamilton gaf mig vid min förfrågan derom ej någon upplysning. Man var således fullkomligen obefogad till: att offentligen ställa mig till ansvar för denna helt och hållet enskilda affär, och tvinga mig att redogöra för motiverna till mitt handlingssätt. Sedan detta icke dessmindre skett, har jag ansett mig böra tillkännagifva, att jag icke trott mig bunden af kontraktet i en sak, som uppkom före detta kontrakts existehs. Derjemte har jag emedlertid ej velat neka, Härvid måste emedler-; att mitt återlemnande af rollen föran; ledts af de reflexioner, som, utan afseende på denl förmån denna roll möjligen kunnat tillskynda mig framställde sig vid betraktandet af en öfverenskommelse, hvarvid direktionen ej mindre förbisett publikens än båda sångpersonalernas intressen — en öfverenskommelse, som dessutom genast vid sin första uppkomst var helt och hållet ogiltig, derföre att den tillkom genom våldförande af ett för chef så väl som för underlydande lika heligt reglemente. ; Det är möjligt, att åtskilliga uttryck i min förral. skrift -bära en nog stark prägel af den harm, som:; direktionens handlingssätt ingifvit mig. Jag begär ej att detta skall gillas, ren hoppas dock hafva ådagalagt, att anledning dertill ej saknats. t den oväldige läsaren sjelf öfverlemnas nu att afgöra, hvem som vållat de italienska sångarnes afgång från Kongl. scenen; om den svenska sångpersonalen gjort sig skyldig till rangstrid och skråanda; samt huruvida förnämligast publikens oeli konstens intressen i närvarande fall blifvit vårdade af den Kongl. teaterstyrelsen. Stockholm den 412 December 1848. Julius Ginther 2) Se teaterkommitteens protokoll för den 28 Augusti 1848. 2) Det är icke tänkbart; att insändaren kunnat förbise den i min förra artikel vid flere tillfällen uttryckligen gjorda anmärkningen, att aldrig något annat språk än: italienskan varit ifrågasatt vid de representationer, hvari italienarne skolat deltaga. Då det oaktadt, i L insändaren förnyar den il Aftonbladet förut gjorda insinuationen, att man SR Aes ms R RR RR And