— Uti Aftonposten för i går förekommer
en artikel, under öfverskrift: Aftonbladets ut-
gifvare har ej hunnit deciderag sig; deri Af-
tonpostens red. förråder svåra bekymmer och
en nästan mer än vanlig hetta emot Afton-
bladet på grund af den förmenta omständig-
heten, att Aftonbladets utgifvare ännu icke
skulle veta eller hafva för sig sjelf afgjort
hvad han tänker om regeringens representa-
tionsförslag. Detta utfall lemnar ett så ta-
lande prof på det slags ärlighet, som är rå-
dande i A. P:s räsonnemanger och på dess o-
förmåga att tygla sin passion, att vi, för att
sätta våra läsare i tillfälle att bedöma dess
halt, anse lämpligt att här utförligt citera de
mustigaste styckena. Se här huru A. P. ytt-
rar sig:
När vid reformsällskapets sednaste sammankomst
hr L. J. Hjerta indelade reformens vänner uti åt-
skilliga kategorier, räknade han sig sjelf bland dem,
som ännu ej bunnit decidera, sig, huruvida den
kongl. propositionen vore sådan att den svarade mot
tidens och landets behof. Denna obeslutsamhet hos
en man, som gjort dylika ämnen till uppgiften för
sitt lifs hela verksamhet, måste hafva endera af dessa
tvenne orsaker:
4) Antingen vet hr Hjerta verkligen icke huru-
vida han, efter samvete, bör gilla regeringens
förslag eller ej; eller
2) Vill han först se hvilka utsigter öppna sig
för elter emot detsamma, för att derefter) be-
stämma sig.
Har då, under de många år hr H. i sin tidning,
dels med, dels utan skäl, sökt uppröra samhället
ända ned i dess djupaste grunder, har han verkli-
gen under hela denna tid äflats och agiterat utan
att veta hvad han ville, utan att hafva gjort sig
reda för hvad lan såsom förnuftig menniska och så-
som medborgare borde tänka och säga ? Hvilketrin-
ga qvantum af sedligt förnuft i ett sådant jägtande
på måfå, hvilket lättsinnigt förbiseende af de faror,
han uppmanar, hvilken tanklös lek med de andar,
han besvärjer, men hvilka han ej kan fjettra igen,