Sprak mCa anllcalllla al ch UdPDioBsdeltikvi, INvIf Ac en af sällskapets ledamöter förklarat sig icke anse denna artikel vederlagd genom de deremot här gjorda anmärkningar, fann talaren sig af detta förhållande uppmanad att nämna, att han i förra mötet, der han fört ordet, gifvit tillkänna, att bestyrelsen varit fullkomligt enig om den då gjorda framställningen, äfvensom han under diskussionen förklarat att bestyrelsen icke ansett sig böra utförligare, än han gjort, motivera samma framställning. — Hr boktryckaren Wallden har önskat rum i Aftonbladet för nedanstående förklaring rörande tidningen Aftonposten, hvilket vi ej velat förvägra, ehuru skriften till större delen synes vara ämnad till en prospektus i ny form: Till utgifvaren af Aftonbladet! I anledning af M. H:s artikel i går afton om hvad M. H. kallar Aftonpostens profn:r, anhåller jag, såsom sistnämnde tidnings förläggare, att få genom M. H:s blad meddela några upplysningar. Andamålet med det i början af denna vecka till landsorten kringsända n:r af Aftonposten var icke, såsom M. H. tyckes vilja framställa, att lemna ett pprof på tidningens materiella eller yttre utseende för nästa år. Att sådant icke var meningen tillkännagafs äfven, såsom mig syntes, tillräckligen tydligt i prenumerationsanmälan, der det uttryckligen annonserades, att tidningen nästa år komme att erhålla både ett annat format och en annan spaltindelning än den hittillsvarande, hvilket sednare ej heller borde vara för landsorten obekant, då Aftonpostens första profblad redan vid midsommarstiden kringsändes till Aftonbladets samtlige abonnenter i orterna. Något misstag i förevarande fall anser jag för den skull omöjligt, helst, med den ringaste eftertanka, det väl icke kan falla någon in, att en daglig tidning, betydligt större än Aftonbladet, med endast s. k. textartiklar, hvilka vanligen måste betalas, men utan någon betydligare recett af annonser, skulle kunna utgifvas för ett så lågt pris som 8 rdr bko årligen. M. H. kan sjelf kalkylera, att sådant skulle leda till en oundviklig ruin, äfven med 6000 prenumeranter. Deremot hade jag en annan, som jag förmodar, loflig afsigt med spridandet af det ifrågavarande tidningsbladet. Det var nemligen, att äfven för Aftonbladets publik lemna prof, på Aftonpostens politiska färg, och tendens samt dess innehåll i öfrigt. För den orsaken ansåg jag detta blad böra upptaga artiklar i flera särskilda ämnen och af många pennor,. Derföre blef ett dubbelnummer oundvikligt. M. H. tyckes befara, att de i Aftonpostens prenumerationsanmälan namngifna medarbetare endast äro att anse såsom skyltar och att M. H. knappt kunnat i Åftonposten finna spår af flera bland de uppgifna personerna. Jag kan likväl försäkra, att M. H. häruti fullkomligt misstagit sig och att jag i detta fall icke låtit locka mig af andra inoch utländska blads exempel. Med ett enda tillfälligt undantag hafva samtlige de uppgifne personerne, hvar för sig, skrifvit flera, i de särskilda facken, af allmänheten samt någon gång äfven af A.B. uppmärk-sammade, artiklar. Jag har likväl ändå bland medarbetarne icke namngifvit referenterna för vetenskapliga uppsatser, Theater, Skön konst, Handelsunderrättelser, m. fl. Aftonpostens prenumerationsanmälan var således i detta fall vida mindre fullständig och skrytsam, än den kunnat vara, utan åsidosättande af sanningen. Slutligen är jag skyldig en ursäkt för det jag förglömt att låta tillställa M. H. ett exemplar af det blad jag låtit afsända till A. B:s abonnenter ilandsorten. Emedlertid. hade det officiella bladet redan i måndags berättelsen om denna remiss af ett der rätteligen benämndt dubbelnummer af Aftonposten; och det var för den skull verkligen öfverraskande, att M. H. icke förr än i thorsdags och på köpet tillfälligtvis fick kunskap om hela saken. Stockholm den 2 December 1848. J. A. Wallden. De som erinrat sig den artikel i Aftonbladet, -som framkallat denna förklaring, lära äfven finna, att hr Wallden häruti icke med ett enda faktum vederlagt eller kunnat motsäga den af oss gjorda anmärkningen, som angick den omständigheten, att tvenne numror af Aftonposten kringskickades till landsorten med blott ett nummertal påsatt, nemligen N:o 400, och att, då redaktionen tillika i prenumerationsanmälan tillkännagaf, att tidningen skulle utkomma nästa år alla dagar i något tillökadt format emot det hittills varandep, så hade alla de personer i landsorten, hvilka ej förut kände till Aftonposten, full anledning tro, att det hittills varande formatet vore detsamma som pröfbladets, enär det icke tillkännagafs, att det vanliga formatet vore blott hälften så stort. Lika litet tillfyllestgörande synes oss den andra förklaringen angående puffandet med medarbetare, af hvilka man nästan aldrig sett något spår i tidningen. Orsaken hvarföre vi gjorde anmärkning emot denna del af Aftonpostens puff var dels den nu anförda, dels också, att ett par af de namngifne personerne sjelfve till andra förklarat, att de alldeles icke engagerat sig att reguliert lemna några bidrag, hvilket måste vara ett vilkor för att kunna uppgifvas såsom medarbetare, och en af dem hade. till och med ännu helt nyligen uppgifvit, att han icke ens visste hvar Aftonpostens byrå är belägen.