tektoniska mästerverk måste inran dess företa-
sas. Öfver vårdslösandet af nationalförsamlin-
gens arkiv är ej vidare att förlora några ord;
men om man kastar en blick på tillståndet
inom byggnadsakademien, så ser man ritnin-
garne nedrilna från sina bräden och begagna-
de till fidibussar ; och bärifrån kan man lätt
slata huru grenadiererna omgås med de oer-
sättliga gipsafgjutningarne. Man måste högt
protestera mot denna vandslism, på den civi-
lisations vägnar, för hvilken Berlin gällt som
hem, innan det åter blifvit hem för strategiska
anordningar.
Berlin den 22 November. - Nastiovalförsam-
livgeos venstra sida har utfärdat en särskild
p-oklamation till folket, hvilken folkombuden
hemsända till sina valkretsar; den uppfordiar
deri till utförande af den skattevägran, som na-
tionalförsamlivgen beslutit, och anför bland mo-
tiverna dertill följande:
- Man afstänger konungen från folket. Man kan
icke medgifvav — har Brandenburgska ministeren
haft den oblygheten öppet förklara — att konun-
gens känsla görs blödig! (dass das Gefuh! des Kö-
nigs weich gemacbt werde). — Edra hemstälmingar
framlemnas icke, edra deputationer inlåtas icke, ko-
aungen är ieke mera fri, han bevakas af en brotts-
lig skara, som med flit döljer för honom uppstån-
delsen i hela landet, för att offra thron och fäder-
nesland åt sina förrädiska anslag. Nationalförsam-
lingens salar äro förvandlade till vaktsiugor; värt
arkif, de vigtigaste urkunder, och bland annat
12,000 petitioner kringvräkas och sönderrifvas af
soldater. Med bajonetter intränger man vid edra
ombuds rådpligvingar, bryter utan försyn de af
konungen sjelf utfärdade lagarne om personlig fri-
het och hemfrid, och fö;kunnar ståndrätt i edra
ombuds af lagen helgade församiingsort, — en trulös-
het, mer afskyvärd och ohöjjd än tyska häfderna
hittills afvetat. Lögner, vanställningar af alla slag
skickas i embetsskrifvelser kring landet; tidningar-
ne tvingas att åt d-m upplåta sina spalter, medan
man med väld hos pressen qväfver sanningens röst.
Men det har icke hjelpt dem!
Den förre ultrademagogen, numera ultraabso-
iutisten Heinrich Leo, professor i Halle, är sys-
selsatt med författandet af den nya grundlag,
som skall påläggas Preussen utan national-
församlingens bifall, och samtidigt bärmed bar
ministeören Brandenburg vidtagit åtgärder för
att, åtminstone i afseende på valrätlten, förmå
riksförsamlingen i Frankfurt till genomdrif-
vande af samma . förfatlningssystem i hela
fyskland. Det är alltså ett ganska vigtigt ar-
bete, hvad sjelfva idden v dkommer.
Enligt denva grundlag sköoll valrdtten göras
beroende på census. Genom ett sålunda ute-
sluta Preussens och Tysklands obemedlade be-
folkning ifråu andel i lagstiftninger, anser man
sig kunna gifva de: säkraste dödshugget åt
folkfriheten.
Likaledes förmäles, att Brandenburgska mi-
nisteren ärnar ställa alla tyska civillistor un-
der riksförsomlingens särskilda hägn, så av
de särskilda staternas representantkamrar icke
må kunna besluta någon afprutning på nå-
sondera.
Under tiden anstränger sig Brandenburgska
minis:ören på det yttersta, för att förmå de
vär närvarande 2358 nationalförsamlingsledamö-
terna att begifva sig till Brandenburg; den hop-
pas alt hos den der sammanträdande natioval-
församlingen kunna vinna bifall för sina förslag
och frångående af besluten om räfst för de
redan utförda åtgärderna,
Nyssnämnde professor Leo, eller rättare det
jesuitiska parti, som hen representerar, påstås
annars vara sjelfva det förnämsta stödet och den
hemliga ledaren för hela reaktionen. Det är
detta så kaliade Evangeliskt-hierarkiska, parti,
som räknar Leo och von Gerlach bland sina
synliga hvlvudmän, hvilket mer än någon sen-
nav, mer än he von Redowitz eller ryska e-
missarier, var skuld till Marsrevolutionen i Ber-
lin; det är detta parti, som i palatser och slott
alltjemnt har friit tillträde, hvilket alltsedan,
rån predikstolar och i sina ströskrifter, ropat
ve öfver denna statshvälfning, framställande den
som en hädelse mot Gud och en ingifvelse at
satan. I tystbet utskref det en bot- och bätt.
ringsdag wed anledning deraf; det rådslog öt-
ver frågan om man icke borde afligga offent-
liga trosbekännelser deremot. Det tog en sär-
skild tidning, som ägnade sig åt dess sak,isin
sold, och arbetade för dess spridning; det för-
dömde — med all sin fromhet och mildhet —
bögt nationalförsamlingens beslut om dödsstraf-
fers afskaffande och borttegendet af Guds nåde,
från konungens titel; det bannlyste den beslut-
pa lärofriheten, De 40 legalitetsedresser, som
kommit Brandenburgska ministeren till godo.
mot de flera 400, som godkänt nationalför-
samlingens åtgärder, tillskrifvas hufvudsakligen
detta parti.
Berlin den 22 November. Nationalförsam-
lingens president von Unruh och nationalför-
samlingens ledamot Kirchnsan ärna till Frank
furterparlamentet insända formliga vederlägg-
ningar af de uppgifter, som riksunderstats
sekreteraren Basserman lemnat parlamentet
angående sin beskickning till Berlin. Natio-
inalförsamlingen hör särskildt beslutat ditsän-