son i spegeln, förseglede åter helt nätt den
förargliga biljetten och skickade sin husbåller-
ska dermed till ort och ställe.
Skulle han åter beträda detta olyckliga hus,
der två af hans planer i fråga om äktenskap
gått upp i rök? -
För att ej blottställa sig för misstankar må-
Iste han ännu en gång visa sig der, men det
skulle bli den sista.
När ban inträdde i förmaket, fann han frö-
ken Mathilda allena. Det ständiga bestyret
med hushållet höll henne hemma, medan de
andra voro på cen konsert. Skulle det vara
ep vink af Försynen, tänkte professorn och
fade från sig hatten, i det han hörsammade
IH rökens vänliga inbjudniog att sitta ned, och
funderade på något passande att säga, sedan
de brukliga helsuings- och förfrågnivgs formu-
lären voro upplästa. .
Min goda pirofessorn, började fröken, med
en min och en röst, som röjde ct vigtigt och
sllvarsamt ämne. Tänk om hon förekommer
mig och friar sjelf, flög en tanke genom vår
väns bufvud; bon ser så beslutsam ut — och
hvad skulle jag då säga? Längre kom hen eje
Min goda professor! ni torde kunna upp-
lysa mig om en sak, som är af största vigt.
Jag har fått höra vissa saker om min yvgsta
syster, bvilka stå i sammanhang med er och,
som jag har svårt att tro.n
Hvilka saker? stammade professorn. Jag
vet icke hvad min nådiga wmrcnay.
Kära Pop, afböt fröken något häftigt, det
är fåfängt att ni Heker. Jao rycker det är
bra underligt af en äldre man, som ni, att
beskydda och deltega i intriger, som om de
just icke äro dåliga, dock äro genska oförsig
liga och eförstandiga. I stället att förmana
Resa till förstand och efiertanka, hyllar ni
lopassande kommunikationer med biljetter och mö-
ten. Jag vill fråga Om det är rätt att handla
så i ett hus, der ni umgås så förtroligt. i
ä (Forts. följer.) 3