på publikationsdagen. En lyxedition af kon-;! slitutionen utgifves nu äfven, som skall varal: serdeles prakifull. i Nationaliörsareliogens möte d. 24 blef af ettl. synnerlig intresse genom Cavaignaes uppträdandel med en fråga till några medlemmar af församEogen, nemligen Garnier Pages, Duclerc, Barthelemy, S:t Hilaire och Psgnerre, på grund af för honom förnärmande yttranden, som de skulle baft angående Junihändelserna, och som tidningar begagnat för att motverka bans val. Garnier Pagås svarade undvikande, förnekade att ban förtalat Cavaignac, men tycktes medgifva att han begagnat uttryck, som blifvit citerade, Cavzaignac, yrkade. på utsättandet af en dag tillys2kens förhandlande, och fordrade att Marie då skulle vara närvarande. Andra begärde, att Lamartine äfven skulle komma tillstädes, och med telegrafen lärer han blifvit anmodad derom, Andra åter ville, att man ej skulle röra i dessa sorgliga minnen ; men dag utsattes till lördagen den 235 Nuvember. -Rykiet ait engelska sändebudet lord Normanby hafi cn sammankomst med Ludvig Bonaparte har visat sig alldeles ogrundadt, sedan den oro det väckt i diplomatiska lägret föranledt förklarivgar deröfver. Den 49 Nov. var i Paris ett gille, som kalJas de demokratiskt socialistiska damers gillen. 4200 voro närvarande, men deribland omkring 200 af endast 49 års ålder. Atskilliga berrar voro äfven med, De flesta damer voro klädda med stor elegans och ett ej ringa antal voro unga vackra flickor af 47 till 48 års ålder. Pierre Leroux talade först och sökte bevisa, att qvinvan hade rält att bestiga tribunen, emedan hon hade rätt att bestiga schavottenp. Han uppgaf äfven orsaken hvarföre gillets bestyrelse bestod af 3 berrar och 3 fruntimmer; nan hade nemligen icke velat hafva en president. Flera damer föreslogo skålar. Madame Gay talede för en politisk förening mellan mer och qvinna och mellan det sociala och demokratiska partiet. Hon påstod, att man icke kan grunda en republik utan qvinnan; det skulle eljest fattas något; och hvad som icke gafs frivilligt skulle de veta att tega med list (Stormande bifall och munterhet). Derpå följde skålar för den demokratiska och sociala republiken, för Misstroendet, såsom en medborgerlig dygd och väktare för den demokratiska och sociala republiken,. En liten flicka om 40 år föreslog skålen för broderskap, en upg gosse föreslog skålen för )Rovget de Vislen, Marseillaisens författare. Hr von Raumer har hotat med att afresa om han icke erkändes såsom Tysklands sändebud hos fravska republiken. — Utrikesministern Bastide tillkännagaf då, att det icke tillkom honom att giva Raumer råd, men att han kunde försäkra honom, att från den dag, då inga sändebud från Österrike, Preussen, Sachsen, Wäriemberg m, fl. tyska stater funnos i Paris, men först då, skulle br von Raumer blifva såsom representant för det gemensamma Tyskland erkänd; så länge detta ej var fallet, vore Frankrike skyldigt de tyska makter, med hvilka det i århundraden stått i diplomatiska förhållanden, att icke vända upp och ned på hela det diplomatiska förhållandet mellan Tyskland och sig. STORBRITANNIEN. Förre premierministern, lord Melbourne, är illa sjuk, och läkarne gifva ej något hopp om hans vederfående. Man tror att Pendschsb kommer att med det snaraste införlifvas med det brittiskt ostindiska riket. Oroligheterna på Ceylon voro fullkomligt stillade, och den till konucg utnämnde cingalesern arresterad. Öns lagstiftande församing öppnades den 2 Oktober af guvernören, lord Torrington. Öns inkomster förra året slego till 24.600 p. NEDERLÄNDERNA. Den nya ministeren bestod, enligt StastsCoursaty af följande personer: Viceamiral Ryk, meriu-; Donker Curtius, justitie-; Lighienveld, utrikes-; de Kempenoer, inrikes-; general Voet, krigs-; von Bosse, finans-; baron Heemstra, reformerta Cultus-, och Bend, koloniminister. Lightenveld bar provisoriskt äfven katholska cultus-porföljen. TYSKLAND. Berlin den 49 Nov Det torde vara mindre bekant hvilken vndergång som hotar de iBerlin befintliga konstverk genom belägringstillståndet. På museernas mosaikgolf brinna vakteldar och bivusakera soldater; statyer och målningar nedsmutsa sas och nedrökas; i sjelfva ee 4 I ro oo 16 oo oh