I derom trallas, och strialgucter ej nenuior lorcKomma
lang. skyldigheten attikostnaden deltaga, till Kongl.
Maj:ts omedelbara pröfning anmälas. Jfr Jords af-
Istående för allmänt behof.
I Landsväg skall vara 10 alnar bred emellan di-
Iken; der han redan 42 alvar bred är, varde den
-Iså vid makt hållen. Farväg till och ifrån by, så
lock till åker och äng, kyrka och qvarn, bör läggas
laf oskifto, 6 alnar bred, och dessutom 2 alnar å
I-hvardera sidan till dike, så ock aflopp derur, om
så tarfvas; bro öfver ström eller bäck efter ty,
.Isom vägens bredd är. På de orter, der omöjlighe-
Iten ligger i vägen och der det eljest onödigt pröf-
Il vas, må mindre vägar, såsom by- och qvarnvägar,
-lundantagas från denna bredd. Der af ålder lands-
I vägarne varit till mindre bredd än 410 alnar til-
Ilagde, och deras utläggande till denna bredd vore
förenad med allt för stora svårigheter eller kostna-
der, må kon:s befh. bevilja undantag från lagens
I föreskrift. Derjemte ege kon:s befh. att, när lands-
I vägs utvidgande eller förbättrande anses ovilkorli-
Igen nödig, men kostnaderna derför alltför dryga,
fördela desamma uppå samtlige häradsboerne.
1). Alla, som å landet hemman ega eller bruka,
Iskola vägar rödja och broar bygga; och vare ej
Iheller kungs- och ladugårdar derföre frie. Väg-
röjdning och brobyggnad är en hemmantalet ätföl-
ljande skyldighet, derunder bruk och qvarnar icke
Ikunna begripas, icke heller skattlagde utjordar,
llotstemman, säterierne i Skåne, Halland, Blekinge
och Bohuslän, men ej de dertill hörande insockne-
leller veckodagshemman. Postbönder äro ej frie der-
lifrån, ehuru de: njuta befrielse från materialiers och
ltimmers forslande. Jfr Byggnadsskyidighet: Då ny
l vägdelning sker, pjuta förmedlade hemman sin för-
I medling till godo, ehuru ändring uti redan fastställde
I vägdelningar icke må tillåtas endast på den grund,
att förmedlade hemman; i-stöd af förmedlingen,
uti vägrödjningsbesväret begära ändring. De så
I kallade byvägar skola endast underhållas af dem,
som sig deraf betjena I brist af landtmätare,
kunna vägdelningar äfven förrättas af andre, såsom
lläns- och nämndemän, sockneskrifvare. Vägdelnin-
gar böra förrättas om vår- och höstetiden, då vä-
derleken det tillåter.
Allmänna vägarnes lagnivg och grusning skall
verkställas från vårens början till d. 4 Juli hvarje
år, samt vögsynerne inom d. 44 i samma månad;
dock är det kon:s befb. tillåtet, att, å de orter, der
vägarnes iståndsättande värtiden kunna möta hin-
der, böra häradsboerne, om de heldre önska någon
annan tid för väglagningens verkställande, och med
anledning deraf bestämma tiden derför. Uti de om
vägsynen utgående kungörelser skall bestämmas ej
mindre dagen och timman, då de på hvarje ställe
taga sin börjar, än äfven huru stor del af vägen
hvarje dag kommer att besigtigas. Öfver de då be-
funne vägbristerne skola kungörelser uppläsaså an-
dra söndagen efter syneförrättningens slut, hvari
äfven bör ut ältas att de ogilda vägarne skola la-
gas inom viss förelagd dag, vid 3 dalers bot, och
hbafve krenobetjenicg våld att bättra dem för lego
och t:ga den ut af honom; som tredskas. Dessa
vägsyner - förrättas af kronobetjente jemte 2 nämn-
demän, Kommer ej den i rättån tid, rom väg eller
bro syna skall, böte 6 daler.
Vägar skola fylies och höjas upp med sand och
grus, och årligen bättras, så att vattnet derå ej
stadnar. Och på det vägarne så mycket snarare
må upptorkas, skola ock små buskar, på ömse si-
dor om landsvägen ifrån yttre kanten af diket till
3, och der dike ej är, till 6 alnar borthuggas. Vid
hvar och en åbos bortflyttande bör dess vägstycke
synas, och så framt det ogildt finnes, på dess om-
kostnad förbättras: Till landsväg må sand och ris
tagas, der det närmast finnes, och virke af allmän-
ning, dock så at: om vägbyggare vilja hemta sand
å andra hemmans inegor, bör jordegaren deröfver
förut höras och, i händelse af motsägelse, dermed
förfaras som med åverkans mål, samt alla stridig-
heter om väglagningsämnens tagande tillhöra doma-
rens pröfning, hvilket ock gäller om grustägt å skog
och utmark för väglagning. Finnas ej dessa ämnen,
som till väglagning få framköras, hvilken tid som
helst, att tillgå å skog och utmark, eger häradsrät-
ten, på väglottsegarens begäran, efter föregången
undersökning, bestämma, hvarest och på hvad sätt
ä inegor och Hågar, sand och grus må, emot utsatt
skälig ersättning åt jordegaren af väglottsegaren, få
afhemtas.. Till allmänna byggnader får sten hem-
tos å kronans allmänningar, men ej å andras en-
skilda egor.
Allmän vinterväg öfver sjöar och mossar skalll
hvar by för sina egor utstaka, der isen starkast är
och minsta fara. Der stora sjöar äro, göre det
socknarne deromkring; ändre ock väg, så ofta det)
tarfvas, och märke de ställen ut, der stora vakar
och yråkar äro, och lede väg der förbi eller bygge
Bro öfver, vid 3 dalers bot. Väcker någon notvak
vid vinterväg, märke sjelf den ut; Kommer: skada
deraf att vinterväg eller notvak ej utmärkt är, gånge
dermed som stadgadt är om Broar, s. d. Jfr Vä-
afrid: -Koön:s befh. bör tillsej att: allmänna stråk-
vägar öfver sjöarne utstakas med dertill tjenlige
grenar och qvistar, och att de de:hos närmast bo-
ende tillhållag, vid laga plikt, i-rättan tid försöka
om, när eller hvar sjöarne bära eller icke bära. -
Lägger man farväg olofligen af förra stället, böte
3 daler, och för landsväg dubbelt, och lägge vägen
åter. Jfr Åverkan. Till vägarnes: hållande i far-
gildt stånd vid snöfall, skola inom hvarje socken
eller härad ploglag inrättas, hvilka hvardera af vä-
gen tilldelas ett visst stycke att ploga och skotta
och för, detta besvär af häradet eller socknen pjuta
betalning, fördelåd efter hemmantalet på alla dem,
som uti vägrödjningsbesväret böra deltaga. Öfver-
enskommelse härom sker vid häradsrätten, som,l
ifall härads eller sockneboerne icke kunna åsämjas
om betalningen, insänder förslaget till kop:s belli:s
stadfästelse. Dessa beting gälla för 5 år, hvarefter
lväglottsegarne ånyo sammankallas för stt afsluta
Inytt ackord, hvilket bör ske vid sommartinget äl
sista året, hvarmed den förra öfverenskommelsen
går till ända. Försummas snöplogning eller skott-
ning, böte, hvarje delega:e i ploglag, för hvarje gång
13 rdr 46 sk., dock inom de snöploglag, der plog-
fogdar äro anställde, endast i de fell, att han blif-
vit uppbutlad. Försummar sböplogfogde att vid in-
träffade snöfall uppbuda delegarne i ploglaget till
plogning och skoltning, böte 6 rdr-32 sk. Och ege
I kronobetjente rätt att, när snöplogning försummeas,
Tjåta den af andre emot lega bestrida, Och densam-
ma derefterhos den försumlige uttaga: ;
Finner någon ogild väg eller-bro, käre derå och
I pjute målsegande rätt, i annat fall vare länsman
kärande. Länsman och rämndeman eller näs!e
grannar. skola straxt syn hålla och derom å: nästa
ting vittna. Jfr Gästgsfveri ij ; ed
P. Under texter finnas alla de författningar ci-
terade hvarur upplysningarna äro hemtade;.
Denna bok synes vara egnoad att vinna god
I framgång.
AEA EIS
b
I UTDRAG AF ETT BREF FRÅN UPSALA,
daf I 4 Man 1010