I derom trallas, och strialgucter ej nenuior lorcKomma lang. skyldigheten attikostnaden deltaga, till Kongl. Maj:ts omedelbara pröfning anmälas. Jfr Jords afIstående för allmänt behof. I Landsväg skall vara 10 alnar bred emellan diIken; der han redan 42 alvar bred är, varde den -Iså vid makt hållen. Farväg till och ifrån by, så lock till åker och äng, kyrka och qvarn, bör läggas laf oskifto, 6 alnar bred, och dessutom 2 alnar å I-hvardera sidan till dike, så ock aflopp derur, om så tarfvas; bro öfver ström eller bäck efter ty, .Isom vägens bredd är. På de orter, der omöjligheIten ligger i vägen och der det eljest onödigt pröfIl vas, må mindre vägar, såsom byoch qvarnvägar, -lundantagas från denna bredd. Der af ålder landsI vägarne varit till mindre bredd än 410 alnar tilIlagde, och deras utläggande till denna bredd vore förenad med allt för stora svårigheter eller kostnader, må kon:s befh. bevilja undantag från lagens I föreskrift. Derjemte ege kon:s befh. att, när landsI vägs utvidgande eller förbättrande anses ovilkorliIgen nödig, men kostnaderna derför alltför dryga, fördela desamma uppå samtlige häradsboerne. 1). Alla, som å landet hemman ega eller bruka, Iskola vägar rödja och broar bygga; och vare ej Iheller kungsoch ladugårdar derföre frie. Vägröjdning och brobyggnad är en hemmantalet ätfölljande skyldighet, derunder bruk och qvarnar icke Ikunna begripas, icke heller skattlagde utjordar, llotstemman, säterierne i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, men ej de dertill hörande insockneleller veckodagshemman. Postbönder äro ej frie derlifrån, ehuru de: njuta befrielse från materialiers och ltimmers forslande. Jfr Byggnadsskyidighet: Då ny l vägdelning sker, pjuta förmedlade hemman sin förI medling till godo, ehuru ändring uti redan fastställde I vägdelningar icke må tillåtas endast på den grund, att förmedlade hemman; i-stöd af förmedlingen, uti vägrödjningsbesväret begära ändring. De så I kallade byvägar skola endast underhållas af dem, som sig deraf betjena I brist af landtmätare, kunna vägdelningar äfven förrättas af andre, såsom llänsoch nämndemän, sockneskrifvare. Vägdelningar böra förrättas om våroch höstetiden, då väderleken det tillåter. Allmänna vägarnes lagnivg och grusning skall verkställas från vårens början till d. 4 Juli hvarje år, samt vögsynerne inom d. 44 i samma månad; dock är det kon:s befb. tillåtet, att, å de orter, der vägarnes iståndsättande värtiden kunna möta hinder, böra häradsboerne, om de heldre önska någon annan tid för väglagningens verkställande, och med anledning deraf bestämma tiden derför. Uti de om vägsynen utgående kungörelser skall bestämmas ej mindre dagen och timman, då de på hvarje ställe taga sin börjar, än äfven huru stor del af vägen hvarje dag kommer att besigtigas. Öfver de då befunne vägbristerne skola kungörelser uppläsaså andra söndagen efter syneförrättningens slut, hvari äfven bör ut ältas att de ogilda vägarne skola lagas inom viss förelagd dag, vid 3 dalers bot, och hbafve krenobetjenicg våld att bättra dem för lego och t:ga den ut af honom; som tredskas. Dessa vägsyner förrättas af kronobetjente jemte 2 nämndemän, Kommer ej den i rättån tid, rom väg eller bro syna skall, böte 6 daler. Vägar skola fylies och höjas upp med sand och grus, och årligen bättras, så att vattnet derå ej stadnar. Och på det vägarne så mycket snarare må upptorkas, skola ock små buskar, på ömse sidor om landsvägen ifrån yttre kanten af diket till 3, och der dike ej är, till 6 alnar borthuggas. Vid hvar och en åbos bortflyttande bör dess vägstycke synas, och så framt det ogildt finnes, på dess omkostnad förbättras: Till landsväg må sand och ris tagas, der det närmast finnes, och virke af allmänning, dock så at: om vägbyggare vilja hemta sand å andra hemmans inegor, bör jordegaren deröfver förut höras och, i händelse af motsägelse, dermed förfaras som med åverkans mål, samt alla stridigheter om väglagningsämnens tagande tillhöra domarens pröfning, hvilket ock gäller om grustägt å skog och utmark för väglagning. Finnas ej dessa ämnen, som till väglagning få framköras, hvilken tid som helst, att tillgå å skog och utmark, eger häradsrätten, på väglottsegarens begäran, efter föregången undersökning, bestämma, hvarest och på hvad sätt ä inegor och Hågar, sand och grus må, emot utsatt skälig ersättning åt jordegaren af väglottsegaren, få afhemtas.. Till allmänna byggnader får sten hemtos å kronans allmänningar, men ej å andras enskilda egor. Allmän vinterväg öfver sjöar och mossar skalll hvar by för sina egor utstaka, der isen starkast är och minsta fara. Der stora sjöar äro, göre det socknarne deromkring; ändre ock väg, så ofta det) tarfvas, och märke de ställen ut, der stora vakar och yråkar äro, och lede väg der förbi eller bygge Bro öfver, vid 3 dalers bot. Väcker någon notvak vid vinterväg, märke sjelf den ut; Kommer: skada deraf att vinterväg eller notvak ej utmärkt är, gånge dermed som stadgadt är om Broar, s. d. Jfr Väafrid: -Koön:s befh. bör tillsej att: allmänna stråkvägar öfver sjöarne utstakas med dertill tjenlige grenar och qvistar, och att de de:hos närmast boende tillhållag, vid laga plikt, i-rättan tid försöka om, när eller hvar sjöarne bära eller icke bära. Lägger man farväg olofligen af förra stället, böte 3 daler, och för landsväg dubbelt, och lägge vägen åter. Jfr Åverkan. Till vägarnes: hållande i fargildt stånd vid snöfall, skola inom hvarje socken eller härad ploglag inrättas, hvilka hvardera af vägen tilldelas ett visst stycke att ploga och skotta och för, detta besvär af häradet eller socknen pjuta betalning, fördelåd efter hemmantalet på alla dem, som uti vägrödjningsbesväret böra deltaga. Öfverenskommelse härom sker vid häradsrätten, som,l ifall härads eller sockneboerne icke kunna åsämjas om betalningen, insänder förslaget till kop:s belli:s stadfästelse. Dessa beting gälla för 5 år, hvarefter lväglottsegarne ånyo sammankallas för stt afsluta Inytt ackord, hvilket bör ske vid sommartinget äl sista året, hvarmed den förra öfverenskommelsen går till ända. Försummas snöplogning eller skottning, böte, hvarje delega:e i ploglag, för hvarje gång 13 rdr 46 sk., dock inom de snöploglag, der plogfogdar äro anställde, endast i de fell, att han blifvit uppbutlad. Försummar sböplogfogde att vid inträffade snöfall uppbuda delegarne i ploglaget till plogning och skoltning, böte 6 rdr-32 sk. Och ege I kronobetjente rätt att, när snöplogning försummeas, Tjåta den af andre emot lega bestrida, Och densamma derefterhos den försumlige uttaga: ; Finner någon ogild väg eller-bro, käre derå och I pjute målsegande rätt, i annat fall vare länsman kärande. Länsman och rämndeman eller näs!e grannar. skola straxt syn hålla och derom å: nästa ting vittna. Jfr Gästgsfveri ij ; ed P. Under texter finnas alla de författningar citerade hvarur upplysningarna äro hemtade;. Denna bok synes vara egnoad att vinna god I framgång. AEA EIS b I UTDRAG AF ETT BREF FRÅN UPSALA, daf I 4 Man 1010