OTIRUNGISE datte
— 2 23
REFORMVÄNNERNAS SÄLLSKAPS FJOR-
3 TONDE SAMMANKOMST
egde rum i de la Croix lokal sistl. onsdags-
afton kl. 6.
Ordförande var hr professor Bergfalk. Af
bestyrelsens öfriga ledamöter voro närvarande:
Hrr expeditionssekreteraren Richert, hofrätts-
rådet Pfeffer, kaptenerne Stjernsvärd och West-
fält, hofpredikanten Wenström; öfverstelöjtnan-
ten G. Hjerta och boktryckaren L. Hjerta.
Två af hr Gustaf Hjerta vid sällskapets tolfte
möte väckta, och af så väl den förra, som den
nuvarande bestyrelsen tillstyrkta motioner, nem-
ligen:
2. Sällskapets bestyrelse omväljes till en tredje-
del hvarje qvartal; afgående ledamot kan åter in-
väljas. Nuvarande ledamöter utgå, efter lottning;
:och
2. Bestyrelsen bemyndigas att kalla en sekrete-
rare, som biträder vid korrespondens, bokföring, m.
m., som erhåller arfvode, och för hvilken bestyrel-
:sen föreslår en instruktion, föredrogos och biföllos,
sedan ett af grossbandlaren Winqvist väckt förslag,
att bestyrelsen först skulle göra hemställan om nå-
gon af sällskapets ledamöter ville åtaga sig sekre-
terareskapet utan arfvode, blifvit af motionären
återtaget, till följe af br L. J. Hjertas dervid gjorda
anmärkningar, och ett af hr majoren Öbman väckt
-amendement,att hr Winqvists förslag skulle blifva
ett vilkorligt tillägg till hr G. Hjertas motion, bli!-
vit förkastadt.
Ordföranden uppläste derefter den motion, för
:hvars diskuterande sällskapet var sammankalladt, så
lydande:
Då ledamöterna af detta sällskap genom sitt in-
träde deri ådagalagt sin öfvertygelse, att en skynd-
sam reform i nationens representation utgör elt
hufvuävilkor för åstadkommande af den, isynnerhet
under nuvarande förhållanden, nödiga enhet och
kraft i utvecklingen af vårt sambällslif; och
då den nyligen afslutade riksdagens gång, fram-
för allt under den sednaste tiden, synes väl egnad
att stadga en allmän öfvertygelse om nödvändighe-
ten af allvarliga bemödanden att på laglig väg till-
vägabringa en snar lösning af denna nationens vig-
tigaste fråga,
bar Bestyrelsen velat till sällskapets öfverläggning
framställa
4:0 om ej sällskapet anser ändamålsenligt och nö-
digt, att genom dess försorg en underdånig peti-
tion till Konungen ingifves om Riksens Ständers
sammankallande t!l urtima riksdag så fort som
möjligt, för att påskynda representationsfrågans
afgörande; och .
2:o0 om ej sällskepet finner lämpligt att uppmana
samtlige reformsällskap i landsorten att ofördröj-
ligen sammanträda, för att taga samma ämne i
öfvervägande, och, så framt de dela detta säll-
skaps åsigt, med dess bemödanden förena sina.
och ansåg att första punkten borde först föredragas.
Då, efter det ordföranden uppläst ofvanstående
1:sta propositionen, icke någon anmälde sig at!
deröfver tala, yttrade hr häradshöfding Henschen,
att, säkerligen inom bestyrelsen föregått sakrika
och upplysande diskussioner, innan bestyrelsen be-
glöt till sällskapet öfverlemna ifrågavarande propo-
sition,Isamt troligen ingen af sällskapets ledamöter,
utan att känna propositionens syfte och -motiverna
dertill, närmare än hvad som blifvit bekant genom
den af ordföranden upplästa inledning kunde i be-
slut -öfver densamma deltaga. Hr H. hemställde,
huruvida icke någon af bestyrelsens medlemmar,
helst den, som väckt frågan, behagade meddela säll-
skapet de hufvudskäl, som föranledt bestyrelsen dels
att framställa denna proposition, dels ock göra den
i så allmänna ordalag, att man icke kunde finna,
huruvida bestyrelsen väntade eller önskade, att ko-
nungens nu hvilande förslag till nationalrepresen-
tationevs förändring skulle antagas eller förkastas.
Ordföranden svarade, att bestyrelsen hade fram
ställt frågan försatt få veta hvad sällskapet tänkte
om saken, innan den sjelf uttalade sin mening.
Bestyrelsen hade trott motiverna till framställnin-
gen vara förklarade af de närvarande omständig-
heterna; men om den blefve interpellerad, så måste
den naturligtvis svara. Hr Henschen hade rätt
deruti att öfverläggningar om saken egt rum inom
sällskapet. S
Hr sekreteraren Hedlund trodde det vara nö-
digt att få veta bestyrelsens afsigter; men då dessa
icke blifvit uppgifna, syntes det lämpligt att någon
af sällskapet framkallade dem genom att antingen
göra opposition met det väckta förslaget eller för-
orda det. Sjelf hörde tal. till oppositionen. I hans
tanka borde det först afgöras, om man ville hafva
det hvilande representationsförslaget antaget eller
förkastadt, och det syntes honom såsom styrelsen
skulle vilja hafva detta fram. Men om detta kunde
lyckas, vore ovisst. Närvarande tidpunkt vore den
mest olämpliga att arbeta för erhållandet af en ur:
tima riksdag, då just frukterna af den Dyss slutade
visa sig, på debetsedlarne, om än ingen annorstär
des, (Skratt:) I tålarens tanka borde reformsäll-
skaperna blott diskutera om representationens bild-
ning och derigenom hålla frågan öppen samt under
tiden motarbeta det kungliga förslaget, så att om
ett eller. halft annat år en allmän opinion emot det-
samma vore utbildad och landet ej längre gillade
ett dagtipgande med principen af rätt och orätt.
Att arbeta för en urtima riksdag vore således orätt,
emedan detta mål vore omöjligt att ernå, samt
origtigt och oförnuftigt, om meningen vore att ge-
nomdrifva det bvilande representationsförslaget.
Hr kapten Löwenström instämde med hr Hedlund.
Ordföranden förklarade, att framställningen an-
gående urtima riksdag icke vore gjord i afsigt att
verka för det kungliga representstionsförslagets gCe-
nomdårifvande, hyarom inga diskussioner hållits inom
bestyrelsen, som deremot enhälligt ansett en urtima
riksdag nödig.
Herr GQuotnf Horta förmadada att ingen kunde