Tag 9 ST ST s ata Ar tb att A og
Lå vd 2
uppoffringar, som behöfdes.
) Hrv Andre, Marius. Mine herrar! Styrel-
Isen bör icke låta arbetet förordnas och före-
skrifvas såsom en rättighet ; den skulle då ut-
sätta sig för otaliga faror. (Lifligt bifall från
högra sidan.) Om rättigheten till arbete vorel
medgifven i grundlagen, skulle hvarje arbetare,
som har sysselsättning, vid första förevändning
lemna sin verkstad, och alla skulle strömmal
Jtll hufvudstaden eller de andra stora indu-
stri-städerna, hvilka redan äro öfverfyllda med
arbetare. Om en arbetare är missnöjd med
Isin husbonde, medeller utan skäl, nåväl, tän-l!
Iker han: jag går att söka mig arbete annor-!
städes; staten är skyldig att ovilkorligen försel
mig dermedp;
Jag vill omnämna för er en tilldrsgelse,
hvarom jag personligen eger kännedom. En
fabriksföreståndare i Paris sysselsatte 80 arbe-
Itare, hvilka förtjente 3 francs 50 centimer el-
ler 4 franes om dagen; alla eller nästan alla
bafva begifvit sig. till nationalverkstäderna ; och
hvarföre? Jo, för att der förtjena endast en
tredjedel af. hvad de förut förtjenade. : Hälften
åtminstone skrämdes dertill.. Men det står all-
tid fast, att af 80 arbetare återstodo endast 8
uti verkstaden, och dessa hafva nödgats in-
stänga sig, för att slippa obehag af sina fordna
kamrater.
Försynen, mine herrar! bar velat genom
nödvändigheten förmå oss till verksamhet och
arbete (Bravo! Bravol). Det är nödvändighe-
ten, som skapar- arbetaren, - liksom det är ar-
betarens goda uppförande som gör, att han
lyckas. (Nytt bifall.) Om jag uttalar mig emot
rättigheten till arbete, så är det endast af
klokhet och icke derföre, att arbetarne sakna
mina sympathier. Jag. tror mig tala å fleres
bland arbetarne vägnar, ty majoriteten: af dem,
som hafva sändt mig hit, tänka lika med mig.
(Ganska bra! Mycket bra!) :
Naturen har nedlagt i fadrens bröst: kärlek
till sitt barn. Om denna öma känsla icke kan
förefinnas i samma grad hos husbonden för ar-
betaren, så får det egna intresset fylla den.
Det är intresset, -som uppmanar mästaren -till
ett menskligt och vist uppförande. :Hela verl-
den -vet -huru stor åtskilnad det är emellän
ett arbete, som blifvit gjordt af de arbetare,
hvilka hafva en god husbonde, och det, som är
gjordt af dem, hvilka hafva att beklaga sig öfver
husbonden. Hvad solägeriheternavaf rättigheten till
arbete vidkommer;, så är det tillräckligt för mig att
påminna eder, att första gången, som man här
talte om nationalverkstädernas belägenhet, an-
talet af de arbetare, som der fått tillträde, för-
klarades vara 50,000 ; någon tid derefter sade
man, att det:varo70;000; änna längre fram;
1415,000; dömen, efter detta tilltägande, huä-
rudant förhållandet :skulle blifva, om, i stället
för att gifva bistånd åt dem, som verkligen
hafva behof deraf, man gåfve det såsom en
rättighet åt alla dem, som fordra det.
Om jag vore föreståndare för en verkstad
eller fabriksegare, skulle jag anföra samma skäl,
som nu, men j skullen måhända tro, att mina
ord härrörde från egennytta. Jag är icke bus-11
bonde, jag är en simpel arbetare, (Mycket bra!
mycket bra!) Jag är öfvertygad att hvarje ar-
betare skall erhålla arbete om han är flitig och
redlig. . Jag har aldrig sett att arbete felats nå-
gon arbetare, då han varit arbetsam, färståndigg
och ärlig. (Mycket bra! mycket bra!) Jaglo
röstar för att rättigheten till arbete icke börld
inrymmas uti konstitutionen, (Talrika bifalls-
tecken.) g
Hr Pelletier. Äfven jag är arbetare, menlo
det-är mig omöjligt att erkänna riktigheten afls
hvad .man nyss sagt. Jag kan intyga, genomle
milt eget exempel, huru svärt det har varit!q
att finna arbete, ehuru jag har haft god vilja,v
ty jag har ej försummat något af bvad somlE
erbjudits mig, och under 42 års tid har jagv
varit i Paris och haft alt bekämpa de störstald
svårigheter. Jag har varit ömsom lärftskram-s
handlare; slagtare, vinhändlare, kock... (Bul-
lersamma: afbrott, under hvilka slutet af detta
sakregister gick förloradt för. referenterne).
En syster skickade mig emellanåt ett parllt
lakan och något mynt. Men innan jag fann
arbete, nödgades : jag sälja: mina lakan, mina lm
böcker, min garderob och alla mina tillhörig-
eter. : Man må icke säga, att jag, icke villelst
irbeta, ty såsom jag mnyss sade, jag skydde
cke något slags sysselsättning. Ja, hvad manlge
1yss har sagt kan vara sannt hvad angår några ki
irbetare, men icke i afseende på alla. te
En röst. Det är icke sannt i afseende pålor
le dåliga arbetarne. sv
Hr: Corbon får - ordet. Han förklarar sigde
ilja förkasta paragrafet om rättigheten till ar-
ete. ; Rättigheten still arbete kan icke ega rum
nnats än i Egypten, hvarest alla Mehemed-
Visvuändersåter arbeta: för dennes räkning, Uti
letta land kan mansi sjelfva verket säga, att
Vehemed-Ali, såsom högsta styresman för sjelf-
a produktionen, är skyldig att gifva arbete åt
lla sina -undersåtare; men detta är också det
bsoluta enväldet, ja kommunismen! Ty denna
örutan kan det icke finnas någon annan rätt
ill arbete, än den som finnes upptagen i 43:de
rtikeln af konstitutionen. - Denna artikel är
illräcklig.- Den är fullt ut tillräcklig, för att
ippmuntra och bjelpa associationsandan.
Talaren framställer här iakttagelser, i afse-
nde på det sätt, på hvilket han tror, att alla
nedborgare kunna komma till en yiss förmö-
enhet. Slutligen förklarar han i kommissio-
ens namn, att paragrafen om rättigheten till
rbete icke kan intagas uti inledningen; att,
AT os ena ÖNA VRT RN Let I FREE I I FOSS: PICS