SPAR fFULE FIER EERSTARFEFSE Bög SIS SESIET MMA
ligen kontant och all partihandel efter vexel-
lag, så vilja vi nu våga försöka ett utkast till
en lag för den inhemska handeln.
Med uppbäfvande af 2 i 47 kap. Rätteg.
balken och förklaringen derötver den 435 Okt.
4810 samt 2 S i förordningen den 28 Juni
1798 stadgas som följer:
S 4.: Kraf, grundande sig på fordran för borgade
varor enligt ej godkänd enkel räkning, må endast
ske genom stämning till den domstol, hvarunder
gäldenär sitt hemvist hefver, hvilken stämning bör
vara uttagen och gäldenär tillställd inom sex må-
nader från den dag då köpet skedde vid talans för-
lust, och äge då, derest krafvet hos rätten bestri-
des, handelsboken det vitsord, att den som sökes
skall vara skyldig med ed sig fria, der han ej hel-
dre vill öfverlåta ät handlanden, eller den som bo-
ken fört, att fordriogens riktighet edligen sanna,
eller ock rätten, i anseende till särskilda orsaker,
finner skäl att edgången åt handlanden eller bok-
föraren uppdraga. . .
Motiv. Ett sådant stadgande, som här föresla-
get är, kommer ofelbart ett tillintetgöra utborg-
ning af varor efter så kallad räkning, i allmän-
het och såkom regel; men söm det kan hända att
varor någon gång blifva uttagne i afsigt att kon-
tant betalas, men någon tillfällig anledning såsom
glömska, reqvisition från landet 0. s. v. kan föran-
leda något dröjsmål dermed, så bör säljaren hafva
denna utväg och tid, hvilken är alldeles tillräckligt
låvg, öppen att utkräfva sin rätt, om händelsen
någon gång så skulle foga att lagsökning för dylik
fordran kunde ifrågakomma, hvilket dock ganska
sällan skulle blifva händelsen, emedan säljaren ofel-
bart nog skulle tillse ät hvem han utlemnade va-
rorna. Hos landsh.embetet bör han alldeles icke
få söka handräckning, om icke hela ändamålet, som
är att få kredithandel på räkning i närvarande me-
ning afskaffad, skall förfelas. När det någon gång
för sådan fordran går till lagsökning vid domstol,
så är Kongl. Maj:ts förslag det lämpligaste, eller
att, om edgång der ifrågakommer, det ytterst, efter
sig företeende omständigheter, må få bero af dö-
maren åt hvem, säljaren eller köparen han vill den
tillstädja. Af en opartisk domares beslut häröfver
skall ofelbart det minsta missbruket af edgång uppstå.
g 2. Öfverenskomma köpare och säljare att hålla
så kallad motbok, då skall. dermed så tillgå, att ett
af dem begge undertecknadt och godkändt kontrakt,
före räkningens öppnande, i tvenne exemplar, af
hvilka de behålla ewt hvardera, upprättas, och der-
uti bestämmas betalningstid och öfriga vilkor, dock
så, att betalningstiden ej må utsträckas öfver tre
månader, efter hvilken tid ailt hvad som då ej be-
taldt är skall gå med laglig ränta tills betalning
sker. Vid hvarje varu-uttag bifoge köparen skrift-
lig reqvisition cerå. Till utbekommande af sådan
fordran må handräckning sökas hos Konungens
Befallningshafvande sist inom sex månader sedan
det borgade efter utborgningens datum bort vara
betaldt. Sker lagligt kraf sednare än nu sagdt
är, då må det endast upptagas vid den domstol,
derunder gäldenär sitt hemvist bafver och derest
stämning sker och delgifves sist inom patt och år
ifrån den dag det borgade, efter utborgningens da-
tum bordt vara betaldt. Sker det sednare, hafve
förlorat all talan. Vid ansökning hos Konungens
Befallningshafvande, foge käranden kontraktet i be-
vittnad afskrift, jemte räkning, och förelägge derpå
Kon:s Befallningsh:de svaranden att sig förklara
inom vanlig tid. Uraktlåter svaranden att sig för-
klara, eller gitter han ej uti sin förklaring, med
stöd af motboken, den han då i original bifogar,
visa fel i räkpvingen, gånge med krafvet, såsom vid
utsökning för förfallet ostridigt skuldebref stadgadt
är. Visar har fel i räkningen, afgöre då Kon:s
Bef:n:de öfver det ostridiga och hänvise käranden
till laga forum att, der han så finner skäl, genom
både uttagen och delgifven stämning sist inom sex
månader derefter sin talan fullfölja om det tvistiga.
Motboken ligge här till grund för bevisningen; men
har den förkommit, eller kan säljaren i motboken
visa fel, som härrör af köparens åtgärd eller vål-
lande, då äge säljaren, eller den hans bok fört, att
den med ed styrka.
Moliv. Det är ej nog att säljaren töregifver att
motbok med köparen är upprättad, utan ett kon-
rakt derom, hvartill för vighets skull säljaren kan
hafva tryckta formulärer i beredskap, om han drif-
ver större rörelse, bör förefinnas. D:t lägger föga
eller intet band på rörelsen, men blir af vigt för
bevisningen. Samma förhållande är med den skrift-
iga reqvisitionen, hvarpå hvarje varu-uttag bör
srupdas. Den ej skrifkunniga delen affolket är
Itt träffa ibland allmogen och denna köper antin-
sen kontant eller mot revers redan nu, ty sällan
itborgas till den på räkning.
Tre månader är den bögsta tid, hvarpå utborg-
ring bör äga rum utan ränta. På denna tid kan
varje ordentlig köpare bereda sig till liqvid, och
ängre kredit försvårar alltför mycket för den min-
Ire handeln och industrien möjligheten att sjelf
vetala efter vexelrätt, hvarom nästa handlar.
Samma orsak gör, att med utsökning för fordran
fter motbok ej bör för länge få anstå. Sex må-
vader är redan nästan för långt. Vill säljaren lemna
indå längre anstånd, så har han den utväg öppen
att mottaga skuldsedel, och äger då ett diskonta-
belt papper, till underlättnad vid egna liqvider.
Stämning till domstol sednare än sex månader efter
örfallotiden lär väl sällan ifrågakomma, men denna
sista utväg bör förefionas för utomordentliga fall,
Tolf månader är då likväl den yttersta tid, som bör
medgilvas. Förlust af talan är Sträng, men nöd-
vändig, om man skall uppnå det åsyftade ändamä-
et, och kommer just genom sin stränghet att leda
ill vida mindre förluster, än som nu drabba hand-
ande och varuförädlare genom de långa utborg-
vingarne. Utsökningsproceduren måste vara kort,
ljest förfelas hela ändamålet. Motboken bör utgöra
j blott bevisningsmedlet för säljaren, utan ännu mer
n säkerhet för köparev, och han skall derigenom
örmås att väl vårda den och icke, såsom nu så
fia sker, långa tider låta den blifva liggande hes
äljaren. Förloras : motboken, så måste sådant all-
id antagas vara köparens fel, och bör då den ar
äljaren beedigade utborgningsboken utgöra fullt
vevis. Samma fördel bör säljaren bafva, om han
an visa att fel i motboken tillkommit genom kö-
varens förvållande. Visar åter köparen i motbo-
cen fel, som tillkommit af säljarens vållande, så
ir naturligt att den sednare ej kan få mer än sin
ätt.
Orsaken hvarföre- vi föreslagit att gynna införan-
Jet af motbok vid minutbandeln är tvåfaldig, nem-
igen för det första såsom en förmedling emellan
nuvarande oefterrättlighet och ensamt kontant han-
del. Det kan nemligen ej nekas, att bruket med-
ör, utom underlättnad, äfven vighet och i viss mån
trygghet för hushållen: för det andra skall det ofel-
bart gifva anledning dertill, att landtbandeln kom-
ner att mindre än hvad eljest skail inträffa förbigå
täderna inuti landet vid sing uppköp. Dessa äro
ftast ej så betydliga bvarje gång, att de uppgå
ill vexelz minimihelonnp: ej heller lärer det kunnat
Av NN 2 PM ss MN FA
em
--
-— OO AA M VA AP - ps
-
- -—-—- MM DM MM R FF MR A-Ö Fa ee Mm EP -
BD Mopgr NN ww