HIaNUACISIOICteR.
DANSKA REGERINGENS GRUNDLAGS-
FÖRSLAG.
De danska tidningarne med dagens post in-
nehålla det förslag till blifvande grundlag, som
regeringen framlägger för den konstituerande
riksdagen. Allmänheten härstädes skall säkert
intressera sig, att läsa in extenso detta intres-
santa dokument, som lärer emottagits med myc-
ket bifall i Köpenbamn. Då likväl dess infö-
rande härstädes helt och hållet icke i dag kan
medhinnas, så återgifva vi nu blott hufvud-
bestämmelserna. Dessa äro följande:
Den lagstiftande makten är hos Konungen
och Riksdagen i förening. Den utöfvande mak-
ten bos Konungen. Den dömande makten hos
Aandets domstolar. Konungen är ansvarsfri,
hans person helig och okränkbar. Han ut-
nämner och afskedar sina ministrar. Konun-
gens underskrift under de beslut, som angå lag-
stiftninger och regeringen, gifver dessa giltig-
het när den är beledsagad af en ministers un-
derskrilt. Den minister, som kontrasignerat, är
ansvarig för besluten.
Ministrarne kunna dragas till ansvar för i
-embetet begångna förbrytelser och för handlin-
gar, som äro uppenbart skadliga för staten.
Folktinget anklagar, riksrätten dömer. Stats-
förrättningarna fördelas efter Konungens be-
stämmelse mellan ministrarne, som i förening
utgöra statsrådet, Ordet föres af den, som
Konungen utnämner till premierminister. Alls
lagförslag och vigtigare ärenden föreläggas stats-
rådet.
Konungen tillsätter embeten i samma om-
fång som hitills. ) Konungen kan afskeda
de af honom tillsatta embetsmän. Deras be-
rätligande till pension bestämmes af lag.
Riksdagen sammanträder den 4 Oktober
hvarje år, men kan ej utan Konungens sam-
tycke förblifva tillsammans mer än 2 månader,
Förändringar häri kunna ske genom lag. Ko-
nungen kan dessutom kalla riksdagen till ur-
tima sammanträden. Konungen kan ock upp-
häfva riksdagens ordinarie sammanträden, men
blott för 2 månader.
Riksdagen består af två afdelningar: folk-
thinget och lagthinget. Begge tillsättas genom
omedelbara val af folket.
Valrätt har bvarje välfrejdad man, som fyllt
30 år, som ej står i privat tjenstebjonsförhål-
lande — så vida en sådan ej derjemte har
eget hushåll — eller som njuter understöd af
fattigväsendet, eller icke varit bosatt ett år inom
det valdistrikt, der ban uppehåller sig då va-
let föregår. --
Valbarhet har till folkthinget den, som fyllt
25, till lagthinget den, som fyllt 40 år.
Valen till folkthinget ske efter distrikter på
omkring 12,000 invånare. Hvarje distrikt väl-
jer en af dem, som framställt sig såsom sö-
kande. Valen till landsthinget föregå amtsvis
(länsvis). Hvarje valman röstar på så många
i amtet bosatta män, som skola väljas för detta.
Landsthingets medlemmar skola till antalet vara
omkring Yg:del af folktingets.
Medlemmarne af folkthinget väljas för 4, af
landsthinget för 8 år; af de sednare ombytes
hälften hvart 4:de år. Folkthingets medlem-
De erhålla underhåll af staten, landsthingets
icke.
Hvardera thinget är berättigadt att föreslå
och för sin del besluta lagar, ingifva adresser
till Konungen, undersöka allmänvigtiga före-
mål, nedsätta utskott samt af offentliga myn-
digheter och enskilda medborgare fordra upp:
lysningar muntligen eller skriftligen.
Ingen skatt kan påläggas, intet statslån upp-
tagas och ingen staten tillhörande domän af-
händas, utan genom lag.
Finanslagen och budgeten behandlas först i
folktbinget. Ingen utgift får äga rum, som icke
har sin grund i finanslagen. Kommunälafgit-
terna skola bestämmas genom särskild kommu-
) Det bör anmärkas, att detta omfång i Danmark
icke är så stort som . t 28
Regeringsformen, här i Sverige, enligt. 2 N