nn ETTOR TROBUA De med utländska posten i dag oss tillbandakomna tidningar gå från Hamburg, Stettin och Berlin till och med den 235, Köpenhamn den 26, London den 20 och Paris den 22 dennes. Underrättelserna från Wien gå icke längre än till den 20, och då hade ännu ingenting afgörande der förefallit. : DANMARE. Regeringen hade, såsom r.dan blifvit nämndt, till riksförsamlingen afgifvit förslag till grundlag för Danmark och Slesvig. Afven förslaget till vallag hade blifvit aflemnadt. Vi meddele närmare underrättelse derom i en särskild uppsats. Sedan den s. k. provisoriska regeringen i hertigdömena Slesvig och Holsteins, samt den under densammas auspicier församlade representant-församling, enligt vapenstilleståndsvilkoren och tyska centralmaktens beslut, skulle trä-l da ur verksamhet, bafva 5 af de i första additionella artikeln till vapenstilleståndskonventionen af den 26 Aug. nämde personer, pem ligen hrr grefve Reventlow-Jersbeck, Boysen, baron Heinize, A. von Moltke och Preusser, den förstnämnde tillika såsom president, den 22 dennes, af den i konventionens 8:e artikel utnämnde kommissarius, kammarherren Reedz och tyska rikskommissarien H. Stedtman, på tyska förbundets vägnar, blifvit installerade att enligt konventionen förestå den förenade styrelsen af begge hertigdömena under stilleståndstiden. Den provisoriska regeringen afträdde derpå och Kieler-församlingen ajournerade sig. Men den nya styrelsen hade icke väl blifvit installerad på Gottorps slott och skridit till utfärdande af den kungörelse, som enligt vapenstilleståndets VII artikel borde bestämma, hvilka af de sedan den 47 Mars för hertigdömena utfärdade lagar och påbud borde under stilleståndet träda i kraft, förrän det visade sig, att densamma äfven är ett troget uttryck af holsteinska insurrektionen. Kupngörelsen innehöll nemligen, att förordnirgen om preussiska myntets gångbarhet och danska myntets uteslutande i uppbörd, fastställdes. Likaså förordningen om valen till tyska mnationalförsamlingen; om stämplingen af slesvig-holsteinska fartyg; om upphäfvande af mynträkning i riksbanksmynt; och om förbudet för danska fanors och flaggors bruk; utan hvad vigtigast är: den af insurgentförsamlingen uppgjorda grundlag och vallag samt förordning om ministerierna, faststäldes, endast med en reservation af definitiv stadfästelse genom freden. Äfven alla af provisoriska regeringen vidtagne förvaltningsmesyrer och inrättningar stadfästades. Då det är förutsatt i 7:e och 44 artiklarne samt 5 sepatatartikeln, alt inga vilkor eller lagar fingo prejudicera den slutliga freden, men flera af de sålunda stadfästade göra det och i synnerhet stadfästelsen af den slesvigholsteinska grundlagen, lemnade begge kommissarierna, den danske så väl som den tyske, genast hertigdömena, och hrr Reedz och Stedman hade med ångfartyget Skirner den 25 om aftonen ankommit till Köpenhamn. I riksförsamlingen den 26 interpellerades utrikes ministern angående detta förbållande. Han förklarade blott, att saken så förhöll sig, men lofvade att om några dagar meddela hvad vidare kunde befinnas vara i saken att åtgöra. Enligt en i Hamburger Correspondenten införd underrättelse från Slesvig af den 24 på morgonen, skulle Immediatstyrelsen i Hertigdömena icke låtit sprida kungörelsen, utan återinfordrat alla den 23 tryckta och utdelade exemplaren. Om detta skett till följd af kommissariernas protest visste man ej säkert; eller om blott afsigten var att förändra en eller annan punkt i kungörelsen, Den 235 dennes hade äfven danska sändebudet i London, grefve Reventlow, på engelska