at cn Jernvags anlapggandae RUNDGC Salja SIua prouun-
ter i Liverpool och följaktligen äfven på alla de
handelspla:ser, hvarifrån dessa varor. skeppades från
Liverpool, d. v. s. på hela vestra och södra hemi
sferen, billigare än hvad andra fabriksstäder kun-
de, så blef det också nödvändigt för dessa fabriks-
städer att, kosta hvad det ville, till nämnde han-
delsstad förskaffa sig jernbanor. Oanmärkt börl
dessutom ej lemnas, att under fjolåret, då kriserna
i England inträffade, detta land måste importera
spanmål till ett värde at öfver trettio millioner
pund St., hvilket naturligtvis till en stor del bi-
drog till kriserna. Dessa bevisa således ej något
emot jernvägarnes nytta. — Jag vill nu öfvergå till
sjelfva utlåtandet och de anmärkningar, som blifvit
deremot framställda. Till en början har anmärkts,
att utskottet endast talat om det blifvande bolagets
rättigheter, men ej om dess skyldigheter, hvarvid
jag beder att få exinra, att det icke ålegat Stats-
utskottet att upprätta förslag till kontrakt med
jernvägsbolaget, hvilket Regeringen , som detta
tillkommer, nog lärer göra, utan Statsutskottet har
ganska riktigt endast uppgifvit de punkter, uti hvilka
det tillstyrker Rikets Ständer att göra koncessio-
ner för jernvägarnes etablerande. Dernäst bar an-
märkts, att i det belopp, hvarå staten skulle ga-
rantera 4 procents årlig ränta, äfven skulle inbe-
räknas 5 procents ränta å aktiekapitalet under bygg-
nadstiden. Jag skulle deremot anse det småaktigt
alt, så länge hela summan icke öfverstiger förslags-
kostnaden, 3,240,000 rdr, neka aktieegarne att i
detta belopp inberäkna 5 procents ränta för bygg-
nadstiden; ty nekas kan väl ej, att storheten af den
uppoffring, jag gör genom ett kapitals användandel:
för ett industrielt företag, beror ej blott på dettal.
kapita!s belopp vid utbetalniogen, utan äfven pål!
den tid, som förflyter till dess jag deraf kan er-lI
hålla nägon reveny; och jag anser derföre utskot-ll
tets förslag fullkomligt riktigt. Talaren har äfven !
fästat sig vid uttrycket lämpligt, i tredje punk- lr
ten, hvilket han ansett vara tvetydigt. Jag der- ll
emot tror, att man ej kan draga i tvifvel att, då li
det står: staten må, när så pröfvas lämpligt, der-l:
med menas: när staten pröfvar lämpligt, likasom l(
jag anser för gifvet, att ordföranden uti den i nämnde i
punkt omförmälde kommitt skall ega rösträtt, enär:
han otvifvelaktigt utgör en del af kommitteen. Dell
Å
I
I
t
rättigheter, som i sjette puukten äro bolaget med-
gifna, återfinnes i den af K. M. lofvade oktroyen,
hvilken icke erhålles utan att bolaget uppfyller de
derför stadgade vilkoren, och utskottet har således
äfven här saknat anledning att uppräkna bolagets li
skyldigheter. Förbemälde talare har äfven vid sjette
punkten, mom. b, ansett, att uttrycket nödigtv
vore obestämdt, så att bolaget kunde säga, att all
kronans skog vore för bolaget nödig. Fråga här-
om väcktes inom utskottet, så väl af mig, som aflc
flera andra ledamöter, hvilka liksom jag ej äro hewm-le
mastadda i kameralvetenskapen; men mera sak-lf
kunonige upplyste, att, då orden: efter utsyningt
finnas i stadgandet, kunde bolaget aldrig komma lö
att erhålla mera skog, än så mycket, som veder-c
börande !tjenstemän funno med skogarnes vård för-e
enligt att lemna. Den uti sjette punkten mom. ct
bolaget medgifna rättighet, att ätnjuta enabandals
skattefrihet, som beviljats Götha kanals och andralc
dylika bolag, bar äfven gifvit anledning till an-t
mä:kning, säsom vore detta stadgande otydligt. Jaglc
anser det deremot svårligen kunna missförstås, atts
t
f
dö
5
LI
t
f
I
meningen dermed är, att bolaget skall åtnjuta full-
komlig skattefrihet. Med anledning af de anmärk-
ningar, som ytterligare framställts deremot, att in-
gen auktoritet är föreslagen att granska kostnads-ls
förslager och kontrollera förvaltningen, samt att
intet förbehåll gjorts, att posten samt kronotrans-
porter skulle för ingen eller ätminstone ringa be-
talning få med jernbanan fortskaffas, får jag endast
erivra om innebållet af oktroyen, der alla omstän-
digheter blifvit särdeles väl förutsedda, och der
bland annat äfven nämnes en kommitte, som eger
att granska förslager och räkningar, samt bestämma l;
afgifter, hvarförutan specielt nämnes, att bolaget!
skall åtaga sig, att på billiga vilkor föra posten, ls
äfvensom trupper och deras materiel. Dylisa de II
taljbestämmelser tillhöra dessutom ej ständerna, ll
utan komma först i fråga vid kontraktets uppgöran-1
de. Att ständerna skulle kunna, vid en repara-ls
tion, komma att ytterligare tillsläppa pepningar,!
såsom här yttrats, är ett misstag, emedan staten il!
intet fall kan komma att utbetala mera än 129,600
rdr om året, som ständerna nu, om de bifalla Stats-:
utskottets förslag, såsom maximum, åtaga sig, för!
femton års tid. Någon våda för staten, att bola-l.
get skulle uppföra praktbyggnader, slösa penningarl.
på reparationer eller på embetsmäns löner c., ärl.
ej rimligen att befara, då man ej gerna kan an-l.
taga, att någon bortkastar penningar utan hoppl
att å desamma erhålla mer, än den låga räntan af
4 procent, och det blow för en kort tid, ty detta
är sannerligen ej mycket att eftersträfva. Jag an-
ser det nu föredragna utlåtandet böra bifallas, om,
hvilket jag ej betviflar, här finnes något intresse
för sakeo. Vigten af lättade kommunikationsan-.
stalter erkännes allmänt, och bristen på sådana
hittills i vårt land lärer ej. heller någon förneka.
Må man derföre icke tro, att vi mera än andra
länder kunna undvara de uppfinningar, som i deual
afseende gjorts. Samma exempel, som jag anfört
angående de engelska mManufakturstäderna, är fullt
tillämpligt på värt fädernesland, jemfördt med an-
dra länder... Kunpoa vi icke sälja vårt jern tilllika
lågt pris som det ryska; eller vär spannmål likal
billigt, som tyskarne sin, så är det ju klart att vil.
blifva undanträngda ur verldsmarknaden, och skullel.
än det förhållande, som hituills egt rum, fortfara
ännu någon wid, eller att priset på dessa artiklar!
varit så högt, at äfven vi på deras försäljning haft .
någon, ehuru ringa, vinst, så kommer dock tilll
följd af den vida större vinst de göra ej blott de-l
ras välstånd, utan äfven deras industri, och för-
måga att bereda sig ytterligare lättade kommuni-
kationer, förbätirade och Dyare machinerier m. m.,
alt öka sig, och vi, som under tiden qvarstått på
samma punkt, skola ofelbart ganska snart blifval
undersålda. och lidande. -Ewt särskildt bevis på be-l
höfligheten af lättade kommunikationer i den rikt-
ning, den ifrågavarande jernbanan är föreslagen,
innebär det gamla förslaget, att der anlägga Svea
kanal, hvilset förslag dock befunnits för kostsamt
och nära nog omöjligt att verkställa. Jernvägen
erbjuder deremot en möjlighet för oss att öppna
deuna vigtiga kommunikation och således att till
utländningen kunna. försälja en stor myckenhet af
våra produkter, som Du, i brist på afsättning, ega
föga eller intet värde, utan att de komma att be-
lastas med alltför dryga transportkostnader. Jag
anser mig således ega fullt skäl, att hos hr tal-
mannen anhålla om proposition å bifall till uvä-
tandet. i . de A (Slutet följer.)
— 2
Hr doktor Liedbeck har meddelat Redak-
tionen nedanstående artikel för att införas i Al-
tonbladetr. a
ÅTER OM KOLERA.
Utdrag ur ett privatbref dal. Riga d. 11 Sept. 1848.
Erån Tuckan X