at cn Jernvags anlapggandae RUNDGC Salja SIua prouunter i Liverpool och följaktligen äfven på alla de handelspla:ser, hvarifrån dessa varor. skeppades från Liverpool, d. v. s. på hela vestra och södra hemi sferen, billigare än hvad andra fabriksstäder kunde, så blef det också nödvändigt för dessa fabriksstäder att, kosta hvad det ville, till nämnde handelsstad förskaffa sig jernbanor. Oanmärkt börl dessutom ej lemnas, att under fjolåret, då kriserna i England inträffade, detta land måste importera spanmål till ett värde at öfver trettio millioner pund St., hvilket naturligtvis till en stor del bidrog till kriserna. Dessa bevisa således ej något emot jernvägarnes nytta. — Jag vill nu öfvergå till sjelfva utlåtandet och de anmärkningar, som blifvit deremot framställda. Till en början har anmärkts, att utskottet endast talat om det blifvande bolagets rättigheter, men ej om dess skyldigheter, hvarvid jag beder att få exinra, att det icke ålegat Statsutskottet att upprätta förslag till kontrakt med jernvägsbolaget, hvilket Regeringen , som detta tillkommer, nog lärer göra, utan Statsutskottet har ganska riktigt endast uppgifvit de punkter, uti hvilka det tillstyrker Rikets Ständer att göra koncessioner för jernvägarnes etablerande. Dernäst bar anmärkts, att i det belopp, hvarå staten skulle garantera 4 procents årlig ränta, äfven skulle inberäknas 5 procents ränta å aktiekapitalet under byggnadstiden. Jag skulle deremot anse det småaktigt alt, så länge hela summan icke öfverstiger förslagskostnaden, 3,240,000 rdr, neka aktieegarne att i detta belopp inberäkna 5 procents ränta för byggnadstiden; ty nekas kan väl ej, att storheten af den uppoffring, jag gör genom ett kapitals användandel: för ett industrielt företag, beror ej blott på dettal. kapita!s belopp vid utbetalniogen, utan äfven pål! den tid, som förflyter till dess jag deraf kan er-lI hålla nägon reveny; och jag anser derföre utskot-ll tets förslag fullkomligt riktigt. Talaren har äfven ! fästat sig vid uttrycket lämpligt, i tredje punklr ten, hvilket han ansett vara tvetydigt. Jag derll emot tror, att man ej kan draga i tvifvel att, då li det står: staten må, när så pröfvas lämpligt, der-l: med menas: när staten pröfvar lämpligt, likasom l( jag anser för gifvet, att ordföranden uti den i nämnde i punkt omförmälde kommitt skall ega rösträtt, enär: han otvifvelaktigt utgör en del af kommitteen. Dell Å I I t rättigheter, som i sjette puukten äro bolaget medgifna, återfinnes i den af K. M. lofvade oktroyen, hvilken icke erhålles utan att bolaget uppfyller de derför stadgade vilkoren, och utskottet har således äfven här saknat anledning att uppräkna bolagets li skyldigheter. Förbemälde talare har äfven vid sjette punkten, mom. b, ansett, att uttrycket nödigtv vore obestämdt, så att bolaget kunde säga, att all kronans skog vore för bolaget nödig. Fråga härom väcktes inom utskottet, så väl af mig, som aflc flera andra ledamöter, hvilka liksom jag ej äro hewm-le mastadda i kameralvetenskapen; men mera sak-lf kunonige upplyste, att, då orden: efter utsyningt finnas i stadgandet, kunde bolaget aldrig komma lö att erhålla mera skog, än så mycket, som veder-c börande !tjenstemän funno med skogarnes vård för-e enligt att lemna. Den uti sjette punkten mom. ct bolaget medgifna rättighet, att ätnjuta enabandals skattefrihet, som beviljats Götha kanals och andralc dylika bolag, bar äfven gifvit anledning till an-t mä:kning, säsom vore detta stadgande otydligt. Jaglc anser det deremot svårligen kunna missförstås, atts t f dö 5 LI t f I meningen dermed är, att bolaget skall åtnjuta fullkomlig skattefrihet. Med anledning af de anmärkningar, som ytterligare framställts deremot, att ingen auktoritet är föreslagen att granska kostnads-ls förslager och kontrollera förvaltningen, samt att intet förbehåll gjorts, att posten samt kronotransporter skulle för ingen eller ätminstone ringa betalning få med jernbanan fortskaffas, får jag endast erivra om innebållet af oktroyen, der alla omständigheter blifvit särdeles väl förutsedda, och der bland annat äfven nämnes en kommitte, som eger att granska förslager och räkningar, samt bestämma l; afgifter, hvarförutan specielt nämnes, att bolaget! skall åtaga sig, att på billiga vilkor föra posten, ls äfvensom trupper och deras materiel. Dylisa de II taljbestämmelser tillhöra dessutom ej ständerna, ll utan komma först i fråga vid kontraktets uppgöran-1 de. Att ständerna skulle kunna, vid en repara-ls tion, komma att ytterligare tillsläppa pepningar,! såsom här yttrats, är ett misstag, emedan staten il! intet fall kan komma att utbetala mera än 129,600 rdr om året, som ständerna nu, om de bifalla Stats-: utskottets förslag, såsom maximum, åtaga sig, för! femton års tid. Någon våda för staten, att bola-l. get skulle uppföra praktbyggnader, slösa penningarl. på reparationer eller på embetsmäns löner c., ärl. ej rimligen att befara, då man ej gerna kan an-l. taga, att någon bortkastar penningar utan hoppl att å desamma erhålla mer, än den låga räntan af 4 procent, och det blow för en kort tid, ty detta är sannerligen ej mycket att eftersträfva. Jag anser det nu föredragna utlåtandet böra bifallas, om, hvilket jag ej betviflar, här finnes något intresse för sakeo. Vigten af lättade kommunikationsan-. stalter erkännes allmänt, och bristen på sådana hittills i vårt land lärer ej. heller någon förneka. Må man derföre icke tro, att vi mera än andra länder kunna undvara de uppfinningar, som i deual afseende gjorts. Samma exempel, som jag anfört angående de engelska mManufakturstäderna, är fullt tillämpligt på värt fädernesland, jemfördt med andra länder... Kunpoa vi icke sälja vårt jern tilllika lågt pris som det ryska; eller vär spannmål likal billigt, som tyskarne sin, så är det ju klart att vil. blifva undanträngda ur verldsmarknaden, och skullel. än det förhållande, som hituills egt rum, fortfara ännu någon wid, eller att priset på dessa artiklar! varit så högt, at äfven vi på deras försäljning haft . någon, ehuru ringa, vinst, så kommer dock tilll följd af den vida större vinst de göra ej blott de-l ras välstånd, utan äfven deras industri, och förmåga att bereda sig ytterligare lättade kommunikationer, förbätirade och Dyare machinerier m. m., alt öka sig, och vi, som under tiden qvarstått på samma punkt, skola ofelbart ganska snart blifval undersålda. och lidande. -Ewt särskildt bevis på be-l höfligheten af lättade kommunikationer i den riktning, den ifrågavarande jernbanan är föreslagen, innebär det gamla förslaget, att der anlägga Svea kanal, hvilset förslag dock befunnits för kostsamt och nära nog omöjligt att verkställa. Jernvägen erbjuder deremot en möjlighet för oss att öppna deuna vigtiga kommunikation och således att till utländningen kunna. försälja en stor myckenhet af våra produkter, som Du, i brist på afsättning, ega föga eller intet värde, utan att de komma att belastas med alltför dryga transportkostnader. Jag anser mig således ega fullt skäl, att hos hr talmannen anhålla om proposition å bifall till uvätandet. i . de A (Slutet följer.) — 2 Hr doktor Liedbeck har meddelat Redaktionen nedanstående artikel för att införas i Altonbladetr. a ÅTER OM KOLERA. Utdrag ur ett privatbref dal. Riga d. 11 Sept. 1848. Erån Tuckan X