gifver anledning till tvister och rättegångar. I samma punkt stadgas äfven att värdet skall bestämmas af en kommitte, som tillsättes till hälften af Konungen och till hälften af bolsget, hvilken kommitte utom sig väljer en ordförande; men der finnes ej ett ord, om bemälde ordförande skall hafva rösträtt eller ej, hvarom likväl ett stadgande vore nödvändigt, alldenstund det lätt kan inträffa, att den ena häliten af nämnde kommittå blefve af alldeles olika tanka med den andra hälften deraf. — I sjette punkten åter uppräknas åtskilliga bolaget tillernade förmåner, utan att ett ord nämnes om skyldigheter, Enligt momentet b. af nämnde punkt tillägges bolaget rättighet, att för jernvägsanläggningen från Kronans parker inom Örebro län efter utsyning kostnadsfritt erhålla nödigt, för andra ändamål icke disponeradt virke, äfvensom begagna disponibla å kronans egor belägna kalkoch stenbrott. Hvad bctyder här ordet nödigt? Det kommer förmodligen att blifva liktydigt med orden: allt det, som bolaget finner för godt att använde. Gäller deita stadgande äfven de s. k. allmänningarne, så lära snart nog de förut vanliga och i allmänhet för kringboende innevånare högst nödiga utsyningarne derå komma att upphöra, ty bolaget fianer kanske nödigt att for sitt behof använda all kronans skog inom nämnde län. I mom. e berättigas bolzget att åtnjuta enahanda skattefrihet, som beviljats götha kanalbolag och andra dylika bolags, — ett stad gande som jag icke kan finna annat än otydligt. Hvarföre icke bestämdt säga och låta folket känna hvad man vill? Utskottet har naturligtvis reda på besksffenheten af den skattefrihet det föreslår. Ordet dylika lemrar dessutom tilltälle till alltför obestämd tydning. Dessa redaktionsbrister harva i sällskap ännu flera andra bristfälligheter. Ej eit ord nämnes, huruvida någon auktoritet skall få befattning med granskning at uppgjorde kostnadsförslag eller kontrollera förvaltningen, ehuru staten har ett serskildt embetsverk för allmänna arbeten. Detta synes mig v.ra en alliför stor blindheti tron på, eller partiskhet för hr grefve Rosens ord och beräkningar, eller att, såsom man säger, jurare io verba Moegistrin. Jag betviflar visserligen icke riktigheten af en så sktningsvärd mans, som grefve Rossrs kalkyler, men jag är öfvertygad, att han icko ens sjelf anser sig höjd öfver misstag, eller den kontrollsringsrätt, som tillkommer staten. Inlåter denva sig i enskilda företag, så är också lämpligt, att ett af dess egna embetsverk tager åtminstsne. en kontrollerande befattning med frågan. Någon omsorg har ej heller utskottet ådagalagt, för att bereda staten tillfälle att få sina brefoch pakett-poster på jernbanan fortskaffade mot en viss låg betalning. E:t annst föresp-gladt vigtigt änlamål, eller transporter af kronans tillhörigheter, rupper, kanoner och till och med kanonslupar, har utskottet äfvenledes helt och hålletl!emnat obevakadt. Någon omsorg att bereda staten delaktighet i jernbanans förvaltning har ej heller ifrågakommit, osaktadt man kunnat derom bemta påminnelse i förhåltandet med det förut omtalta götha kanaibolag, uti hvars direktion staten eger sin särskilda representant. Här får staten endast den. ären att såsom en ödmjuk borgesman stå bskom, utan att hafva något att säga. Uti fjerde punkten lar utskottet visserligen tillerkänt staten rättighet att, om bolagets inkomst något eiler några år ejer de första tio åren skulle öfverstiga 6 procent af det-i och för banans anläggande ech underhåll utbetalte kapital, uppbära hälften af det öfverskju tande beloppet, intill dess full godtgörelse åtnjutits ör det kapital staten i följd af den ingårgna kautionen utbetalt; men detta stadgande innefattar icke någon garanti deremot, att bolaget under en följd af är kan uppbära 6 procent om året, men 3å jernvanan behöfver omläggas, eller undergå någon besydligare. reparation, och då således icke någon ronta anses inflyta, staten åter får släppa till sina 129,600 rdr om året. Hade utskottet visat någon omtanka för statens betryggande emot allt ör kännbara uppoffringar, så hade utskottet med mycket skäl kunnat föreskrifva, att af den inkomst, som komme att. öfverstiga ea viss procent, skulle bildas en reservfond, för att vid större reparationer anlias. Meao i detta som allt annat har utskottet, snart segdt, handlöst öfverlemnat frågan till rikets tänder; likväl hoppas jag, att detta högtärade stånd j läter si lätt som utskottet hänföra sig, utan på le af mig anförde skäl öterremitterar utlåtandet i in he!het, desto heldre som, enligt hvad jag sökt visa, detaljerna äfven äro sådane, att bifall af ingen lärer kunna ovilkorligen lemnss, icke ens ef len eller dem, som i hufvudsaken kunna vara stämda till förmån för utskottets åsigt. Häruti instämde hr Eklund. Zsg(Forts.) mm v DD It mMdofo olma cesnmr dom 40 dommaoe st