gifver anledning till tvister och rättegångar. I samma
punkt stadgas äfven att värdet skall bestämmas af
en kommitte, som tillsättes till hälften af Konun-
gen och till hälften af bolsget, hvilken kommitte
utom sig väljer en ordförande; men der finnes ej
ett ord, om bemälde ordförande skall hafva rösträtt
eller ej, hvarom likväl ett stadgande vore nödvän-
digt, alldenstund det lätt kan inträffa, att den ena
häliten af nämnde kommittå blefve af alldeles olika
tanka med den andra hälften deraf. — I sjette
punkten åter uppräknas åtskilliga bolaget tillernade
förmåner, utan att ett ord nämnes om skyldigheter,
Enligt momentet b. af nämnde punkt tillägges bo-
laget rättighet, att för jernvägsanläggningen från
Kronans parker inom Örebro län efter utsyning
kostnadsfritt erhålla nödigt, för andra ändamål icke
disponeradt virke, äfvensom begagna disponibla å kro-
nans egor belägna kalk- och stenbrott. Hvad bc-
tyder här ordet nödigt? Det kommer förmodli-
gen att blifva liktydigt med orden: allt det, som
bolaget finner för godt att använde. Gäller deita
stadgande äfven de s. k. allmänningarne, så lära
snart nog de förut vanliga och i allmänhet för
kringboende innevånare högst nödiga utsyningarne
derå komma att upphöra, ty bolaget fianer kanske
nödigt att for sitt behof använda all kronans skog
inom nämnde län. I mom. e berättigas bolzget att
åtnjuta enahanda skattefrihet, som beviljats götha
kanalbolag och andra dylika bolags, — ett stad
gande som jag icke kan finna annat än otydligt.
Hvarföre icke bestämdt säga och låta folket känna
hvad man vill? Utskottet har naturligtvis reda på
besksffenheten af den skattefrihet det föreslår. Or-
det dylika lemrar dessutom tilltälle till alltför
obestämd tydning. Dessa redaktionsbrister harva i
sällskap ännu flera andra bristfälligheter. Ej eit
ord nämnes, huruvida någon auktoritet skall få be-
fattning med granskning at uppgjorde kostnads-
förslag eller kontrollera förvaltningen, ehuru staten
har ett serskildt embetsverk för allmänna arbeten.
Detta synes mig v.ra en alliför stor blindheti tron
på, eller partiskhet för hr grefve Rosens ord och
beräkningar, eller att, såsom man säger, jurare io
verba Moegistrin. Jag betviflar visserligen icke rik-
tigheten af en så sktningsvärd mans, som grefve
Rossrs kalkyler, men jag är öfvertygad, att han
icko ens sjelf anser sig höjd öfver misstag, eller
den kontrollsringsrätt, som tillkommer staten. In-
låter denva sig i enskilda företag, så är också
lämpligt, att ett af dess egna embetsverk tager åt-
minstsne. en kontrollerande befattning med frågan.
Någon omsorg har ej heller utskottet ådagalagt,
för att bereda staten tillfälle att få sina bref- och
pakett-poster på jernbanan fortskaffade mot en viss
låg betalning. E:t annst föresp-gladt vigtigt än-
lamål, eller transporter af kronans tillhörigheter,
rupper, kanoner och till och med kanonslupar,
har utskottet äfvenledes helt och hålletl!emnat obe-
vakadt. Någon omsorg att bereda staten delaktig-
het i jernbanans förvaltning har ej heller ifråga-
kommit, osaktadt man kunnat derom bemta påmin-
nelse i förhåltandet med det förut omtalta götha
kanaibolag, uti hvars direktion staten eger sin sär-
skilda representant. Här får staten endast den.
ären att såsom en ödmjuk borgesman stå bskom,
utan att hafva något att säga. Uti fjerde punkten
lar utskottet visserligen tillerkänt staten rättighet
att, om bolagets inkomst något eiler några år ejer
de första tio åren skulle öfverstiga 6 procent af
det-i och för banans anläggande ech underhåll ut-
betalte kapital, uppbära hälften af det öfverskju
tande beloppet, intill dess full godtgörelse åtnjutits
ör det kapital staten i följd af den ingårgna kau-
tionen utbetalt; men detta stadgande innefattar icke
någon garanti deremot, att bolaget under en följd
af är kan uppbära 6 procent om året, men 3å jern-
vanan behöfver omläggas, eller undergå någon be-
sydligare. reparation, och då således icke någon
ronta anses inflyta, staten åter får släppa till sina
129,600 rdr om året. Hade utskottet visat någon
omtanka för statens betryggande emot allt ör känn-
bara uppoffringar, så hade utskottet med mycket
skäl kunnat föreskrifva, att af den inkomst, som
komme att. öfverstiga ea viss procent, skulle bildas
en reservfond, för att vid större reparationer anli-
as. Meao i detta som allt annat har utskottet,
snart segdt, handlöst öfverlemnat frågan till rikets
tänder; likväl hoppas jag, att detta högtärade stånd
j läter si lätt som utskottet hänföra sig, utan på
le af mig anförde skäl öterremitterar utlåtandet i
in he!het, desto heldre som, enligt hvad jag sökt
visa, detaljerna äfven äro sådane, att bifall af in-
gen lärer kunna ovilkorligen lemnss, icke ens ef
len eller dem, som i hufvudsaken kunna vara
stämda till förmån för utskottets åsigt.
Häruti instämde hr Eklund. Zsg(Forts.)
mm v
DD It mMdofo olma cesnmr dom 40 dommaoe st