Under de sista dagarna stadnade Rosert i staden,
likasom före sin sjukdom, och återvände, likasom
förut, vär solen var nära sin nedgång. Gracia kän-
de sig af en omotståndlig impuls dragen att skyn-
da till hans p:viljong och, med dan lilla vid sin
hand, efterfråga, buruvida det eller det vore ombe-
sörjdt för hans afrasa, det hon eller tjenstepersona-
len kuade göra. Ögonblick funnos, då hon, oaktadt
dessa frågor, icke kunde tro, att hennes vän nu vore
på väg att lemna henne, att hon skulle förbiifva
ensam vid sin mans dödssäng.
Robert iakttog, enligt sitt bjertas fordringar, alla
yttre former af den mest innerliga vänskap mot cen
lidande, hvars uppvaknande kärlek hade gifvit hans
eget inre lif dess väckelse, men hvars inre motsä-
gelser hade mördat hans själslugn.
Aftonen före afsegliogen var inne, när Gracia in-
g!ck i det ödsliga rummet. Tull och med skrifbor-
det bade försv. nnit från det fönster, vid hvilket
hon så ofta tyst hade sett på Robert. Termome-
tern var likaledes redan inpackad, och Byrons och
Walter Scotts porträtter, hvarmed han prydt rum-
met, aågos icke mer på väggen.
Robert gick ett ögonblicx in i herr Costings pa-
vwiljong, för att taga ett tillfälligt afsked af honom,
för den händelsen att denne kunde sofva ltngre
fram på aftonen, då Robert skulle besifva sig åt
staden. Gracla stadnade ensam med den lilla i Ro-
berts divan. Robert fann patienten, såsom alltid, i
vild yrsal, hvarunder mordet på ber: Dujour plåga-
de honom, hvilket hustrun naturligtvis icke betrak-
tade för annat än feberfantasler, så mycket det be-
tändiga upprepandet af dessa fantasier än oroade
den stackars qvinnan.
Den sårade mannen Jåg i en tältsäng midt i ram-
mei; en neger satt bredvii honom, för att vaka öf-
ver honom. Robert he!sads Honom och frågade ef-
ter hans befinnande; ice han evarade icke, utan
stirrade blott medvetsiöst omkelag s!g I likhet
med så många europt2r, som i främmande länder
ligga bort sitt eget språk, och till och med tiil st-
na egna barn tala det landets, der da sköta sina
affårer, hade herr Closting äfven för många år till-
baka antagit portugisiskan för sina tankars med-
delning. .zå .