dem. Hopens anförare sätter sig emot återtåget; han går i spetsen, bär en Turnerfana med inskrift Bornheim; och är beväpnad med en pik. De måste vara här! ropar han, vi måste slå sönder allting i huset för att bringa fram dem! Man fordrar ljus; den förskräckta hustrun vill ej lemna sådant; men förgäfves är all undflygt; man tränger upp till vinden, och drar fram v. Auerswald bakom en hög bräder. En annan stiger ännu en gång ned i källaren, lyser emellan ett par fat, upptäcker en hatt och derpå dess egare, furst Lichnowsky. De släpa general v. Auerswald trappan utföre, slå honom med kolfvarne och rycka honom fram vid trädgårdsporten, hvarest en bred sten ligger. Här lägga de honom ned och slå honom som en hund till döds med påkarne. Men för att vara säker på att han verkligen aflidit, framträder ännu en och jagar en kula genom hans hufvud, Derpå kommer ordningen till Lichnowsky att slagtas, till honom, som tusen kulor skonat i striden, till honom, den tappraste af de tappre, men som nu står obeväpnad framför bofvarne. Dock nej — han har ännu ordets svärd, detta svärd, som han så ofta och hvarje gång segrande fört i Frankfurterparlamentet och i Berlin : också jag är Tysk! utropar han, också jag glöder för friheten, hvad vill pi mig? Jag har alltid fäktat för Tysklands ära, och det just i den sista frågan. Allt tal är förgäfves af den unga hjelten midt i kretsen af den sammanrotade bopen. Förrädare! skrika de emot honom: nu är du i vårt våld; vi skola visa dig det! Lichnowsky svarar: så behållen mig då som fånge; j skolen bekomma en dryg lösepenning. Skurkarne synas obeslutsamme; de föra honom bort till Auerswalds lik, som föraktligt blifvit kastadt i ett dike, halfväges till Bornbeim. Trädgårdsfolket stod och börde och såg genom en springa på planket hela det gräsliga uppträde, som nu följde. Då mördarne släpade Lichnowsky bort, stötte de honom med spetsiga vapen i ryggen. Han ropade att han ej uthärdade längre, utan bad dem hellre skjuta honom till döds. Nu anlände tåget till skogen: skarans beslut syntes på en gång förändradt. Skurkarne fruktade att ej kunna behålla Lichnowsky som fånge, bundo derföre med en hvit duk hans händer på ryggen, och derpå började målskjutningen. En kula borttar hens tumme: två kulor träffa honom i ryggen: blodhundarne uppjsga den till marken nedsjunkne; han tumlar några steg framåt och söker undkomma. I detta ögonblick synes någon hafva med en lie måttat åt hufvudet; men Lichnowsky afvärjde hugget med ena armen. AnnorJunda kan man svåriigen förklara armens sönderskärande och köttets bortskalande derifrån ända intill benknotorna, såsom man efteråt sett på den döda. Armen är formligen sågad. Derpå jagade mördarne ännu en kula genom underlifvet på sitt offer. Detta skott ensamt var dödande, och då Lichnowsky nu låg bjelplös på marken, slogo de honom med gevärskolfvarne. Det ser ut som om hvar och en ville hafva sin andel i den olycklige furstens mord; två långa, djupa hål i hufvudskålen betogo honom all sans; bloden flöt ur hans sår så ymnigt, att det trängde tumsdjupt ned i marken Slutligen trampade mördarne honom med fötterna och spottade honom oaflåtligt och under rysliga förbannelser i ansigtet. Derpå läto de honom ligga och begåfvo sig bort. Emellertid utbreder sig i staden ryktet, att Auerswald och Lichnowsky blif. vit omringade och fångne; öfverste Deetz, äfver medlem af nationalförsamlingen, sände hundra man att uppsöka och befria dem. V. Delly går, åtföljc af fyra man, i spetsen; han omsusas af några ku lor från de upproriske, kommer till trädgården, se: stenen, hvarpå general Auerswalds blod klibbar och upptäcker slutligen hans lik i mörkret kl. vid pass åtta på aftonen. Lichnowsky har redan föru blifvit funnen af furst vy. Hohenlohe, som bringa sin vän till ett hospital. Här uppvaknar Lichnow: sky ännu en gång, och ur hans mun erfar mar Auerswalds öde. Hohenlohe antecknade Lichnowskys sista vilja. Man ilar genom gatorna för at finna en läkare; alla dörrar och fönster äro till slutna; ty i detta ögonblick stormas barrikaderna På räddning kan alltså icke tänkas; Lichnowsky uppgaf andan kl. 44. Sådant är det omständliga officielt upptecknade förloppet af en bland de rys ligaste händelser i historien, EEE SENSE NESSER