den största tapperhet ; det var å ömse sidorj
en strid på lif och död. ö
Den 6 om morgonen var staden nästan för-
störd, äfven Neapolitanarnes fästen; ciadellets
eld hade i det närmaste tystnat. Två starka
infanterifördelningar tågade ut från citadellet
och ryckte upp till ändan af stadens begge
huvuadgator, der de möttes af en bop folk
utan ordning och befäl, men fulla af mod och
entusiasm. Striden var förtviflad å begge si-
dor. Det är omöjligt att beskrifva hvad som
derefter skedde, och för vårt tidehvarfs heder
vill jag icke offentliggöra de rysligheter jag
hört af ett åsyna vittne. Alla möjliga brott
föröfvades på personer af alla åldrar och kön.
Den qvinliga delen af :befolkningen flydde
till sjös, så att innan kort flera tusen befunno
sig ombord på Ercule, ett par hundrade på
Gladiator. och å de andra örlogsfartygen äfven
stora massor. Alla i hamnen liggande fartyg
och båtar fylldes äfvenledes med folk och ställ-
de sig under engelska och franska flottans
beskydd. Några båtar kommo från neapoli-
tanska flottan för att reklamera dessa flyktin-
gar, under förmenande att deras skyddande
vure ett brott mot neutraliteten, : men de en-
gelska och franska befälhafvarne utlemnade dem
icke. De båtar, som derefter sökte med sina
flyktingar. undkomma, beskötos från de nea-
politanska örlogsfartygen.
Den 7 var Messina i neapolitanernes händer.
De funno en ruin och tomma gator. Som det
var bekant, att minor blifvit anlagda på flera
ställen, fruktade de att avancera.
Så snart franske amiralen Baudin i Ischia
erhållit underrättelse om det blodiga anfallet,
afsände han en ångbåt till Messina, med ordre
till chefen för franska eskadern att genast no:
tificera general -Filangieri, det franska flottan
skulle beskuta den mneapolitanska styrkan, om
den icke genast upphörde med sina operatio-
ner. Tillika underrättade amiral Baudin en:
gelska amiralen Parker om sitt beslut och upp-
manade honom till deltagande deruti. Amiral
Parker förklarade sig villig, hvarefter engelska
och franska sändebuden underrättade konungen
af Neapel om det samfälta beslutet. Jag vet
icke hvad som i anledning häraf tilldrog sig.
Före affärden till Sicilien yttrade Filangieri
till konungen, att det vore bättre, om H. M.
funre Sicilien såsom betesmark för svin, än
alt det vore befolkadt med Sicilianer.
FÖRENTA STATERNA.
Bref från Boston i Förenta Staterna af Sep-
tember månads början omtala, att den svåra
konjunkturen för manufakturerna nu gör sitt
besök derstädes. I Massachusets, annars en af
de rikaste staterna, voro 35000 personer utan
arbete i Boston och dess omgifningar; många
bomulls- och yllefaktorier hade antingen all-
deles stoppat, eller arbetade färre antal tim-
mar. 800 personer hade måst afskedas från
ett enda hus i Boston på de sista fjorton da-
garne. Korrespondenten apvgifver, såsom orsak
till detta förhållande, bristen på förlagskapital,
genom en beklagansvärd bankadministration,
samt omvexliog i pappersmyntets cirkulation.
Bankerna i Massachussets äro nemligen så in-
rättade, att de blott till en del äro funderade
på metsllisk valuta, och resten af såkerheten
utgöres af fastighetsvärden eller publika pap-
per, ungefärligen såsom vid provincialbankerna i
Sverge. Nu hafva emedlertid en mängd nya
företag kommit å bane sedan början af år
1846, som upptagit ett ofantligt kapital och
ledt detsamma ur de vanliga kanalerna från rö-
relsen. Exemplet är lärorikt i det afseendet;
och det kan derföre icke skada att ur korre-
spondentartikeln upptaga några detaljer, eme-
dan det tillika visar det stora omfånget af den
rörelse, som bedrifves i en till sin geogra-
fiska vidd så ringa stat. Det uppgifves nemli-
gen, alt sedan nämnde tid hafva utgått föl-
jande summor: I byggnadsföretag 43 millioner
dollars; i inköp af jernvägsaktier, utom staten,
8 millioner; förlängning af gamla jernvägs-
livier, 6 millioner; avläggande af nya jernvägs-
linier inom staten, 7 millioner; anläggning al
nya jernvägslinier utom staten, 42 millioner;
vattenledningen till Boston, värderad med för-
lust af intresse under byggnadsåren till 4 mil-
lioner: andel i förenta staternas lån, 7 mil-
lioner, eller tillsammans 37 millioner dollars.
Af denna summa, säger korrespondenten, voro
den 20 sist. Juli endast 7 millioner obetalta.
Men nu, ehuru goda och vinstgifvande alla
dessa företag troligen blifva i längden, så kan
icke en verklig och solid förmögenhet vexa så
hastigt, anvat än genom stora tillökningar af
baukernas cirkulatiop, d. v. s. genom utspri-
dande af en stor mängd präktigt graverade
papperslappar, som innebålla löften att vid an-
fordran betala så eller så många dollars, och
på hvilka några oläsliga namn äro klottrade
till säkerhet. Denna utsläppning, som ban-
kerna gjorde, dels för att sjelfva utan besvär
förtjena peoningar på de räntefritt kringlöpan-
de papperslapparna, hvilka föreställa mynt vär
de utlånas, gjorde kort derpå en indragning i
cirkulationen nödvändig, om icke bankerna skul-
Je gå öfverända. Följden häraf har emedlertid
varit, att fabrikanterne, hvilkas kreditiver blif-
me Indragna calknast ntvär till färlavaer ach