och H. M. Drottningen zVvv rår samma mynt, hvarjemte de höga gifvarne särskildt täckts förklara sitt välbehag öfver företaget. RIESDAGEN. Borgareståndet. Plenum den 5 Oktober kl. 6 e. m. Lagutskottets betänkande AM 86 förekom först. Utskottet hade ansett hr Winges motion om upphäfvande af den akademiska jurisdiktionen ej vara lämplig, enär en kommitte af Kongl. Maj:t redan vore utsedd för att öfverse de akademiska konstitutionerna och den då äfven torde behandla frågan om den akademiska juris1diktionens bibehållande, förändrande eller afskaffande. Hr Winge kunde ej biträda utskottets mening, utan ansåg en partiell fördelning vid granskniogen af de akademiska konstitutionerna vara lämplig, och fann ej att den åberopade kommitteen lade något hinder i vägen för utskottet att utförligt skärskåda och behandla denna fråga, hvarföre talaren yrkade återremiss. — Hr Billström yttrade, att Kongl. Maj:t redan för tjugu år sedan yrkat på en kommittes nedsättande för att öfverse de akademiska konstitutionerna. Den slutliga kommitte, som blifvit tillsalt, tycks ej hafva kommit till något nöjaktigt resultat. Den har rönt motstånd af de akademiska privilegierna, bufvudsakligen från Upsala. Derföre borde Rikets Ständer gifva sin tanke tillkänna, och Lagutskottet borde ej hafva så knapphändigt affärdat hr Winges motion. Talaren yrkade äåterremiss. — Hr Palmer instämde i hr Billströms åsigt. med den olikhet blott, att han -trodde att det vore öfver 30 år sedan kommitteen blifvit begärd. — Hr Kock ansåg tiden vara för kort för att nu yrka återremiss. — Hr Billström ansåg att :denna fråga rörde äfven dem, som icke voro vid akademien, och att derföre Ständerna borde yttra sig och trodde, att Lagutskottet ganska väl kunde medhinna ait, efter tagen kännedom af hvad som blifvit yttradt i frågan, taga hr Winges motion i närmare skärskådande. Efter anställd votering återremitterades betänkandet. Samma utskotts betänkanden N:ris 87, 88, 89, 90, 91 och 92 godkändes. Härefter föredrogs hr Werns motion om att man borde anmoda Expeditionsutskottet att inom 8 dagar inkomma. :med förslag till underdånig skrifvelse angående eZztra statsregleringen. Hr Böök redogjorde i ett längre skriftligt, sakrikt anförande för Expeditionsutskoltets motiver till sitt handlingssätt, och ansåg ej att en sådan anmodan, som hr Wern äskat, vore behöflig. Hr Wern kunde icke finna, att för ordinarie staten främmande ämnen borde anmälas i sammanbang med densamma, utan ansåg att extra statsregleringen borde derifrån skiljas. Hr Böök upplyste, att Expeditionsutskottet fått särskild uppmaning från Statsutskottet att förfara såsom skett. Hr Kock motsatte sig hr Werns! motion. Hr Norin gillade den af hr Wern föreslagna uppmaningen till Expeditionsutskottet, så mycket hellre som, om riksdagen hastigt skulle afblåsas, det vore bra att hafva extra statsregleringen ordnad, äfven om den ordinarie icke vore färdig. Hr Ekholm ansåg ej extra statsregleringen hafva sammanhang med lösningen af den qvistiga frågan om de indelta räntorna, och biträdde derföre hr W:s motion. Hr Palander trodde ej att Expeditionsutskottets beslut komme att ändras af ett stånds ogillande, och han visste ej huru de andra ständen tänka i ämnet. Talaren ogillade hr W:s motion. Häruti instämde herrarne Indebetou, Almgren och! Böök. Hr Wern kunde ej tro, att utskottet skulle! tätta sig efter ett stånds tankar, utan att det borde få del af talarens motion, om den af ståndet bifölls. Hr Hörnstein delade Hr W:s tanka i sak, men trodde att motionen borderemitueras till Statsutskottet. :Sedan denna åsigt blifvit af vällofl. ståndet genom votering ogillad, företogs votering om bifall till hr Werns motion, hvilken votering utföll med 20 ja emot 13 nej. — Hos Bondeståndet föredrogos i gårdagens! plenum och biföllos: Lagutskottets utlåtande J4 86, om upphörande af den akademiska jurisdiktionen; Ja 87, om ändring i Kongl. brefvet den 7 Oktober 4777 om barnamord; JM 88, om förklaring af 8. Kap. 2 8 mom. Rättegångsbalken; JM 91, i anledning af väckt motion om särskilda brottmålsdomstolars inrättande; samt JM 92, tillstyrkande indragning af bergstingsrätterne. Vid samma utskotts utlåtande 4 90, angående ändring af 46 Kap. 11 Kyrkolagen, rörande makars oenighet inom äktenskapet, uppstod någon diskussion. Petter Jönsson begärdej uppläsande af grefve Sparres reservation, samt yrkade afslag, ty allt som underlättar äktenskapets upplösving bidrager blott att minska helgden och aktningen för detsamma. — Ola Månsson gillade allt som bidrog till rättegängssättets förenkling. När efter genomgångna prof och varningar osämjan mellan äkta makar icke destomindre fortfar, då borde inga ytterligare hinder läggas för skillnad; hvarföre utskottets tillstyrkan om borttagande af varningen inför domkapitlet borde bifallas. Flera ledamöter instämde härmed. — Erik Persson ville ej vara med om att lätta upplösningen af äktenskapets band. ! Han hade sett exempel på huru åtanken af den slutliga varningen inför domkapitlet åstadkommit fred och sämja. Votering begärdes slutligen och utföll med 43 röster för bifall, emot 22. Erik Persson reserverade sig. : — Bondeståndet har i dag före och efter den allmänna sammankomsten vidlyftigt diskuterat Bevillningsutskottets uvlåtande JM 24, angående krigsrustningskreditivets betalning. Flere, olika meningar gjorde sig gällande. Appelqvist och Erik Persson förordade -bankovinstens användande; Ola Månsson m. fl. ville ålägga fullmäktige i riksgäldskontoret att genom lån intill nästa riksdag ombesörja betalningen, utan att någon förhöjd bevillning komme i fråga; Strinälund ansåg att man ej borde verka retroaktivt -d. vs -s.: ickeo besluta om någon : för: böjd bevillning för innevarande är. Sekreteraren yttrade efter en öfversigt af de olika förslagen: att då genom Statsutkottets utl. J4 320, som är godkändt af R:s St., blifvit beslutadt, att ingen nedsättning i de 9 millionerne må äga rum; och då Ständerna dessutom ansett amorteringen böra ske genom . bevillning, samt ingen ny be: illningsgrund blifvit föreslagen i Ständet, han ej ansåg Ståndet grundlagsenligt kunna företaga annat, än låta bero vid Utskottets förslag. . Ett af Bengt Gudmundsson. framstäldt försläg : antogs slutligen, så lydande; Att det :till:Korgl. : Maj:ts disposition i och för rustningskostnade:nas bestridande af Rikets Ständer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv å 2 millioner riksdaler må kon: toret godigöras på det sätt, att 4 million 250,000 7 rdr komma genom förhöjning å 4:a, 2:a och 3:e ar-, tizeln af allmänna Bevillningen att utgå under delp år, då. denna riksdags bevillningsförordning tillämpas, och taga sin början i enlighet med hvad redany af Bevillningsutskottet blifvit föreslaget. De återstående 750,000 rdr, hvilka, i händelse af behof, komma att statsverket tillhandahållas af kontorets under händer hbafvande -medel, eger kontoret att ( genom upplåning tills vidare anskaffa, i hvad som ! Mm MM a AA MV mA FP ht AS mm mA ÅA —AN Fu mm ÅA mA fvn mn PR V -— V