och H. M. Drottningen zVvv rår samma mynt,
hvarjemte de höga gifvarne särskildt täckts för-
klara sitt välbehag öfver företaget.
RIESDAGEN.
Borgareståndet. Plenum den 5 Oktober kl.
6 e. m. Lagutskottets betänkande AM 86 förekom
först. Utskottet hade ansett hr Winges motion om
upphäfvande af den akademiska jurisdiktionen ej
vara lämplig, enär en kommitte af Kongl. Maj:t
redan vore utsedd för att öfverse de akademiska
konstitutionerna och den då äfven torde behandla
frågan om den akademiska juris1diktionens bibehål-
lande, förändrande eller afskaffande. Hr Winge
kunde ej biträda utskottets mening, utan ansåg en
partiell fördelning vid granskniogen af de akade-
miska konstitutionerna vara lämplig, och fann ej
att den åberopade kommitteen lade något hinder i
vägen för utskottet att utförligt skärskåda och be-
handla denna fråga, hvarföre talaren yrkade åter-
remiss. — Hr Billström yttrade, att Kongl. Maj:t
redan för tjugu år sedan yrkat på en kommittes
nedsättande för att öfverse de akademiska konsti-
tutionerna. Den slutliga kommitte, som blifvit till-
salt, tycks ej hafva kommit till något nöjaktigt re-
sultat. Den har rönt motstånd af de akademiska
privilegierna, bufvudsakligen från Upsala. Derföre
borde Rikets Ständer gifva sin tanke tillkänna, och
Lagutskottet borde ej hafva så knapphändigt af-
färdat hr Winges motion. Talaren yrkade äåterre-
miss. — Hr Palmer instämde i hr Billströms åsigt.
med den olikhet blott, att han -trodde att det vore
öfver 30 år sedan kommitteen blifvit begärd. —
Hr Kock ansåg tiden vara för kort för att nu yrka
återremiss. — Hr Billström ansåg att :denna fråga
rörde äfven dem, som icke voro vid akademien, och
att derföre Ständerna borde yttra sig och trodde,
att Lagutskottet ganska väl kunde medhinna ait,
efter tagen kännedom af hvad som blifvit yttradt i
frågan, taga hr Winges motion i närmare skär-
skådande. Efter anställd votering återremitterades
betänkandet. Samma utskotts betänkanden N:ris
87, 88, 89, 90, 91 och 92 godkändes. Härefter
föredrogs hr Werns motion om att man borde an-
moda Expeditionsutskottet att inom 8 dagar in-
komma. :med förslag till underdånig skrifvelse an-
gående eZztra statsregleringen. Hr Böök redo-
gjorde i ett längre skriftligt, sakrikt anförande för
Expeditionsutskoltets motiver till sitt handlingssätt,
och ansåg ej att en sådan anmodan, som hr Wern
äskat, vore behöflig. Hr Wern kunde icke finna,
att för ordinarie staten främmande ämnen borde
anmälas i sammanbang med densamma, utan an-
såg att extra statsregleringen borde derifrån skil-
jas. Hr Böök upplyste, att Expeditionsutskottet
fått särskild uppmaning från Statsutskottet att för-
fara såsom skett. Hr Kock motsatte sig hr Werns!
motion. Hr Norin gillade den af hr Wern före-
slagna uppmaningen till Expeditionsutskottet, så
mycket hellre som, om riksdagen hastigt skulle af-
blåsas, det vore bra att hafva extra statsregleringen
ordnad, äfven om den ordinarie icke vore färdig.
Hr Ekholm ansåg ej extra statsregleringen hafva
sammanhang med lösningen af den qvistiga frågan
om de indelta räntorna, och biträdde derföre hr
W:s motion. Hr Palander trodde ej att Expedi-
tionsutskottets beslut komme att ändras af ett stånds
ogillande, och han visste ej huru de andra ständen
tänka i ämnet. Talaren ogillade hr W:s motion.
Häruti instämde herrarne Indebetou, Almgren och!
Böök. Hr Wern kunde ej tro, att utskottet skulle!
tätta sig efter ett stånds tankar, utan att det borde
få del af talarens motion, om den af ståndet bi-
fölls. Hr Hörnstein delade Hr W:s tanka i sak,
men trodde att motionen borderemitueras till Stats-
utskottet. :Sedan denna åsigt blifvit af vällofl. stån-
det genom votering ogillad, företogs votering om
bifall till hr Werns motion, hvilken votering ut-
föll med 20 ja emot 13 nej.
— Hos Bondeståndet föredrogos i gårdagens!
plenum och biföllos: Lagutskottets utlåtande J4 86,
om upphörande af den akademiska jurisdiktionen;
Ja 87, om ändring i Kongl. brefvet den 7 Oktober
4777 om barnamord; JM 88, om förklaring af 8.
Kap. 2 8 mom. Rättegångsbalken; JM 91, i an-
ledning af väckt motion om särskilda brottmåls-
domstolars inrättande; samt JM 92, tillstyrkande
indragning af bergstingsrätterne.
Vid samma utskotts utlåtande 4 90, angående
ändring af 46 Kap. 11 Kyrkolagen, rörande ma-
kars oenighet inom äktenskapet, uppstod någon dis-
kussion. Petter Jönsson begärdej uppläsande af
grefve Sparres reservation, samt yrkade afslag, ty
allt som underlättar äktenskapets upplösving bi-
drager blott att minska helgden och aktningen för
detsamma. — Ola Månsson gillade allt som bidrog
till rättegängssättets förenkling. När efter genom-
gångna prof och varningar osämjan mellan äkta
makar icke destomindre fortfar, då borde inga yt-
terligare hinder läggas för skillnad; hvarföre ut-
skottets tillstyrkan om borttagande af varningen in-
för domkapitlet borde bifallas. Flera ledamöter in-
stämde härmed. — Erik Persson ville ej vara med
om att lätta upplösningen af äktenskapets band. !
Han hade sett exempel på huru åtanken af den
slutliga varningen inför domkapitlet åstadkommit
fred och sämja. Votering begärdes slutligen och
utföll med 43 röster för bifall, emot 22. Erik
Persson reserverade sig. :
— Bondeståndet har i dag före och efter den
allmänna sammankomsten vidlyftigt diskuterat Be-
villningsutskottets uvlåtande JM 24, angående krigs-
rustningskreditivets betalning. Flere, olika menin-
gar gjorde sig gällande. Appelqvist och Erik Pers-
son förordade -bankovinstens användande; Ola Måns-
son m. fl. ville ålägga fullmäktige i riksgäldskon-
toret att genom lån intill nästa riksdag ombesörja
betalningen, utan att någon förhöjd bevillning komme
i fråga; Strinälund ansåg att man ej borde verka
retroaktivt -d. vs -s.: ickeo besluta om någon : för:
böjd bevillning för innevarande är. Sekreteraren
yttrade efter en öfversigt af de olika förslagen: att
då genom Statsutkottets utl. J4 320, som är god-
kändt af R:s St., blifvit beslutadt, att ingen ned-
sättning i de 9 millionerne må äga rum; och då
Ständerna dessutom ansett amorteringen böra ske
genom . bevillning, samt ingen ny be: illningsgrund
blifvit föreslagen i Ständet, han ej ansåg Ståndet
grundlagsenligt kunna företaga annat, än låta bero
vid Utskottets förslag. .
Ett af Bengt Gudmundsson. framstäldt försläg :
antogs slutligen, så lydande; Att det :till:Korgl. :
Maj:ts disposition i och för rustningskostnade:nas
bestridande af Rikets Ständer å riksgäldskontoret
anvisade kreditiv å 2 millioner riksdaler må kon- :
toret godigöras på det sätt, att 4 million 250,000 7
rdr komma genom förhöjning å 4:a, 2:a och 3:e ar-,
tizeln af allmänna Bevillningen att utgå under delp
år, då. denna riksdags bevillningsförordning tilläm-
pas, och taga sin början i enlighet med hvad redany
af Bevillningsutskottet blifvit föreslaget. De åter-
stående 750,000 rdr, hvilka, i händelse af behof,
komma att statsverket tillhandahållas af kontorets
under händer hbafvande -medel, eger kontoret att (
genom upplåning tills vidare anskaffa, i hvad som !
Mm MM a AA MV mA - FP ht AS mm mA ÅA —- AN Fu mm ÅA mA f- vn mn PR - V
-—
V