oss vara hotande eller beskyddande? — Jag vill
ej besvara frågan med de rykten som derom hvi-
skas; men jag kan ej undgå att finna, det den bar
sina sidor. — För yttre våld behöfva vi ej rädas,
och för inre förtryck ha vi åtminstone ej ännu be-
gärt bjelp af bajonetterna. Skola de deremot så-
som hot inverka på behandlingen af riksdagsgöro-
målen, så böra vi ej fördraga det. Förhållandet
må vara hvilket kom helst; De betraktelser, det
föranleder, kunna emedlertid bli både allvarsamma
och bedröfliga, och jag utesluter dem derföre, och
inskränker mig helt enkelt till att underställa stånds-
brödernes mognare bepröfvande, huruvida vi ej böra
i en skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånvighet
anhålla, att regementet genast må få aflägsnas från
Riddarholmen, och återvända till rotarne, samt att
intet annat krigsfolx i dess ställe förlägges här.
3 Talmannen bad Husberg återtaga anförandet, på
det han ej enligt Regeringsformens 14 måtte
nödgas vägra proposition derå. — Husberg förkla-
rade sig redan före inlemnandet hafva insett det
obehagliga i frågan, men han ansåg sig, utan att
vilja göra någon anmärkning emot Hans Maj:t Ko-
nungens rätt att förlägga armöens regementen hvar
han behagar, skyldig att fortfarande önska frågans
betraktande af ståndet. — Härefter uppstod en ani-
merad diskussion. Bengt Gudmundsson, Hans
Persson och Ola Månsson talade isynnerhet för
frågans remiss till ståadets enskilda utskott, enär
den ingalunda kunde anses såsom ett ingrepp i Kgl.
Maj:ts prerogativer, endast såsom eo underdånig
supplik. Den kunde anses till någon del befogad,
då man sammanställde diskussionerna nästan sagdt
under bajonetterna med den indirekta befallningen
att afgöra statsregleringen innan man finge åtskil-
jas, — utan att ett ord blifvit nämndt om skatte-
jemkningen. — Strindlund, v. talm. Nils Persson
m. fl. ansågo ståndet ej ha att göra med regementets
härvaro; vid frågan om revision af den hufvudtitel,
hvarunder kostnaderne för truppens underhåll hän-
föres, blefve det tid att möjligen göra anmärkningar.
Talmannen förklarade sig slutligen, enligt 55
Regeringsformen, jemförd med 148 i samma grund-
lag, pligtig att vägra proposition på remiss, och
sekreteraren understödde denna mening. Häröfver
begärdes votering, och med 30 röster emot 29 se-
grade de som önskade remiss till enskilda utskottet.
Konstitutionsutskottet skall sålunda döma i tvisten.
Emot beslutet reserverade sig Strindlund, v. tal-
man, förre v. talman, Christen Persson m. fl.
