DEBATTER I FRANSKA NATIONALFÖR-
SAMLINGEN
den 42, 13 och 44 Septemb:r,
o OM
ANSPRÅK PÅ ARBETSTILLFÄLLEN, GE-
NOM STATENS FÖRSORG,
(Forts. från gårdagsbl.)
Frågan om kommunismen skulle egentligen kunna
behandlas i en bok, och för öfrigt motsäger den
sig så sjelf, att man icke behöfver särdeles fördjupa
sig deri. Men, i alla fall, hvari består kommunis
men? I förnekelsen af frihet och eganderätt. San-
ningen är en, villfarelsen flerfaldig; kommunismen
är flerfaldig; men jag bedömer den efter dess vä-
sens grund, och säger åt kommunisterna: J danen
elt lättjefullt och förslafvadt samhälle (talrika bi-
fallsyttringar). Ingen arbetar för det allmänna; man
kan röpa åt meaborgaren: Fall, för fäderneslan-
det! men uppmana honom att arbeta bomull el-
ler jern för fäderneslandet, och j skolen se huru-
vida han lyssnar till uppmaningen. (Skratt; bi-
fall.)
Kommunismen skulle således tillskapa ett lättje-
fullt samhälle; men det skulle äfven dana ett för-
slafvadt. Hela verlden har hört det, det är ingen-
ting nytt: af farhåga att menniskorna måtte blifva
rika eller fattiga, lärda eller okunniga, åtager sig
staten, enligt kommunismens lära, att draga för-
sorg om menniskornas bestämmelse, och säger till
en: du skall bli en Rafael; till en annan: du skall
bli en Bossuet; till en tredje: du skall bli en New-
tont — Det finnes lika mycket öfvermod i detta
språk, som deri finnes misstag om menniskonatu-
ren. Jag lemnar derföre kommunismen derhän,
och inskränker mig till förebråelsen att den efier-
sträfvar tillskapandet af ett samhälle med lättingar
och slafvar. Jag öfve-går till frågan om ,associa-
tionen, om bolagsförslaget i stort. — Det är led-
samt att upphofsmannen till detta system icke fin-
nes inom denna församling ... (Afbrott från yt-
tersta venstern.)
En röst. Hvarföre har man förjagat honom?
Thiers. Likagodt: han har vänner som kunna
ersätta honom. Denna lära, något mindre chime-
risk, mindre öfvergifven än kommunismen, menar
den verkligen någonting på fullt allvar?... Allt-
sedan man antagit som en hvardagssanning, att
enskilda fördelar bevakas bäst af den enskilde, som
i dem är intresserad, har man astått från att utom
detta enskilda och personliga intresse söka den en-
skilda förkofrans grund. Man tänke sig, t. ex.,
alla spinnerier, alla jerobruk styrda af arbetarebo-
lag! När det så ofta händer att äfven det enskilda
intresset, så uppspeladt och nitiskt som det är,
ändå råkar ut för undergång vid sina företag; tror
man väl att dylika bolag skulle frambringa någon-
ting lyckligare?... Allt har af er blifvit samman-
trassladt, af bolagsförhållandet hafven j skapat en
styrelse, och infört anarki uti industrien, som an-
norstädes. (Sannt! Sannt!)
Om jag skulle lägga för edra ögon utslagen af
de försök, som nyligen blifvit gjorda i denna rikt-
ning, och i tanka att åt arbetarne förskaffa rang
och välständ, så skulle man finna att dessa försök
voro drömmar, som icke ledt till annat än för-
lust. Vill man anställa en undersökning, så skall
man påträffa böckerna för ett dylikt bolag, och se
hvad som händt det.
Jag sade att man, genom att i stället för det
individuella intresset sätta ett gemensamt; skulle
införa anarki uti industrien. Och hvarmed. vill
man betäcka kostnaden? Man hänvisar på allmänna
skattkammaren. Men hvilka skulle det vara, som
sålunda blefvo berättigade att ösa derur? En enda
samhällsklass — de stora fabriksbolagen — me-
delpunkterna för städernas sammanhopade folska-
ror — ty bolagsideen låter icke tillämpa sig på
landthushällningen.
Medan sålunda hvar och en annan finge speku-
lera på eget beväg, och på vinst och förlust för e-
gen räkning, skulle det finnas en särskild klass,
omkring 1 million af 36, som skulle spekulera...
hvarmed? Med hela folkets i skattkammaren sam- !
ade utskyldskapital.
Och hvad skulle man hafva uträttat genom in-
örandet af ett sådant system? Man skulle ha
sliftat ett skrå, will förmån för 4 millioa af fol-
ket ibland 36. Se här ,associationen, bolagsför-
slaget, i sin verklighet, Dess beståndsdelar kunna
ramställas som följer : l
MN TO a