DEBATTER I FRANSKA NATIONALFÖRSAMLINGEN den 42, 13 och 44 Septemb:r, o OM ANSPRÅK PÅ ARBETSTILLFÄLLEN, GENOM STATENS FÖRSORG, (Forts. från gårdagsbl.) Frågan om kommunismen skulle egentligen kunna behandlas i en bok, och för öfrigt motsäger den sig så sjelf, att man icke behöfver särdeles fördjupa sig deri. Men, i alla fall, hvari består kommunis men? I förnekelsen af frihet och eganderätt. Sanningen är en, villfarelsen flerfaldig; kommunismen är flerfaldig; men jag bedömer den efter dess väsens grund, och säger åt kommunisterna: J danen elt lättjefullt och förslafvadt samhälle (talrika bifallsyttringar). Ingen arbetar för det allmänna; man kan röpa åt meaborgaren: Fall, för fäderneslandet! men uppmana honom att arbeta bomull eller jern för fäderneslandet, och j skolen se huruvida han lyssnar till uppmaningen. (Skratt; bifall.) Kommunismen skulle således tillskapa ett lättjefullt samhälle; men det skulle äfven dana ett förslafvadt. Hela verlden har hört det, det är ingenting nytt: af farhåga att menniskorna måtte blifva rika eller fattiga, lärda eller okunniga, åtager sig staten, enligt kommunismens lära, att draga försorg om menniskornas bestämmelse, och säger till en: du skall bli en Rafael; till en annan: du skall bli en Bossuet; till en tredje: du skall bli en Newtont — Det finnes lika mycket öfvermod i detta språk, som deri finnes misstag om menniskonaturen. Jag lemnar derföre kommunismen derhän, och inskränker mig till förebråelsen att den efiersträfvar tillskapandet af ett samhälle med lättingar och slafvar. Jag öfve-går till frågan om ,associationen, om bolagsförslaget i stort. — Det är ledsamt att upphofsmannen till detta system icke finnes inom denna församling ... (Afbrott från yttersta venstern.) En röst. Hvarföre har man förjagat honom? Thiers. Likagodt: han har vänner som kunna ersätta honom. Denna lära, något mindre chimerisk, mindre öfvergifven än kommunismen, menar den verkligen någonting på fullt allvar?... Alltsedan man antagit som en hvardagssanning, att enskilda fördelar bevakas bäst af den enskilde, som i dem är intresserad, har man astått från att utom detta enskilda och personliga intresse söka den enskilda förkofrans grund. Man tänke sig, t. ex., alla spinnerier, alla jerobruk styrda af arbetarebolag! När det så ofta händer att äfven det enskilda intresset, så uppspeladt och nitiskt som det är, ändå råkar ut för undergång vid sina företag; tror man väl att dylika bolag skulle frambringa någonting lyckligare?... Allt har af er blifvit sammantrassladt, af bolagsförhållandet hafven j skapat en styrelse, och infört anarki uti industrien, som annorstädes. (Sannt! Sannt!) Om jag skulle lägga för edra ögon utslagen af de försök, som nyligen blifvit gjorda i denna riktning, och i tanka att åt arbetarne förskaffa rang och välständ, så skulle man finna att dessa försök voro drömmar, som icke ledt till annat än förlust. Vill man anställa en undersökning, så skall man påträffa böckerna för ett dylikt bolag, och se hvad som händt det. Jag sade att man, genom att i stället för det individuella intresset sätta ett gemensamt; skulle införa anarki uti industrien. Och hvarmed. vill man betäcka kostnaden? Man hänvisar på allmänna skattkammaren. Men hvilka skulle det vara, som sålunda blefvo berättigade att ösa derur? En enda samhällsklass — de stora fabriksbolagen — medelpunkterna för städernas sammanhopade folskaror — ty bolagsideen låter icke tillämpa sig på landthushällningen. Medan sålunda hvar och en annan finge spekulera på eget beväg, och på vinst och förlust för egen räkning, skulle det finnas en särskild klass, omkring 1 million af 36, som skulle spekulera... hvarmed? Med hela folkets i skattkammaren sam! ade utskyldskapital. Och hvad skulle man hafva uträttat genom inörandet af ett sådant system? Man skulle ha sliftat ett skrå, will förmån för 4 millioa af folket ibland 36. Se här ,associationen, bolagsförslaget, i sin verklighet, Dess beståndsdelar kunna ramställas som följer : l MN TO a