SN POSTSCRIPTUR. Ridderskapet och Adeln har i denna dagsplenum pröfvat åtskilliga lagoch sammansatta lagoch ekonomiutskottens betänkanden, hvaribland ett förslag till lag för notarii publici, hvilket bifölls. Inbjudningen från presteståndet till instämmande i dess skattejemkningsförslag bordlades ånyo. — Sedan hos Borgareståndet talmannen lemnat upplysning om H. M. Konungens tillkännagifvande at sin afsigt att afsluta riksdagen. 6 å 8 dagar efter mottagen anmälan om riksstatens definitiva afgörande, anhöjl hr Palmer om permission på 3:ne veckor, beräknad från d. 45 nästkommande November, hvilken begäran ståndet biföll. Härefter föredrogs och godkändes Lagoch Ekonomiutskottens betänkande N.o 54, i anledning af väckta frågor om förändring uti nu gällande stadganden, i fråga om deltagande i byggnad och underhåll af kyrkooch prestgårds såmt andra allmänna byggnader. Utskottet hade i sitt första yttrande afstyrkt förslaget om skyldighet för kyrkoherde att sjelf bjgga och underhålla prestegårdsbyggnad, samt befrielse härifrån för församlingarne. Grefve Sparre, E., hade uti häremot afgifven reservation tillstyrkt att anhålla, det Kongl. Maj:t ville stadga, att församlingarnes underhållsskyldighet af de 7 laga husen icke vidtager förr än de af ålder och bruk, men ej af prestens vanryckt så förfallit, alt de icke utan ombyggnad bättras kunna; börandes med de sålunda ombyggda husensl inredning jemväl förhållas såsom i lag om nybyggnad stadgas. Hr Rhodin yrkade återremiss, jemte det han hufvudsakligen instämde med reservanten. Psstorerna fullgjorde sällan sin skyldighet att tillsa husen, utan läto dem alldeles förfalla, hvarefter socknemännen tillhörde att dem bygga och bättre, Om utskotten icke gillat reservantens förslag, hade de bordt uppgöra ett eget. Hr Indebetou talade för bifall. Reservantens förslag skulle för sockzemännen blifva mera betungande. Dessutom vore detta förslag icke tydligare än det nu gällande lagstadgandet, ej heller vore lätt att i lag. kunna stadga, när underbållsskyldigheten skulle åligga pastor eller socknemännen. Hr Indebetous mening segrade. — Ö:ver utskottens ö:te hamställan: att der ej annorlunda finnes stadgadt, eller serskild öfverenskommelse är träffad, soldater och annat krigsfolk böra; då de icke i tjenstgöring stadde äro, lika med alla andra, som i socknen bo, efter matJag utgöra dagsverken vid kyrkobyggnad med hvad dertilt hörer, på sätt 26 kap. 4 8 byggningabalken innehåller. Hr Winge ville icke att denna skyldighet skulle åläggas soldaten. Den som vore fri från kronoutstylder, borde också njuta frihet från kyrkbyggnad. Hr Almgren talade i samma syfte. I motsatt hr Palmer. Öfrige föreslagna ändringar bar utskotten afstyrkt. Härefter föredrogs Presteståndets inbjudning uti skatteregleringsfrågan. Inbjudningen begärdes af herr Lagergren på bordet. Talaren begagnade tillfället, att beklaga den. under gårdagen troligen genom något missförstånd timade händelse, att Presteståndets deputation icke kunnat mottagas, emedan plenum före deputationens ankomst var upplöst. Åtskillige talare yttrade sig öfver samma ämne, några hufvudsakligen instämmande med herr Lagergren. Andra hade om saken olika meningar ochiansågo, att det icke kunde sägas det något i saken tillgått formvidrigt. Det vore vanligt, att Stånden slutade plena, sedan ärendena för dagen voro afgjorda. Dessutom hade underrättelse redan en god stund före deputations ankomst afgått till Presteståndet, med underrättelse derom, att Borgareståndets plenum redan var afslutadt och att deputationen sålunda icke kunde mottagas. Flere talare yttrade slutligen sin förvåning att denna sak kunde gifva anledning till diskussion, samt yrkade dennas uttagande ur protokollet, hvilket också bifölls. — Hos Bondeståndet föreföll en liflig dzbatt, sedan talmannen hemställt huruvida ej ståndet nu yllle företaga Bevillningsutskottets utlåtande JM 24, som enligt ståndets föregående beslut skulle hvila intilldess skattejemkningsfrågan blifvit hos Adeln och Presteståndet definitivt afgjord. En mängd ledamöter, hvaribland Bengt Gudmundsson, Hans Persson, Ola Månsson, Erik Persson och Sahlström ansågo vilkoret för frågans företagande ännu ej vara uppfylldt, evär dels Presteståndet ännu sysselsätter sig med skattejemkningen i den gjorda inbjudnringen, och dels Statsutskottet samt Rikets Ständer ännu ej pröfvat giltigheten af de skäl, som de tyå första stånden andragit vid sin förklaring att skattejemkningsfrågan vore förfallen, m. m. — Sekreteraren inlade protest emot ett ytterligare uppskof; hvaremot talmannen, — sedan Per Persson från Örebro län upplyst, att på Statsutskottets bord hvilade en motion af hr Schartau om inbjudning till de 2 första stånden att deltaga i voteringen, — förklarade sådant kunna anses såsom skäl till uppskjutande. Frågan fick sålunda hvila tills vidare. Af Lagoch Ekonomiutskottens utlåtande XM 54, angående deltagande i underhåll och byggnad af kyrka och prestbohl, återremitterades 1:a och 3:e punkterBe; den 2:a lades med ogillande till handlingarhe och de öfrige biröllos. Presteståndets inbjudning bordlades ånyo.