den, då de der funnit Lundberg, hvilken de ej till
förne känt, stå samtalande med ett par flickor
Lundberg, som då ätit på ett äpple, bade kasta
dess kärphus i nacken på Wendtlo, och då denne
sagt: hvarför kastar du på mig ? svarat: jo jag ska
qQväsa er, era skåvingar, grötbukan 0. s. v. Der.
efter hade L. skuffat W. för bröstet så att han fa
Tit mot planket. W., som då blifvit rädd att komme
i krakel, hade sprungit ombord; ungefär enahand:
berättelse afgaf äfven Trolin. Båda nekade at
hafva tillfogat L. något ondt.
De båda flickorna instämde i sjömännens utsago
-men tillade, att då W. sprungit sin väg, hade L
sprungit efter honom, och Trolin äter efter denne
utåt gränden; efter en stund hade de hört L. ropa
om bjelp och tvenne andra sjömän, Bergström och
Marberg, hvilka begifvit sig dit, hade berättat att
L. redan vore död.
Marberg berättade, att han, som nyss förut, i
sällskap med Bergström, kommit till stället och hör!
L. ropa om bjelp, då sprungit utför gränden, hvar-
est han sett en sjöman, hvilken han trodde vara
Trolin, begifva sig på flykten i samma ögonblick
L. fallit framstupa. M. hade då ropat: Bergström,
kom, kom, Lundberg är mördad, och då denne
anländt, hade de rest upp L., som då redan val
död. De hade då gått efter fältskär och polisbe-
tjening, men dessa, förgäfves eftersökta, hade redan
infunnit sig då de kommo tillbaka. IL. befanns
hafva erhållit ett 4 tum djupt knifstygn nedåt si-
dan af strupen straxt ofvanföre nyckelbenet, hvara
han genast ljutit döden.
Wendtlo 21 och Trolin 26 år gamla äro båda
födda på Höganäs. Den mördade var 235 är.
Enligt hvad under förhöret förekom är att för-
moda, det Trolin är den som begått mordet, sär.
deles som han hade ett alldeles friskt sår i högra
handen, hvarför han ej kunde göra redo. Så vä
han som Wendtlo äro häktade.
Vid i dag fortsatt ransakning uti målet erkände
Trolin med mycken köld och liknöjdhet, att har
med sin knif tilldelat Lundberg det sår i halsen,
hvaraf han aflidit. Wendtlo uppgaf, att Trolin vic
sin ankomst till briggen Jenny för Wendilo omta-
lat, att han slagit Lundberg med en sten samt
stuckit honom med sin knif.
— Konduktör Eisen anmätde i går, att timmer-
mannen Carlsson afhuggit den lina, hvarmed en vid
Roagvaldsbro liggande ny badsump var fastgjord, så
att denne af vågorna blifvit drifven till Maricberg,
hvarifrån den i går e. m. skulle bogseras upp til
sin rätta plats.
— En skeppare vid namn Ö., med förnamnet
Erik, håde i dag låtit till polisen uppkalla tullvakt-
mästaren L., med påstående att han oqvädat ho-
nom. L. upplyste i anledning häraf, att då Ö.
fordrat det L. borde hje!pa honom att få reda på
en person, till hvilken Ö. sålt smör, utan att der-
för eihålla betalning, hade L. väl kallat honom
pJerkpsppa, men icke på annat sätt förgått sig
emot honom, hvaremot Ö. käallat L. för snok,
brödätare, hamnbuse m. m. Ö., som var mycket
förgrymmad på L. för benämningen Jerkpappa,
svarade: ;Jeg är ingen Jerkpappa; för det är lögn.
Jag är väl pappa för mina barn; men hvarken för
dig eller någon ann. Men då vittnena intygade,
att Ö. äfven oqvädat L., samt att benämningen
Jerkpappa var ett allmänt öknamn på Ö., blef
Ö. pliktfälld för oqvädinsord, hvaremot anmärkning
emot vaktmästaren L. skulle göras hos tullstyrelsen.