Article Image
TLANDADE ÄMNEN: ROMANSKRIFVAREN KAPTEN MARRYAT. Denne utmärkte skriftställare, hvars dödsfall icke längesedan omnämndes i tidningarna, var 56 år gammal. Han var son af en bankir i London. Han hade från barndomen mycken smak för sjölifvet och inträdde afyven tidigt deri. Såsom midshipman deltog han i en expedition till Spanien och en affår ombord på fregatten Imperieuse, år 1809. Sedermera deltog han i expeditionen till Walcheren och visade prof på mycken duglighet och tapperhet. I Burmesiska kriget kommenderade han fregatten Ariadne och var för nägon tid den äldste officern på den stationen. Kapten Marryat började redan Under det han var i tjenst sin bana såsom författare, hvaråt han på de sista 42 eller 43 åren helt och hållet egnade sig. Han var en tid hufvudredaktör af en af de engelska månadsskrifterna, the Metropolitan Magazine. Uwvi konsten att berätta stod han kanske främst bland samtida skriftställare, hvilket, likasom hans lefvande, trefliga och oförargliga humor är kändt äfven för svenska läsare, genom hans här öfversatta arbeten. Några bland dessa, såsom Peter Simple, Jacob Faithful (Jacob Ärlig), Midsbipman Easy, äro sjöroveller, hvilkas popularitet knappt upphunnits af någon annan författare i samma genre, icke eps af amerikanaren Cooper. På de sista åren utgaf Marryat äfven flere böcker för ungdomen, å la Robinson, hvilka läsas med stor begärlighet. Han dog till följe af några blodkärls sönderbristande. — Uti Newcastle i England bar ett skepp på 4600 tons eller 800 lästers drägtighet gått af stapeln. Det är ämnadt till fart på Ostindien. Detta är det största handelsskepp, som blifvit bygdt i Europa, 208 fot långt och 43 fot bredt. Det är konstrueradt så att det med lätthet kan utredas till krigsskepp såsom en fregatt af första klassen. Det är bygdt på hrr J. och W. Smiths varf. — KONSTEN ATT FÅ GODT ÖL. Det hände sig en gång, att en neger som arbetade i ett af Londons stora bryggerier, föll ned i ett af de ofantliga afsvalningskaren och drunknade. Emedlertid inträffade det, att aftappningen var en af de bästa som någonsin gjorts.j Någralj månader) derefter kom en kund och klagade öfver att ölet sedermera hade försämrats. Föreståndaren svarade honom då ja! kära herre, det kan jag icke bjelpa; vi ha inte råd att dränka en neger i hvar brygd heller!

25 september 1848, sida 4

Thumbnail