samma talare upptradt, som itörut emot sjellva saken, neml. hrr v. Hartmansdorff, Printzensköld, Lefren, och så vidare, och hos presteståndet många talare. Presteståndet afslog på den grund som nyss nämndes att under åberopande af privilegierna, den af utskottet gjorda inbjudning att antaga borgareoch bondeståndens beslut. Hos adeln räckte den första debatten till kl. half tre. Några yrkade afslag, andra återremiss, äfvensom det yrkades att landtmarskalken borde vägra proposition. Landtmarskalken förklarade dock, att han ansåg deita ej kunna ske, emedan proposition blott får vägras, då den strider mot grundlagens bokstafliga lydelse, hvilket ej här vore fallet. Härefter företogs votering om kontraproposition skulle blifva återremiss eller ogillande af utskottets voteringspropositioner. Denna votering utföll med 354 röster för återremiss och 63 för ogillande. Voteringen i hufvudsaken blef uppskjuten till i e. m. kl. 6. — Borgareståndet har uti förmiddagens plenum i dag förehaft Statsutskottets memorial JM 319, i anledning af Riksståndens skiljaktiga beslut i uti. n:ris 242 och 312 förekommande frågor samt med förslag till voteringsproposition. Redan vid 41:sta voteringspropositionen uppstod någon diskussion. Hr Lagergren begärde först återremiss, men återtog denna begäran, sedan hrr Kock och Wern talat för bifall. Vid 2:dra voteringspropositionen: öfver Statsutskottets hemställan att de på skattläggning grundade ordinarie räntor inom alla delar af riket, utom Stora Kopparbergs län, måtte till ett för hvarje i jordeboken särskildt upptagen egendom sammanfördt belopp bestämmas och utsättas i riksdaler silfver samt för framtiden beräknas och utgöras likmätigt myntbestämningslagen af den 4 Mars 1830; börande vid sagde belopps bestämmande iakttagas, att den af markegångssättning hittills beroende andel af ifrågavarande räntor beräknas efter medium af det för kronans räntor gällande markegångspris för de 20 åren 4824—41843, likväl med jemkniog till fullt skillingtal på det sätt, att till och med sex runstycken uteslutas, men högre runstyckstal beräknas till full skilling; börande dock den sålunda uppkommande nya räntan endast utsättas i riksdaler och skilling samt öfverskjutande mindre tal försvinna; yrkade hr Lagergren åter-. remiss. Saken rörde en lagstiftnings-, eller, om : man så heldre ville, ekonomisk fråga, och förslaget innefattade en rubbning uti 4789 års kongl. resolution på Bondeståndets besvär och sålunda utisam-: ma stånds privilegium. Återremissen skulle leda till I mindre tidsutdrägt och frågan derigenom snarare 1 bringas till slut, än om Borgareståndet godkände j voteringspropositionen. Hr Schartau fästade upp-: märksamheten derpå, att från 75 R. O. voro undantagne sådara frågor som hörde under 69 R. F. Talaren tviflade icke, det återremissen vore q bäst, om man ville göra slut på frågan. Till hvil1 ket utskott Stånden, bland hvilka några voro ganska noga att remittera frågor till alla de utskott,y till hvilka frågorna enligt sin beskaffenhet hörde, remitterat frågan, visade, att alla Stånden betraktat s rågan såsom ensamt tillhörande Statsutskottet. 1 Frågan borde sålunda derefter behandlas, eller i f likhet med öfrige, som tillhörde budgeten. Hr hk Wedberg instämde. Hr Lagergren nekade, att denna fråga kunde utöfva inflytande på den statsreglering,c som nuvarande Ständer hade att uppgöra. Borrp gareståndet plägade väl äfven då frågan tillhörde d lera Utskott remittera blott till ett, men de öfrige Stånden hade ibland så förfarit, men understundom remitterat till flere Utskott. Beviljades återremiss, så hoppades talaren att ett bemedlingsförslag, som kunde antagas af medstånden och af Konungen r sanktioneras, möjligen skulle uppgöras. Man kunde. icke vänta Konungens sanktion till vissa punkter i. kommitterades förslag, hvilka förut i Konungens proposition voro förkastade. Herr Kock talade för bifall samt yttrade, det förändringen så snart kunde genomföras, att den komme att utöfva inflytande på närvarande statsregleringen. Herr Wern instämde med herr Kock, men fann icke något stad-, gande i grundlagen. som talade om den inskränk-j Ding i tiden för frågor, hvilka borde räknas tilll, statsregleringen som herr Lagergren omnämnt. Stån-s det borde för öfrigt i sina beslut blott se på hvad, som vore mest rationelt. Herr Rhodin talade äfven, Å I f för bifall. -Voteringspropositionen antogs med 32 ja mot 41 nej. 40:e voteringspropositionen öfver utskottets, af Borgareoch Bondeständen godkända, tillstyrkande, att de till tjenstemäns aflönande anslagna indelta rentor och kronotionde skola, intilldess, vid blifvande nya löneregleringar, indragning deraf kan komma att verkställas, enligt gällande indelningsverk fortfarande tillhöra de kårer och löntagare,!g till hvilka de äro anslagna, äfvensom de tjenste-; män, som, enligt fullmakter eller konstitutorialer, g för närvarande äro i åtnjutande af så beskaffadey löner, utan att serskildt förbehåll om förändring är t i fullmakten eller konstitutorialet gjordt, ega att, om de det åstunda och icke heldre vilja uppbära dem på sätt här efteråt stadgas, under sin äterstående tjenstetid bibehålla enahanda dispositionsrätt deröfver, som nu är dem tillerkänd; men att, i den mån dylik dispositionsrätt upphör, alla ofvanomförmälda indelta rentor och tionde-anslag skola af de skattskyldige utgöras efter enahanda grunder, som för de kronan behållna äro gällande, samt uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden, med rättighet för vederbörande kårer och jenstemän att ifrån renterierna utbekomraa hvad ålunda för deras räkning skall uppbäras, jemte ersättning för forsel-lönen å den uti indelningarne nu nbegripna spannmål: ankommande dock på Kongl. Maj:t att låta ifrågavarande löne-anslag och ersättning under det år, för Hvilket desamma beräknas, på lika sätt som kontanta löner, qvartalsvis utbetalas. Hr Lagergren yrkade återremiss och. ansåg voLeringspropositionen ej kunna antagas. Här vore nemligen fråga så väl om rubbning utiindelningsverket, som i 4 uti Presteständets privilegier. 18 det förra afseerd.t fordrades 3 stånds sammanstämI mande beslut och konungens sanktion. Hr Schari j I 6 A AA MA UV mm CA -— P-— -— VR AR AR CD lau ville icke så tolka 80 S R F., som den föregående talaren gjort. Ständernes beslut uttrycktes lika väl genom deras förstärkta statsutskotts, som genom 3:ne stånds. För öfrigt borde Borgarestån-! det icke upphäfva sig till Presteståndets målsman. : Detta stånd hade icke, hvad enskilde ledamöter ! derstädes än kunnat yttra, tillkännagifvit, att dell här ansågo ett sitt privilegium i fråga. Ej eller! hade saken så betraktats af kammaroch krigskollegierne, hvilka förut utlåtit sig i denna fråga.le Hr Lagergren ville icke gilla hr Schartaus tolk-4 ning af förenämnde grundlags S, ansåg tolkningen tr icke rättfärdigad hvarken af bruket eller ordalydel-c sen samt dessutom vådlig. Med 29 ja mot 8 nej