samma talare upptradt, som itörut emot sjellva
saken, neml. hrr v. Hartmansdorff, Printzen-
sköld, Lefren, och så vidare, och hos preste-
ståndet många talare. Presteståndet afslog på
den grund som nyss nämndes att under åbe-
ropande af privilegierna, den af utskottet gjor-
da inbjudning att antaga borgare- och bonde-
ståndens beslut.
Hos adeln räckte den första debatten till kl.
half tre. Några yrkade afslag, andra återre-
miss, äfvensom det yrkades att landtmarskal-
ken borde vägra proposition. Landtmarskalken
förklarade dock, att han ansåg deita ej kunna
ske, emedan proposition blott får vägras, då
den strider mot grundlagens bokstafliga lydelse,
hvilket ej här vore fallet. Härefter företogs
votering om kontraproposition skulle blifva å-
terremiss eller ogillande af utskottets voterings-
propositioner. Denna votering utföll med 354
röster för återremiss och 63 för ogillande. Vo-
teringen i hufvudsaken blef uppskjuten till i e.
m. kl. 6.
— Borgareståndet har uti förmiddagens plenum
i dag förehaft Statsutskottets memorial JM 319, i
anledning af Riksståndens skiljaktiga beslut i uti.
n:ris 242 och 312 förekommande frågor samt med
förslag till voteringsproposition. Redan vid 41:sta
voteringspropositionen uppstod någon diskussion.
Hr Lagergren begärde först återremiss, men åter-
tog denna begäran, sedan hrr Kock och Wern ta-
lat för bifall. Vid 2:dra voteringspropositionen: öf-
ver Statsutskottets hemställan att de på skattlägg-
ning grundade ordinarie räntor inom alla delar af
riket, utom Stora Kopparbergs län, måtte till ett
för hvarje i jordeboken särskildt upptagen egen-
dom sammanfördt belopp bestämmas och utsättas i
riksdaler silfver samt för framtiden beräknas och
utgöras likmätigt myntbestämningslagen af den 4
Mars 1830; börande vid sagde belopps bestämmande
iakttagas, att den af markegångssättning hittills be-
roende andel af ifrågavarande räntor beräknas efter
medium af det för kronans räntor gällande marke-
gångspris för de 20 åren 4824—41843, likväl med
jemkniog till fullt skillingtal på det sätt, att till
och med sex runstycken uteslutas, men högre run-
styckstal beräknas till full skilling; börande dock
den sålunda uppkommande nya räntan endast ut-
sättas i riksdaler och skilling samt öfverskjutande
mindre tal försvinna; yrkade hr Lagergren åter-.
remiss. Saken rörde en lagstiftnings-, eller, om :
man så heldre ville, ekonomisk fråga, och förslaget
innefattade en rubbning uti 4789 års kongl. resolu-
tion på Bondeståndets besvär och sålunda utisam-:
ma stånds privilegium. Återremissen skulle leda till I
mindre tidsutdrägt och frågan derigenom snarare 1
bringas till slut, än om Borgareståndet godkände j
voteringspropositionen. Hr Schartau fästade upp-:
märksamheten derpå, att från 75 R. O. voro un-
dantagne sådara frågor som hörde under 69 R.
F. Talaren tviflade icke, det återremissen vore q
bäst, om man ville göra slut på frågan. Till hvil- 1
ket utskott Stånden, bland hvilka några voro gan-
ska noga att remittera frågor till alla de utskott,y
till hvilka frågorna enligt sin beskaffenhet hörde, re-
mitterat frågan, visade, att alla Stånden betraktat s
rågan såsom ensamt tillhörande Statsutskottet. 1
Frågan borde sålunda derefter behandlas, eller i f
likhet med öfrige, som tillhörde budgeten. Hr hk
Wedberg instämde. Hr Lagergren nekade, att denna
fråga kunde utöfva inflytande på den statsreglering,c
som nuvarande Ständer hade att uppgöra. Bor- rp
gareståndet plägade väl äfven då frågan tillhörde d
lera Utskott remittera blott till ett, men de öfrige
Stånden hade ibland så förfarit, men understundom
remitterat till flere Utskott. Beviljades återremiss,
så hoppades talaren att ett bemedlingsförslag, som
kunde antagas af medstånden och af Konungen r
sanktioneras, möjligen skulle uppgöras. Man kunde.
icke vänta Konungens sanktion till vissa punkter i.
kommitterades förslag, hvilka förut i Konungens
proposition voro förkastade. Herr Kock talade för
bifall samt yttrade, det förändringen så snart kunde
genomföras, att den komme att utöfva inflytande
på närvarande statsregleringen. Herr Wern in-
stämde med herr Kock, men fann icke något stad-,
gande i grundlagen. som talade om den inskränk-j
Ding i tiden för frågor, hvilka borde räknas tilll,
statsregleringen som herr Lagergren omnämnt. Stån-s
det borde för öfrigt i sina beslut blott se på hvad,
som vore mest rationelt. Herr Rhodin talade äfven,
Å
I
f
för bifall. -Voteringspropositionen antogs med 32
ja mot 41 nej.
40:e voteringspropositionen öfver utskottets, af
Borgare- och Bondeständen godkända, tillstyrkande,
att de till tjenstemäns aflönande anslagna indelta
rentor och kronotionde skola, intilldess, vid blif-
vande nya löneregleringar, indragning deraf kan
komma att verkställas, enligt gällande indelnings-
verk fortfarande tillhöra de kårer och löntagare,!g
till hvilka de äro anslagna, äfvensom de tjenste-;
män, som, enligt fullmakter eller konstitutorialer, g
för närvarande äro i åtnjutande af så beskaffadey
löner, utan att serskildt förbehåll om förändring är t
i fullmakten eller konstitutorialet gjordt, ega att,
om de det åstunda och icke heldre vilja uppbära
dem på sätt här efteråt stadgas, under sin äterstå-
ende tjenstetid bibehålla enahanda dispositionsrätt
deröfver, som nu är dem tillerkänd; men att, i
den mån dylik dispositionsrätt upphör, alla ofvan-
omförmälda indelta rentor och tionde-anslag skola
af de skattskyldige utgöras efter enahanda grunder,
som för de kronan behållna äro gällande, samt upp-
bäras och redovisas i sammanhang med kronoupp-
börden, med rättighet för vederbörande kårer och
jenstemän att ifrån renterierna utbekomraa hvad
ålunda för deras räkning skall uppbäras, jemte er-
sättning för forsel-lönen å den uti indelningarne nu
nbegripna spannmål: ankommande dock på Kongl.
Maj:t att låta ifrågavarande löne-anslag och ersätt-
ning under det år, för Hvilket desamma beräknas,
på lika sätt som kontanta löner, qvartalsvis utbetalas.
Hr Lagergren yrkade återremiss och. ansåg vo-
Leringspropositionen ej kunna antagas. Här vore
nemligen fråga så väl om rubbning utiindelnings-
verket, som i 4 uti Presteständets privilegier. 18
det förra afseerd.t fordrades 3 stånds sammanstäm- I
mande beslut och konungens sanktion. Hr Schar- i
j
I
6
A AA MA UV mm CA -— - P- -— -— VR AR AR CD -
lau ville icke så tolka 80 S R F., som den före-
gående talaren gjort. Ständernes beslut uttrycktes
lika väl genom deras förstärkta statsutskotts, som
genom 3:ne stånds. För öfrigt borde Borgarestån-!
det icke upphäfva sig till Presteståndets målsman. :
Detta stånd hade icke, hvad enskilde ledamöter !
derstädes än kunnat yttra, tillkännagifvit, att dell
här ansågo ett sitt privilegium i fråga. Ej eller!
hade saken så betraktats af kammar- och krigs-
kollegierne, hvilka förut utlåtit sig i denna fråga.le
Hr Lagergren ville icke gilla hr Schartaus tolk-4
ning af förenämnde grundlags S, ansåg tolkningen tr
icke rättfärdigad hvarken af bruket eller ordalydel-c
sen samt dessutom vådlig. Med 29 ja mot 8 nej