RIESDAGEN. I lördagens plenum godkände Borgareståndet, såsom vi förut berättat, lagutskottets betänkande JM 67, med förslag till förnyad stadga för utrikes vexlar med endast några få mindre förändringar, hvilka beslötos uti härefter uppräknade SS. 418 S. Andra mom. ansågs böra lyda sålunda: sker det, hafve sednare innehafvare emot den, hvilken sådan rättighet icke medgifvit, eller emot näst föregående öfverlåtare, eller emot utgifvaren ej vexelrätt. — 49 . bo. s. v. ansågs böra utskrifvas till och så vidare. — 21 antogs med den förändring, att lydelsen efter ordet obestånd blifver: ionan godkännandet skedde eller innan vexeln förfaller. — 36 antogs med den förändring, att lydelsen, i stället för de tvenne sista raderna, blifver denna: å stadens beurs, eller, om sådan der ej finnes, å Stockholms beursj sednast noterade curs för vexlar på 90 dagars betalningstid, med tillägg af ränta efter fem för hundradet årligen å det mynt, som i vexlar utsatt finnes.o — 40 antogs, med det ti!lägg näst efter ordet skada: och skall, vid betalsingen, den curs beräknas, som å förfallodagen gällde, om curssn derefter fallit. Har den deremot stigit, då räknas den curs, som gällde, den tid, betalning sker: (hvarefter intages sista mom., som begynner med ordet: Erbjuderp, — 45 S. Ordet jemväln å fjerde raden ansågs böra utgå. — 51 I ansågs böra begynnas sålunda: Vexelinnehafvare, som återgångstalan väcker, ege, i det fall, som i 32 sägs, rätt att etc.; äfvensom början af andra mom. borde undfå denna redaktion: DÄr betalningstiden redan inne, eller är vexel återkommen för uteblifven accept eller bristande betalning, då skall etc. —f58 . Denna lydelse antogs: Protest skall, i närvaro af minst ett vittne, verkställas genom notarius publicus, eller den i hans ställe satt är. landet må protest ock kunsa ske genom kronofogden., — Besiuten så väl om dessa förändringar, som om godkännande af betänkandet i öfrigt skedde enhälligt. Samtlige förändrivgarne föreslogos af hr Schartau, och öntogos för det mesta utan gensägelse. Uii protokollsutdraget, hvarigenom medstånden underrättades om borgareståndets beslut i frågan, skulle tillkännpagifvas, att detta blifvit fattadt enhälligt. Borgareståndet företog bärefter lagutskottets betänkande JM 72, med afslag på väckta motioner, ang. rättighet för underdomaren, att för klara ogift qvinna myndig, hvilket återremitterades. För återremiss talade br Agrell: det skulle blifva kostsammare för sökanden att gå flera instantier igenom, än om dess ansökan direkte ingåfves till konungen, hvilkens resolution dess utom borde lemnas utan lösen. Hrr Billström och Thorn invände: den ansökan, som icke bifölles uti första instansen, vore sannolikt så dan, att den icke kunde bifallas. Hrr Agrell och Legergren yrkade bifall. Hr Legergren fann oformlig. och stridande mot bruket, om någon annav än konungen skulle ega att suspendera en lag. Hr Thorn ensåg ifrågavarande suspension icke innefatta något vådligt ingrepp uti det kongl. prerogativet, utan roed allt skäl kunna tillerkännas underrätt, helst denna egde ratt förklara person omyndig. Vid voterisg utföllo 20 röster för återremiss, 14 för bifall.