dervid blifvit gall hos honom. Hr Nethorst hade
vid tyska landtbruksmöten hört talas om hjo:dar
af 4—200 kreatur, som ald-ig sett den fria him-
meln, och mådde lika bra än å. Sjelf ansåg han
att kona borue några timmar om dagen å röra sig,
ätminstone på en instängd gård. Hr J.G. Swartz
ansåg äfven innefodringen förmånlig och bade fun-
nit den billig. Ea ytterligare fördel är, att kalf-
ningen k n ställas så, att den fortgår hela året om.
Frih. Strömfett hade släppt ut sina stallfodrade kor
ett par gånger i veckan, men efter några språng,
inom en qvart, hade de velat in igen; således måt:e
de finna sig bra. Hr Adelborg hade funnit det
vara en fördelaktig somm :rfodring att instänga
kreaturen på ett fällt som man vill gödsla och dit-
föra foder åt dem. Hr Odelberg ansåg egenska-
pen att vara en god kalf mindfe bero af modrens
stallfordring, än af kalfvens skötsel. Han hade
skött två egendomar på en gång: å den ena ny:t-
j:des stallfod-ing, å den andra släpptes korna på
goda beten. På den seönare gården uppföddes ota
kalfvar. födda på den förra; men också uppföddes
kalvar stundom på den egendom. med stallfod:ing,
der de voro födda; dessa sedrare hade blifvit för-
träfliga; de andra deremot visserligen goda k:eatur,
men däliga mödrar. -
Allmänna sammankomsten.
Till prisdomare vid den blifvande täflingsexposi-
tionen utsågs hr Odelberg, frih. Reuterskiöld Arr-
hoenius, öfverste Nauckhoff- stallmästaren B-ijer.
ö:te frågan: Skulle. icke med våra stamhollän-
derier böra förenas undervisningsanstalter för bo-
skapsskötsel och mjölkhushållning, men huru skola
dessa organiseras? ,
Hr Wolffell ansåg undervisningsanstaiter böra
finnas vid landtbruksinstituterna, men hufvudsaken
vore att bilda sitt eget tjenstfolk. Ladugärdsskö-
terskan borde ej anses för den lägsta tjenaren och
hafva läg-ta lönen, utan snarare den högsta. Förr
hade ladu-årdspigorna på hans egendom haft 20
rdrs lön; ökade då upp sig till kökspigor, buspi-
gor o. s: v. Nu gilver hr W. dem dessutom 42
sk. för hvar kalf som lefver 44 dagar, 4 sk. för
hvart lisp. smör och 2 sk. lisp. ost, söm ladugår-
den lemnar; detta har gjort 20 rdr om äret, och
pigorna hafva blifvit så måna om ladugården, att
de t. ex. ligga i den om nätterna när en ko skall
halfva. Hr Nathorst yttrade att undervisning ej
kunde anskaffas vid stamholländerierna annat än
gerom öfverenskommelse med dessas egare, af hvil-
ka få torde ingå på saken uan ersättning. Landt-
bruksinstituterna borde antingen lära mjölthushåll-
ning, eiler ock äro de förfelade och böra undergå
rättelsern Frih von Kremer: I anledning af den
opinion, sednaste landtb:uksmöte uttalade om be-
höfvet af anstalter för undervisning i mjölkbushåll-
ning, söktes anslag dertill vid innevarande riksdag,
men det erhöl!s ej. Innevarande möte kunde ut-
trycka -den önskan, ett stamhålländerierna måtte
taga emot dejor från enskilda personer, mot er-
sättning för kosinaden. Bristeu på dugligt folk är
största hindret för ladugärdens förbättring. I
Skåne är det bättre, ty der införskrifves ut-
ländskt folk. Tal. hade gjort samma försök som
hr Wolffelt; och han ger 70 rTdr åt första dejan,
24 sk. pr lisp. smör, 42 sk. för ost, 42 sk. för hvar
god kalf om 8 lisp., 24 sk. pr 80 k:r mjölk o. 8
v. Deta aflöningssätt har uppmuntrat folket till
större sorgfällighet. Hr Arrhenius ansåg ingen
svårighet böra möta vid stamholländerierna att
mottaga dejor för att genomgå ett års kurs i krea-
turens skötsel och ett års i handterandet af pro-
dukterna. - Frih. Sfrömfelt-trodde bäst vara, att
busbonden sjelf skaffar sig hunskap i ladugårds-
skötsel. De som hade fått undervisning vid hol-
länderierna skulle återkomma fåfänga, som Järlin-
gar vid rättarskolorna. Vigtigast vore sjelfva mjölk-
ningen, den icke 40 qvinnor i hela Sverige känna.
Man borde få skicka sina dejor på: ett par dagar
till. bolländerierna för att lära sig att mjölja. Lag-
man Trozelli upplyste, att hos honom göres mjölk-
ningen åf karlar och två gånger, så att när den
sista kon är mjölkad, återgår man till den första.
Hr Arrhenius nämnde, att äfven vid Ulltuna mjöl-
kas två gånger. Kapten Sterky hade karlar som
sköta ladugården; de göra det bättre än qvinnor,
och för ätt uppmuätra deras kärlek till kreaturen,
ger han dem 492 sk. för hvaf kalf, som blir vid lif.
Äfven hos honom sker eftermjölkning. En leda-
mot, hvars vamn ref. icke uppfattat, upplyste att i
Holstein mjölkas bara af karlar. Mjölkningen skall
icke ske hastigt, utan långsamt; då är det en väl-
lust för kon att bli mjölkad och hon sparkar icke
omkull stäfvan Hr Nathorst: I Schweiz göres
mj lkningen af karlar, men de äro härdhändta. I
England Törrättas den af qvinnor, och farmerns hu-
stru efterser ett par gånger i veckan buru det är
gjordt. Hr von Schantz sade,.-.att man bara be-
höfver se huru lammungar och kalfvar mjölka; det
sker utan fjesk och med stötar. Sista droppen är
bäst, ty den innehåller mesta grädden.
På ordförandens hemställsn, uttryckte mötet den
opinion, att stamholländerierna borde mot ersätt-
ning lemna undervisning I ladugårdsskötsel.
6:e frågan: Månne icke sådan nytta vunnits af
herdeskolan på Näs, att önskeligt vore, det dylika
skolor ännu funnos att tillgå?n
Ordförar den, hr-Jobn Swartz, upplyste att: han
under 8 års tid verit mer belåten med 3 herdar
från Näs, än med tvenne från Tyskland inför:
skrifie.
7 frågan: För att kunna grunda ctt säkrare om-
döme om den större afkastviög i proportion till den
gifna födan, som större kor af främmande racer
möjligen lemna i jemnförelse med kor af mindre
och inhemska slag, skulle det ej vara gagneligt om
någon prisbelöning utsattes, att, vid härefter följan-
de allmänna landtbruksmöten, tilldelas dem, som
aflemna de bästa och afkastning af deras koladu-
gårdar, hvarvid mått, mål och vigt med den stör-
sta noggrannhet angåfves, och i sådan händelse
borde ej formulär--uppgöras för de upplysningar,
som af hvarje pristäflare böra aflemnas?
Efter en kort diskussion beslöts att uttrycka den
önskan, att landtbruksakademien ville så fort som
möjligt offentliggöra de för stamhollärderierna upp-
gjorda schemata till ofvanberörde uppgifter, och att
hvarje nitisk landtbrukare måtte följa dem.
8:de frågan: Hvad inverkan bör cirkulations-
bruket utöfva på ullkulturen och fårskötsel?
Hr John Swartz svarade; att cirkulationsbruket
eör förskötseln fördelaktig; fåren få föda, der korna
ej kunna få det.. Vid Hofgården, der 4500 får
finnas, skulle detta ej gå ån utan cirkulationsbruk :
dertill bidraga visserligen hagar, men de äro ej
större, än att blott 40 stora kreatur skulle kunna
beta dem, Nu har man vinsten af fårgödseln på
de stora fälten, och fårens helsa bevaras af.att de
gå ute. Kor lemna ej mer, för :födan,, än: kor,
Fåren hafva den fördelen. att de nöja sig med hvad
föda som helst, samt när man saknar ett foder, kan
man giffa dem annat. Stundom hede hr S. bara
gifvit 618 hö om året åt hvart får. Hr Nathorst
tillskref Tyskländs stora framsteg i uikultur-anta-
gandet af cirkulationsbruket, hvarpå äfven Eng-
lande fårclnta.l busa 0 ma khanl mättar ott radt