dervid blifvit gall hos honom. Hr Nethorst hade vid tyska landtbruksmöten hört talas om hjo:dar af 4—200 kreatur, som ald-ig sett den fria himmeln, och mådde lika bra än å. Sjelf ansåg han att kona borue några timmar om dagen å röra sig, ätminstone på en instängd gård. Hr J.G. Swartz ansåg äfven innefodringen förmånlig och bade funnit den billig. Ea ytterligare fördel är, att kalfningen k n ställas så, att den fortgår hela året om. Frih. Strömfett hade släppt ut sina stallfodrade kor ett par gånger i veckan, men efter några språng, inom en qvart, hade de velat in igen; således måt:e de finna sig bra. Hr Adelborg hade funnit det vara en fördelaktig somm :rfodring att instänga kreaturen på ett fällt som man vill gödsla och ditföra foder åt dem. Hr Odelberg ansåg egenskapen att vara en god kalf mindfe bero af modrens stallfordring, än af kalfvens skötsel. Han hade skött två egendomar på en gång: å den ena ny:tj:des stallfod-ing, å den andra släpptes korna på goda beten. På den seönare gården uppföddes ota kalfvar. födda på den förra; men också uppföddes kalvar stundom på den egendom. med stallfod:ing, der de voro födda; dessa sedrare hade blifvit förträfliga; de andra deremot visserligen goda k:eatur, men däliga mödrar. Allmänna sammankomsten. Till prisdomare vid den blifvande täflingsexpositionen utsågs hr Odelberg, frih. Reuterskiöld Arrhoenius, öfverste Nauckhoffstallmästaren B-ijer. ö:te frågan: Skulle. icke med våra stamholländerier böra förenas undervisningsanstalter för boskapsskötsel och mjölkhushållning, men huru skola dessa organiseras? , Hr Wolffell ansåg undervisningsanstaiter böra finnas vid landtbruksinstituterna, men hufvudsaken vore att bilda sitt eget tjenstfolk. Ladugärdssköterskan borde ej anses för den lägsta tjenaren och hafva läg-ta lönen, utan snarare den högsta. Förr hade ladu-årdspigorna på hans egendom haft 20 rdrs lön; ökade då upp sig till kökspigor, buspigor o. s: v. Nu gilver hr W. dem dessutom 42 sk. för hvar kalf som lefver 44 dagar, 4 sk. för hvart lisp. smör och 2 sk. lisp. ost, söm ladugården lemnar; detta har gjort 20 rdr om äret, och pigorna hafva blifvit så måna om ladugården, att de t. ex. ligga i den om nätterna när en ko skall halfva. Hr Nathorst yttrade att undervisning ej kunde anskaffas vid stamholländerierna annat än gerom öfverenskommelse med dessas egare, af hvilka få torde ingå på saken uan ersättning. Landtbruksinstituterna borde antingen lära mjölthushållning, eiler ock äro de förfelade och böra undergå rättelsern Frih von Kremer: I anledning af den opinion, sednaste landtb:uksmöte uttalade om behöfvet af anstalter för undervisning i mjölkbushållning, söktes anslag dertill vid innevarande riksdag, men det erhöl!s ej. Innevarande möte kunde uttrycka -den önskan, ett stamhålländerierna måtte taga emot dejor från enskilda personer, mot ersättning för kosinaden. Bristeu på dugligt folk är största hindret för ladugärdens förbättring. I Skåne är det bättre, ty der införskrifves utländskt folk. Tal. hade gjort samma försök som hr Wolffelt; och han ger 70 rTdr åt första dejan, 24 sk. pr lisp. smör, 42 sk. för ost, 42 sk. för hvar god kalf om 8 lisp., 24 sk. pr 80 k:r mjölk o. 8 v. Deta aflöningssätt har uppmuntrat folket till större sorgfällighet. Hr Arrhenius ansåg ingen svårighet böra möta vid stamholländerierna att mottaga dejor för att genomgå ett års kurs i kreaturens skötsel och ett års i handterandet af produkterna. Frih. Sfrömfelt-trodde bäst vara, att busbonden sjelf skaffar sig hunskap i ladugårdsskötsel. De som hade fått undervisning vid holländerierna skulle återkomma fåfänga, som Järlingar vid rättarskolorna. Vigtigast vore sjelfva mjölkningen, den icke 40 qvinnor i hela Sverige känna. Man borde få skicka sina dejor på: ett par dagar till. bolländerierna för att lära sig att mjölja. Lagman Trozelli upplyste, att hos honom göres mjölkningen åf karlar och två gånger, så att när den sista kon är mjölkad, återgår man till den första. Hr Arrhenius nämnde, att äfven vid Ulltuna mjölkas två gånger. Kapten Sterky hade karlar som sköta ladugården; de göra det bättre än qvinnor, och för ätt uppmuätra deras kärlek till kreaturen, ger han dem 492 sk. för hvaf kalf, som blir vid lif. Äfven hos honom sker eftermjölkning. En ledamot, hvars vamn ref. icke uppfattat, upplyste att i Holstein mjölkas bara af karlar. Mjölkningen skall icke ske hastigt, utan långsamt; då är det en vällust för kon att bli mjölkad och hon sparkar icke omkull stäfvan Hr Nathorst: I Schweiz göres mj lkningen af karlar, men de äro härdhändta. I England Törrättas den af qvinnor, och farmerns hustru efterser ett par gånger i veckan buru det är gjordt. Hr von Schantz sade,.-.att man bara behöfver se huru lammungar och kalfvar mjölka; det sker utan fjesk och med stötar. Sista droppen är bäst, ty den innehåller mesta grädden. På ordförandens hemställsn, uttryckte mötet den opinion, att stamholländerierna borde mot ersättning lemna undervisning I ladugårdsskötsel. 6:e frågan: Månne icke sådan nytta vunnits af herdeskolan på Näs, att önskeligt vore, det dylika skolor ännu funnos att tillgå?n Ordförar den, hr-Jobn Swartz, upplyste att: han under 8 års tid verit mer belåten med 3 herdar från Näs, än med tvenne från Tyskland inför: skrifie. 7 frågan: För att kunna grunda ctt säkrare omdöme om den större afkastviög i proportion till den gifna födan, som större kor af främmande racer möjligen lemna i jemnförelse med kor af mindre och inhemska slag, skulle det ej vara gagneligt om någon prisbelöning utsattes, att, vid härefter följande allmänna landtbruksmöten, tilldelas dem, som aflemna de bästa och afkastning af deras koladugårdar, hvarvid mått, mål och vigt med den största noggrannhet angåfves, och i sådan händelse borde ej formulär--uppgöras för de upplysningar, som af hvarje pristäflare böra aflemnas? Efter en kort diskussion beslöts att uttrycka den önskan, att landtbruksakademien ville så fort som möjligt offentliggöra de för stamhollärderierna uppgjorda schemata till ofvanberörde uppgifter, och att hvarje nitisk landtbrukare måtte följa dem. 8:de frågan: Hvad inverkan bör cirkulationsbruket utöfva på ullkulturen och fårskötsel? Hr John Swartz svarade; att cirkulationsbruket eör förskötseln fördelaktig; fåren få föda, der korna ej kunna få det.. Vid Hofgården, der 4500 får finnas, skulle detta ej gå ån utan cirkulationsbruk : dertill bidraga visserligen hagar, men de äro ej större, än att blott 40 stora kreatur skulle kunna beta dem, Nu har man vinsten af fårgödseln på de stora fälten, och fårens helsa bevaras af.att de gå ute. Kor lemna ej mer, för :födan,, än: kor, Fåren hafva den fördelen. att de nöja sig med hvad föda som helst, samt när man saknar ett foder, kan man giffa dem annat. Stundom hede hr S. bara gifvit 618 hö om året åt hvart får. Hr Nathorst tillskref Tyskländs stora framsteg i uikultur-antagandet af cirkulationsbruket, hvarpå äfven Englande fårclnta.l busa 0 ma khanl mättar ott radt