Baronen hade framsagt denna rhetoriska inledning med så mycken skicklighet, att han icke kunde undgå att beundra sig sjelf; han gjorde för den ändan ett ögonblicks uppehåll. Miss Susannas chemisette rörde sig öfver den platta delen af hennes jag, hvilken hos andra, ehuru i rundare form, plår betäcka hjertat. Det var uppenbarligen någon inre rörelse, som hade gifvit miss Thomsons varelse någon känsloskakoing, den hon aldrig förut hade vetat sig äga, eller en fysisk bjertats rörelse till följd af någon besynnerlig beklämdhet och oro. Det snöhvita musslinet, omkring en tum nedanför halsgropen, häfde sig så, att man tydligt kunde se, att nå, on ovanlig och häftig sinnesrörelsa hade batagit henne. Hon fruktade, att baronen skulle vända sig om, när han gått haltva vägen, och icke säkert komma till sin bestämmelse och sitt mål. Ni känner mig tillräckligt, miss Thomson; ni känner min karakter som en gentleman, mitt uppförande som en man af heder och min aktning, som ensamma gifva mig mod att nalkas er med en upptäckt, eller snarare en förklaring, som min karakter fordrar af mig, och hvilken icke bör öfverraska eller stöta er, miss Thomson, om ni betänker det intryck, som ni aldrig förfelat göra på mig. Vid andra perloden i detta vältalighetsstycke rörde sig musslinet våldsammaro än tillförene. Dit unga fruntimrets ansigte öfverdrogs at ena djup rodnad, som mana, utan någon allusion på den unga ladyas annalkande lofaadsafton, endast i solnedgångens brytning på hborisoatsn 1 Brasilien får skåda. Miss Thomsonp, fortfor han till slut, jag älskar att som en man gå den raka vägen, och derföre tager jag mig den friheton-att säga er i all korthet, att min vördnad för er, som ni länge bordt kunna märkt, har varit förenad med en kärste, som intet språk kan uttrycka, men som har bragt mig till det beslutet att jäzga mitt framtida lif I edra händer, att underställa mig sjelf! och detta steg ert badömande, medan jag förklarar er, att jag skulle anso för min största lycka att erbjuda er, miss Thomson, min framtida tillvaro, mitt lif, min egendom, vitt jag; att framlefva vid er sida ott stilla och fred!igt Hf; att bereda er ett sådant lif; j d ; att njuta det med er under -Försynens skydd, som kä mitt björtas renhet och på sina homlighetsfuila vä gar har fört mig till er. 3 vär