aria RE VA 0 TR RK FOSTSURIPTUM. Ridderskapet och Adeln, som i går i en hastig vändning gjorde sitt till för att afrätta det nya förslaget till strafflag, har i dag troget bållit ut i samma riktning uti skatteregleringsfrågan. Denna frågas föredragning börjades i förmiddagens plenum, först med en fråga om sakens formella bebandling och derefter med andra punkten i utskottets betänkande, hvarigenom föreslås vissa lättnader för lösen till skatteaf kronohemman, medelst-gen allmän skattevärderivg länsvis och rättigheten för åbon att få deponera Yjo:del af löseskillingen i stället att det hela förut skulle lösas. Detta förslag var både af utskottet i dess första betänkande tillräckligt motiveradt och försvarades med solklara skäl af hrr statsråderna Sandströmer och äripenstedt, hr Carl Stuart, frib. Wilh. Tersmeden, hr Rosenblad och grefve Anckarsvärd med flere, emot några mycket klena och obetydliga inkast af herrarne von Hartmansdorff och Printzenschöld samt baron J. Cederström, och grefve Erik Sparre; bland hvilka hr Printzensköld begagnade några så grofva uttryck om de med honom olika tänkande, om kommitten och Utskottet, m, m., att det skulle väckt det största äckel och en skarp tillrättavisning på hvarje annat ställe. Han påstod att de bevisat brist på all sakkännedom, ja till och med att de ljugit, ehuru icke precist detta ord yttrades. Herr von Hartmansdorff var så säker på utgången, att när hr Sandströmer begärde propositionens delande för de serskilda punkterna, medgafs det af hr von H. med hela öfverlägsetihetens ädelmod; det kunde, mente den värde talaren, visserligen vara detsamma om Adeln afsåg punkterna den ena efter den andra, eller alla på en gång, Också slog det ut precist efter uträkning, ty Utskottets förslag afslogs med 66 röster mot 56. — Man kan gerna trotsa hvilken som helst att utfinna den ringaste rimliga halt i de svepskäl med hvilka detta afslag nu motiverades; både staten och de enskilde skulle hafva ostridigt vunnit genom reformen; men det synes som om den stereotypa majoriteten nu skulle ana ett vädergift i allt slags vidrörande af det gamla, utan afseende på att det kan vara en förbättring. . Intressant var det att förnimma hrr landshöfdingars och regeråentschefers hållning vid detta tillfälle; ingen enda yttrade sig, men att de voterade syntes af resultatet. Större delen af det i dag närvarande huset bestod för öfrigt af embetsoch tjenstemän. Tredje och vigtigaste punkten af utskottets betänkande, angående alla rentepersedlars för-t vandling till en konstant penningeskatt, mötte ifrigt motstånd af hrr v. Hartmansdorff, Lefrån och Prinzensköld: Hrr Rosenblad, fri. Palm-t tjerna och grefve Sparre gjorde förmedlings-, jörslager. Endast hr Stuart yttrade sig för! utskottets förslag, hvaröfver diskussionen af-!1 bröts för att fortsättas på aftonen. Il — Presteståndet har i dag rätt utförligt diskuterat förslaget till ny strafflag. Beslutet blef att! icke antaga förslaget, venär meningarne om behofvet och -möjligheten af en älldeles ny och fullständig brottmålslag ej äntfu stadgrt sig och måhända ej så snart stadgas; men erkännande bbhöfvet åf, partiella förbättringar i brottmålslagstiftningen; bi-1 föll ståndet i detta hänseende en underdånig skrif-4 relse, i etlighet med sednare delen af förslaget is grefve Sparres reservation. Borgareståndet bar i dägevs plenum till alla delar godkänt statsutskottets utlåtande JM 312, med, ;var på återremissen angående skatteregleringsfrågan, samt beslutat att till nästa lördag företaga lågut-, ;kottets utlåtande, rörande kriminal-lagförslaget. Statsutsköttets utlåtande 4 311 om en pension ät snkefrufriherrinnan Berzelius bifölls.4 sn s — Bondeståndet har i dag behandlat såväl Stats-. utskottets utlåtande M 312, rörande skalteförenklingen, som ock Lagutskottets betänkande M 58, ( rörande kriminal-lagförslaget. Det förra lades till handliogårne, sedan inbjudningen, rörande förän-( dringen i 20:e punkten, blifvit antagen; — det sed1 nare återremitterades efter votering med dervid gjorda anmärkningar, hvarom mera i morgon. n