or ch I NDS dre ara Ve Va ns
Dagens utländska post medförde tidningar
från Berlin af den 2 och Hamburg af den 1
dennes samt från Paris och London af den
29 Augusti.
SPANIEN.
Irån Madrid skrifves, att Cabrera i spetsen
för 500 ryttare framryckt till Olot, och att
ifrån franska gränsen allt flera anhängare ström-
ma till honom. Man utspridde nu, att ehurn
Cabrera eljest är en god Carlist, afhåller detta
hanom icke ifrån att en vacker dag söka re-
publikanisera hela Spanien.
FRANKRIKE. -
Det ser ut, som dröjsmålet med Österriki-
ska kabineitets svar angående Frankrikes och
Englands anbud om bemedling i italienska tvi-
stigheterna skulle kunna komma att leda till
en frensk intervention i Italien, så mycket som
än republikens regering är böjd att undvika
en sådan. En ny note har blifvit afgifvcn, så
väl till Wienska kabinettet, som till Frank-
furtska församlingen. Den lärer vara af den
beskaffenhet, att om den ej genast besvaras och
bemedålingen antages, kriget kan motses. Fran-
ska hären vid Italienska gränsen, 70,000 man
starkt är redan färdig att marscherain i Ita-
lien, och i konseljen lärer blifvit beslutadt, att
skyndsamt sammandraga en armå vid Rhen.
Det var icke grundadt, att Louis Blanc och
Caussidicre genast blifvit arresterade. Sedan
i nstruktionsdomaren lemnat reqvisition på de-
ras häktande, hade polisen sökt dem, men in-
gendeia kunnat anträffas. Det befanns,- att
Louis Blanc allt sedan den 40 Juni bott hos
sin broder Charles Blanc, och han hade redan
den 26, efter det nationalförsamlingen slutat
sin sammankomst, med en vän rest ut till St
Denis, dit han ankommit kl. Y,8 på morgo-
nen och två timmar derefter på jernvägen af-
rest till Brässel. (Se vidare ,Belgien.)
Caussidiere lärer äfven rest undan, men de-
taljerna dervid saknas ännu.
Nya konstitutioosförslaget, scm blifvit af kom-
mitterade afgifvet, har ansenligt förkortat den
förut föreslagna: inledningen. Denna består nu
blott af åtta artiklar, som i en tidning upp:
gifvss vara följande:
4) Frankrike har efter långvariga omstörtningar
konstituerat sig i republik. Antagande denna :be-
stämda form, har Frankrike till mål antagit, att
bevara åt verlden institutionen af framgående och
civilisation, att betrygga en mer och mer rättvis
fördelning af bördor och förmåner mellan samhällets
medlemmar, samt att låta dem alla, utan nya sam-
hällsvådor, genom lagarnes och institutionernas suc-
cessiva och fortgående verksambet, komma till en
fullkomligare grad af sedlighet, upplysning och väl-
stånd.
2) Franska republiken är demokratisk och odelbar.
3) Republiken erkänner rättigheter och skyldig-
heter, som äro äldre och bögre än de positiva la-
garna, då de äro oberoende af dessa lagar.
4) Republikens dogm är frihet, jemnlikhet och
broderskap.
3) Republiken aktar främmande nationaliteter,
liksom hon ämnar fordra aktning för sin; företa-
ger intet krig i afsigt att eröfra, och använder al-
drig sin krigsstyrka mot något folks frihet.
6) Republiken ålägger medborgarne och afband-
lar med dem, ömsesidiga skyldigheter.
7) Medborgaren bör älska fosterlandet, tjena re-
publiken, försvara den äfven med lifvet, deltaga i
statsbördorna allt efter sin förmögenhet, försäkra
åt sig .och de sina, genom arbete, försörjningsme-
del, och, genom förutseende, tillgånzar för framti-
den; han bör bidraga till allmänt väl genom att
broderligen bistå andra, och till allmän ordning,
genom iakttagande af de moraliska, äfvensom af de
nedskrifna lagar, hvilka tjena till efterrättelse för
samhället, familjen och individen.
8) Republiken bör skydda medborgarens person,
f amilj,. religion, egendom och arbete, samt sätta
enhvar i tillfälle att erhålla den undervisning, som
är för hvarje menniska nödvändig. Republiken! är
skyldig nödig lifsbergning åt dentorftiga, antingen
genom att anskaffa arbete, inom gränserna af sina
tillgångar, eller genom att i brist af slägtbiträde
gifva underhåilsmedel till dem, som äro utur stånd
att arbeta.
Åttonde kapitlet i förra konstitutionsförslaget
blifver det andra och får rubriken: Medborger-
liga rättighe:er garanterade af konstitutionen. Den
artikel, som handlar om rättighet att fordra arbe-
te, har blifvit så förändrad, att konstitutionen en-
dast garanterar arbetet och industrien full frihet,
utlofvande att gynna arbetets utveckling genom
kostnadsfri elementar bildning, uppfostran för yr-
ken, jemn ikhet i förhållande mellan patroner och
arbetare, allmänna anstalter i departementer och
kommun för allmänna arbeten, egnade att syssel-
sätta arbetslöse. Hvad beträffar gubbar, qvinnor
och barn, tillförsäkrar konstitutionen dem om sta-
tens biträde.
De andra kapitlen af förra konstitutionsförslaget
hafva med obetydliga föråndringar bibehållits.
Polisprefekten hade utfärdat en bulletin,
hvari han säger:
Medborgare!
Paris har då ändtligen blifvit befriadt ifrån alla
de oroväckande rykten, som i några dagar blifvit
utspridde och förstorade af personer, som då de
icke våga anfalla republiken öppet eller med va-
pen, försöka att döda den förrädiskt och genom
misstroende. I sin otålighet gingo dessa fertplan-
tare af förskräckelsen så långt, att de till och med
utsatte dag, då Frankrike skulle böja sig under en
ny thronpretendent. Man återbörjade denna gån-
gen, i den bourbonska dynastiens namn, samma
oädla företag, som i de första dagarna af Juni för-
söktes för en kejserlig pretendent. Lyckligtvis kunna
nu dessa komedianter icke mera gifva åt sina dum-
dristiga planer en tragisk utveckling.. En grym er-
farenhet har öppnat ögonen även på de mindre
klarseende, och ingen har skyndat att slåss för en
konung.
De, som en sorglig förvillelse ett ögonblick väp-
nat mot sina bröder, begripa nu, att all insurrek-
tion icke har gagnat och aldrig skall gagna några
andra än tepubdlikens fiendet. Nationalgardet och
armien, hvilkas patriotism och trohet desså upp-
finnare af dåliga nyheter sökt göra misstänktå, visa
genom sin hällning hvilket emottagande som vän-
tar upprorsmännen, hvilken fana de än må höja.
Med ett ord: allt folket vill ordningen i repu-
bliken, och regeringen är besluten att kraftigt gifva
g åt behofvet deraf: Om ibland de mått