or ch I NDS dre ara Ve Va ns Dagens utländska post medförde tidningar från Berlin af den 2 och Hamburg af den 1 dennes samt från Paris och London af den 29 Augusti. SPANIEN. Irån Madrid skrifves, att Cabrera i spetsen för 500 ryttare framryckt till Olot, och att ifrån franska gränsen allt flera anhängare strömma till honom. Man utspridde nu, att ehurn Cabrera eljest är en god Carlist, afhåller detta hanom icke ifrån att en vacker dag söka republikanisera hela Spanien. FRANKRIKE. Det ser ut, som dröjsmålet med Österrikiska kabineitets svar angående Frankrikes och Englands anbud om bemedling i italienska tvistigheterna skulle kunna komma att leda till en frensk intervention i Italien, så mycket som än republikens regering är böjd att undvika en sådan. En ny note har blifvit afgifvcn, så väl till Wienska kabinettet, som till Frankfurtska församlingen. Den lärer vara af den beskaffenhet, att om den ej genast besvaras och bemedålingen antages, kriget kan motses. Franska hären vid Italienska gränsen, 70,000 man starkt är redan färdig att marscherain i Italien, och i konseljen lärer blifvit beslutadt, att skyndsamt sammandraga en armå vid Rhen. Det var icke grundadt, att Louis Blanc och Caussidicre genast blifvit arresterade. Sedan i nstruktionsdomaren lemnat reqvisition på deras häktande, hade polisen sökt dem, men ingendeia kunnat anträffas. Det befanns,att Louis Blanc allt sedan den 40 Juni bott hos sin broder Charles Blanc, och han hade redan den 26, efter det nationalförsamlingen slutat sin sammankomst, med en vän rest ut till St Denis, dit han ankommit kl. Y,8 på morgonen och två timmar derefter på jernvägen afrest till Brässel. (Se vidare ,Belgien.) Caussidiere lärer äfven rest undan, men detaljerna dervid saknas ännu. Nya konstitutioosförslaget, scm blifvit af kommitterade afgifvet, har ansenligt förkortat den förut föreslagna: inledningen. Denna består nu blott af åtta artiklar, som i en tidning upp: gifvss vara följande: 4) Frankrike har efter långvariga omstörtningar konstituerat sig i republik. Antagande denna :bestämda form, har Frankrike till mål antagit, att bevara åt verlden institutionen af framgående och civilisation, att betrygga en mer och mer rättvis fördelning af bördor och förmåner mellan samhällets medlemmar, samt att låta dem alla, utan nya samhällsvådor, genom lagarnes och institutionernas successiva och fortgående verksambet, komma till en fullkomligare grad af sedlighet, upplysning och välstånd. 2) Franska republiken är demokratisk och odelbar. 3) Republiken erkänner rättigheter och skyldigheter, som äro äldre och bögre än de positiva lagarna, då de äro oberoende af dessa lagar. 4) Republikens dogm är frihet, jemnlikhet och broderskap. 3) Republiken aktar främmande nationaliteter, liksom hon ämnar fordra aktning för sin; företager intet krig i afsigt att eröfra, och använder aldrig sin krigsstyrka mot något folks frihet. 6) Republiken ålägger medborgarne och afbandlar med dem, ömsesidiga skyldigheter. 7) Medborgaren bör älska fosterlandet, tjena republiken, försvara den äfven med lifvet, deltaga i statsbördorna allt efter sin förmögenhet, försäkra åt sig .och de sina, genom arbete, försörjningsmedel, och, genom förutseende, tillgånzar för framtiden; han bör bidraga till allmänt väl genom att broderligen bistå andra, och till allmän ordning, genom iakttagande af de moraliska, äfvensom af de nedskrifna lagar, hvilka tjena till efterrättelse för samhället, familjen och individen. 8) Republiken bör skydda medborgarens person, f amilj,. religion, egendom och arbete, samt sätta enhvar i tillfälle att erhålla den undervisning, som är för hvarje menniska nödvändig. Republiken! är skyldig nödig lifsbergning åt dentorftiga, antingen genom att anskaffa arbete, inom gränserna af sina tillgångar, eller genom att i brist af slägtbiträde gifva underhåilsmedel till dem, som äro utur stånd att arbeta. Åttonde kapitlet i förra konstitutionsförslaget blifver det andra och får rubriken: Medborgerliga rättighe:er garanterade af konstitutionen. Den artikel, som handlar om rättighet att fordra arbete, har blifvit så förändrad, att konstitutionen endast garanterar arbetet och industrien full frihet, utlofvande att gynna arbetets utveckling genom kostnadsfri elementar bildning, uppfostran för yrken, jemn ikhet i förhållande mellan patroner och arbetare, allmänna anstalter i departementer och kommun för allmänna arbeten, egnade att sysselsätta arbetslöse. Hvad beträffar gubbar, qvinnor och barn, tillförsäkrar konstitutionen dem om statens biträde. De andra kapitlen af förra konstitutionsförslaget hafva med obetydliga föråndringar bibehållits. Polisprefekten hade utfärdat en bulletin, hvari han säger: Medborgare! Paris har då ändtligen blifvit befriadt ifrån alla de oroväckande rykten, som i några dagar blifvit utspridde och förstorade af personer, som då de icke våga anfalla republiken öppet eller med vapen, försöka att döda den förrädiskt och genom misstroende. I sin otålighet gingo dessa fertplantare af förskräckelsen så långt, att de till och med utsatte dag, då Frankrike skulle böja sig under en ny thronpretendent. Man återbörjade denna gången, i den bourbonska dynastiens namn, samma oädla företag, som i de första dagarna af Juni försöktes för en kejserlig pretendent. Lyckligtvis kunna nu dessa komedianter icke mera gifva åt sina dumdristiga planer en tragisk utveckling.. En grym erfarenhet har öppnat ögonen även på de mindre klarseende, och ingen har skyndat att slåss för en konung. De, som en sorglig förvillelse ett ögonblick väpnat mot sina bröder, begripa nu, att all insurrektion icke har gagnat och aldrig skall gagna några andra än tepubdlikens fiendet. Nationalgardet och armien, hvilkas patriotism och trohet desså uppfinnare af dåliga nyheter sökt göra misstänktå, visa genom sin hällning hvilket emottagande som väntar upprorsmännen, hvilken fana de än må höja. Med ett ord: allt folket vill ordningen i republiken, och regeringen är besluten att kraftigt gifva g åt behofvet deraf: Om ibland de mått